Tångdala lönnkrog

Peters pizza och Ottos glass.

Hejsan.

Det känns att sommaren är här på riktigt, då man svänger in mot Tångdalas lönnkrog och ser att Peter satt ut öppetskylten.

Alltså, de där pizzorna!!!! Så himla goda.

Så är det något med platsen också. Nästan som att sitta utomlands och ha semester, fast man bara åkt den lilla biten bort till Tångdala.

Gudomligt goda pizzor, varvat med en härlig trädgård och Peters fantasifulla konstverk.

Att luta sig tillbaka och smutta på en öl med namnet ”sommaräng” och kika på elden i  pizzaugnen, det är sann avkoppling på hemmaplan.

Så kvittar det hur mätta vi än blir, för en kula Ottoglass i Kiviks hamn slinker alltid ner.

Dagens citat:

För att älska dig själv så kan du inte hata erfarenheterna som formade dig.

En kropp formad av pizza och glass är en go och  glad kropp.

Kram Annika

En behaglig eftermiddag i solen med min familj.

Hej.

Det bästa med helger och röda dagar är att man får rå om familjen lite mer.

I påsk när vi tröttnade på att äta sill och picka ägg här hemma, då åkte vi till ett av våra favoritställen här på Österlen.

Vi for till Peter i Tångdala. Solen strålade och hela hans trädgård var fylld med pizzasugna människor.

Som vanligt läser vi på menyn och grunnar en stund… sedan tar vi alltid det vi brukar välja allihopa.

Vi fick en underbar eftermiddag på Tångdala Lönnkrog. Så gott och så mysigt.

-vällded va du ble bugaspänd, sa Stefan, när jag i smyg försökte knäppa upp en knapp i byxlinningen.

Ja efter en god pizza hamnar jag nästan alltid i matkoma och måste lätta på allt som spänner om magen.

Dagens citat:

Den som väntar på något gott blir aldrig fet.

Man kan inte vänta hela livet. Då och då måste man bara ta chansen och tacka ja till goa ”grajjor”…. även om byxorna sitter lite hårt efteråt.

Kram på er.

Annika

När bokskogen står som vackrast och pizza på Lönnkrogen.

Hejsan
Det är så himla vackert i skogen nu, så det tar liksom priset.
Vitsipporna har blommat ut, men bokskogen har istället vecklat ut sina skira, limegröna blad. De spira små bladen är sådär alldeles nya och fräscha, så som jag tycker att små nyfödda babyfötter är, oanvända så man blir helt förundrad.
Som så mycket annat i vår natur, så kan man faktiskt äta de här bokbladen. De är ganska goda, nu när de är mjuka och nyutslagna. Som liten tös mumsade jag glatt i mig dem och kände mig väldigt trygg med att jag minsann inte skulle svälta ihjäl ifall jag råkade springa vilse upp i Christinehofs skogar.
En svart skogsnigel var sakta på väg över stigen när vi kom klampande den här morgonen. Försiktigt smög vi oss förbi den.
Jag blir så glad när jag ser dessa svarta små skogsniglar, istället för de bruna spanska skogssnigeln som håller till hemma i min trädgård. Mördarsnigeln som håller på att ta över allting i snigelvärlden är verkligen inget roligt djur.
Men så kom jag så till rastplatsen, där mitt glada sinne sjönk en rejäl bit nedåt. Ja, raka vägen ner i källaren sjönk det.
Jag kan inte förstå. Jag kan inte tänka mig – vem gör såhär? Vem lämnar en underbar plats i skogen på detta viset. Är det personer som annars handlar kravmärkt och miljösmart?? Sorterar de sina sopor hemma?
Jag hade den här morgonen ingen möjlighet att ta skräpet med hem, vilket gjorde ont i hjärtat.
Snälla, snälla – hjälp till att hålla rent i vår natur och se till att hålla skräpmänniskorna i öronen.
Ute i den lilla sjön som bildats i kohagen var det ett rejält fågelliv. Jag grämde mig för en stund att jag inte hade ett annat objektiv på min kamera, men så gladde jag mig istället åt att jag faktiskt hade en kamera med mig. För se så vackert.
På kvällen åkte jag och Stefan till Peters Pizzeri. Alltså Tångdala Lönnkrog.
För ett tag sedan skrev jag om Friden och deras underbara pizzor. Peters pizzor är minst lika goda.
Jag älskar att åka till Lönnkrogen. Där känns det så hemma och genuint på något vis.
För er som följer mig och min blogg, så vet ni ju att vi ofta åker hit och att vi verkligen älskar de här pizzorna.
-älskling, vi gör väl som vanligt – du tar en Tångdalare och jag en Svinabergare och så delar vi?

Ja, så brukar vi göra. Peter skär sina pizzor i bitar, så kan man ta lite  slicar av varje.

Tack Peter, på Tångdala Lönnkrog, för en ljuvlig kväll och världens godaste pizzor. Som vanligt!
-ja, det tenderar att bli som vanligt, sa han, den gode Peter.
Men Peter, ”som vanligt” är gott nog när det är som bäst!
Hit åker vi flera gånger på en sommar. Och det blir nog likadant i år.
Vill ni vara säkra på att få plats är det bästa att ringa dit. Kontaktuppgifterna hittar ni som allt annat på google.
Dagens citat:
Varför passa in, när du
är född att vara unik.
Ha en fin dag och kram från mig.
Annika

Tångdala Lönnkrog och frodig ramslök

Hej hej
Tångdala lönnkrog och frodig ramslök. Alltså, vilka vårtecken!!
Här på Österlen är det två kära saker som jag ser fram emot när våren kommer.
 Även om det varit lite grått och småregnigt så kan man se hur allting våras till nu i skogen.
I backen vid sjön är det snart alldeles grönt och frodigt av ljuvlig ramslök.
När resten av familjen sov sin skönhetsömn så smög jag och hunden Johnny oss ut tidigt i gryningen.
Det var nästan lite mystiskt och trolskt i skogen den här morgonen med sin dimma och lite tysta stämning.
Bland ramslöken blommade den märkliga vätterosen, som jag nämnt här på bloggen förut. Den där växten som är en parasit och som saknar klorofyll.
Tångdala Lönnkrog
Alltså Peters underbara pizzor på Tångdala Lönnkrog!! Det finns inga andra pizzor som är som dem.
Vi passade på att åka dit en kväll i helgen, innan det var dags för Andréa att åka tillbaka till Canada igen.
Det är alltid så mysigt att komma dit till Peter.
Bäst är att åka dit när vädret tillåter att man sitter ute. Fast den här kvällen fick vi sitta inne i Peters lilla länga, där vi samtidigt kunde njuta av all hans konst.
Har ni aldrig varit på Tångdala Lönnkrog, så måste ni bara åka dit!
Välj en ljummen sommarkväll då ni bara kan sjunka ner i en av hans trädgårdstolar , lyssna på den speciella musik han alltid spelar och njut av lugnet, den avkopplande miljön och de härligt goda pizzorna.
Dagens citat:
Vi slösar ofantligt mycket energi på
händelser som vi inte kan påverka.
Vi tänker på det som varit men kan inte
göra det ogjort. Vi skapar många gånger
vår framtid baserad på vår dåtid, fast det
inte har fungerat. Vi oroar oss för
framtiden fast vi inte vet hur den
kommer att se ut. Vi tittar bakåt och
framåt men aldrig inåt och på det som
sker mitt framför näsan på oss.
Ha en fin dag och kram
Annika

Årets morsdag och Tångdala Lönnkrog

Gomorron
Oj oj, vad dagarna rusar. Redan är det torsdag, snart helg och idag är vi inne i juni månad. Galet!
Förra helgen var det morsdag, och jag har inte hunnit med att visa bilderna från den där dagen som var lite mer min egen.
Vädret var helt perfekt. Varmt och soligt. Min dotter Amanda och hennes pojkvän Jimmy tittade hit med en solgul, glad solros och en ask choklad. Även Stefan snodde åt sig lite uppmärksamhet då han ju också fyllt år i dagarna.
Lilla Emmygullet hade även hon köpt en underbar rosa blombukett.
Såklart minns jag äldsta dotterns förtjusande blombukett, som hon fixat från Canada … visst minns ni
 
Älskade ungar, att vara ER mamma är det absolut bästa som finns i hela världen!! Det är den titel jag bär med mest stolthet av alla … hmmm …jag har kanske egentligen inte så många fler titlar när jag tänker efter …. men mamma till systrarna Henriksson, det är det absolut bästa man kan vara här i livet!
 
 

Stefan fick till sin stora förtjusning fler trevliga badleksaker.
Det lär bli en väldigt skojig sommar för maken min!
 
Morsdagen avslutade vi med att köra till Peter Öhman och äta pizza på hans Lönnkrog i Tångdala.
Att sitta där i Peters trädgård och äta hans ljuvliga vedugnsbakade pizzor är inte bara en smakupplevelse, det är så mycket mer.
Tack Peter för Österlens godaste pizzor.
 
Dagens citat:
”Min fru är så himla barnslig!
Varje gång jag sitter i badet
kommer hon in och sänker
mina plastbåtar.”
//kunde varit Stefan ….
 
Njut av dagen. Hitta på något bus. Skratta och lev.
Kram på er.
 
Annika
 
 
 

Min söndag i snigelfart.

Hejsan
Jag har haft en underbar söndag. Jag och Stefan tog båda lite sovmorgon. Hundarna var såklart hungriga, men vi gav dem sin mat och sedan låg vi kvar någon timme och bara kände efter hur söndagslediga vi egentligen var.
Rena snigelsöndagen har det sedan varit. Vi har lufsat runt och grejat lite i trädgården. Solen tittade så småningom fram i allt det där gråa i skyn och himlen blev plötsligt klarblå.
… och en snigel hittade jag, en sådan där söt med hus, som egentligen kallas för snäcka …
 
Lilla hunden Lykke hjälpte till med grävningen så mycket hon kunde. Överallt där jag var och rotade, där var hon också.
I träden höll några duvor på för fullt. Även om de inte var några turturduvor, så nog visste de hur man turtar alltid.
 
På kvällen bestämde vi oss för att äta världens godaste pizzor, nämligen de på Lönnkrogen i Tångdala. När vi kom dit var det en sliten pizzabagare som precis höll på att stänga för dagen. Alla ingredienser hade tagit slut förkunnade Peter trött. Ingen fara, vi har ju hela sommaren på oss. Vi kommer tillbaka. Var så säker Peter Öhman!
 
 
 
Istället stannade vi på Franskans Creperia i Rörum. Det är inte alls dumt, det heller. Fantastiskt gott med andra ord.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Riktigt lyckliga förhållanden skapas
inte mellan två perfekta personer, utan
mellan två personer som accepterar
varandras svagheter på ett perfekt
sätt.
 
Idag är det dags att sparka igång en ny vecka igen. Jag har lite jobb framför mig, eftersom jag inte kommer att vara hemma i slutet av veckan. Men det fixar sig nog med det.
Hoppas ni alla får en bra start på er måndag och tar er tid att stanna upp och njuta lite också.
 
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
 
Scroll to Top