Österlen

Borrbystrand och en åksjuk liten hund

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , / 3 minutes of reading
Gomorron.
Njuter ni av hösten? Det gör jag.
I förra veckan när det var lite sämre väder åkte jag med hundarna till Borrbystrand. Tidigt en morgon innan alla andra hunnit vakna.
Jag älskar att gå vid havet när det är mulet och lite sämre väder. Hela naturen är så mäktig och pampig då.
Och så får man rå om alltihopa själv för en stund.
Ända sedan jag fick lilla Lykke som liten valp har hon blivit rejält åksjuk. Trots att jag övat med henne under lugna förhållanden så blir hon alltid kräkig.
Och såklart skulle hon bli sjuk även idag, lilla stackaren.
Trots att hon får ligga tät intill tuffingen Molly så kommer illamåendet som ett brev på posten.
Och trots att jag stannade och luftade henne flera gånger så kom frukosten upp på en grusväg i Hilleshög.
Efter några stopp var vi så framme vid havet.
Där på Borrbystrand var det en ljuvlig morgon. Lite strandblommor sken upp i sanden. Uppe vid ålaboden lyste ett litet träd i färgsprakande höstfärger.
Det var ett härligt ljus på stranden, som gav morgonen en känsla av att vara lite mjukare, utan så vassa kanter. Lite som om att allt var inbäddat i bomull.
Och det tror jag vi behöver lite mans, en lite mjukare tillvaro ibland.
Den här morgonen såg allt ut som om det var målat i akvarell.
I de ljuvaste pastellfärger man kan tänka sig.
Lilla Lykke piggade på sig rejält, även om jag såklart kunde se att hon var lite påverkad av sitt illamående i början.
Johnny och Molly var mer uppspelta än någonsin. De båda hade inte tillstymmelsen till åksjuka eller illamående.
Särskilt lilla Molly var på topp den här sagolikt vackra morgonen.
Vi vandrade längs havet en bra stund innan vi åter vände kosan och styrde mot bilen igen.
Då hade havets fåglar börjat vakna och var i full färd med att inta sin frukost bland all tång i strandkanten.
Ett par joggare med sina hundar dök upp och vi tog några sista bilder innan vi var redo för hemfärd.
Lilla Lykke sov ganska gott hela vägen hem. Med en tom mage kändes det lite bättre att åka bil.
Såklart fick Lykke lite ny mat när vi varit hemma ett tag och sedan slocknade hon bredvid sin bästis.
Om någon har tips eller trix på vad som kan hjälpa vid åksjuka så tar jag tacksamt emot allt som kan hjälpa henne.
Det här handlar inte ett dugg om rädsla, utan rätt och slätt om att hon blir sjuk av bilens rörelse.
Dagens citat får komma från Tage Danielsson idag:
Om världen vore liten
så tog man väl en skyffel
och mocka undan skiten
och grävde fram en tryffel.
Jag önskar er en fin dag, och har ni möjlighet så kliv upp ur sängen lite tidigare och besök naturen en stund.
Kram Annika
Dela gärna
     

Borrbystrand och en åksjuk liten hund Läs mer »

Spindelliljan och en sista snabbis hos Mandelmann.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Österlen / Av / / , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Oj, den där rubriken lät ju väldigt tokig. Såklart menar jag en ”snabbvisit”, och ingenting annat.
Förra helgen hade de öppet sin sista dag där på Djupadahl.
Jag och min dotter hade kärat ner oss i deras ljuvliga planscher, som Tova Mandelmann tecknat. Så den här sista öppetdagen passade jag på att köra dit och köpa vars två stycken affischer åt  oss.
Det finns 5 olika varianter. Jag valde de med kål och den med ätliga blommor. Amanda fick en med tomater.
Visst är de galet fina!?
Såklart strosade jag en sväng i trädgården som det här året haft väldigt många besökare.
Ankorna hade fått flytta till dammen där de brukar skörda sin vattenkrasse som sedan säljs i den lilla butiken. Jag kunde riktigt se hur glada ankorna var över att nu få fri tillgång till allting där i dammen och i hela trädgården. De liksom återerövrade sin gård.
Hos Linderödsgrisarna satt en kille med mikrofon. Han var i färd med att göra en intervju. Inte med varken Gustav eller Marie. Nej han spelade in vad grisen Linderöd hade att säga. Lite längre bort stod en fin stockholmsdam och glodde storögt med halvöppen mun.
Ja, man kan faktiskt undra vad grisen hade för uppseendeväckande historia att berätta den här soliga dagen på Djupadahl …
När jag slank ut genom inträdesluckan tackade jag de underbara ungdomarna som jag nästan lärt känna under sommaren som gått.
På väg hem,  när jag var nära att köra  över en av alla de yra höns som alltid springer runt där på gården, slog det mig plötsligt varför det känns så bekant när jag är där på gården.
Det är ju som att vara hemma hos Pettson & Findus. Den där sagan mina barn älskade att lyssna på när de var små. Den som jag läste för dem kväll efter kväll när de skulle sova.
Jag har fått en väldigt vacker krukväxt av min svärmor Karin. Det är en spindellilja.
Jag har lyckats dela på den så det blivit två plantor av en. Nu var det åter dags att plantera om dem, och till min glädje hade den ena fått två små nya bebisplantor vid sin sida.
Klarar jag att få dem att överleva så är de utmärkta presenter till mina båda ”blomstersystrar”.
Om man får sina spindelliljor att blomma så har de väldigt vackra, vita blommor.
Ännu har jag inte lyckats så bra med mina exemplar, dvs jag har aldrig någonsin fått dem att få en endaste liten blomstängel. Men man ska aldrig ge upp hoppet.
När vi var på semester på Maldiverna minns jag att det växte just spindelliljor utanför vår bungalow där.
De var så fantastiskt fina!!
Så om jag inte lyckas få mina egna plantor att blomstra, så måste vi nog åka dit igen för att njuta av dem där…. Eller vad tror ni??
Ön Kuredu, som tillhör Maldiverna, var för övrigt en riktig paradisö. Det var  som om vi var mitt i en saga. Kanske blir det ett inlägg därifrån lite längre fram.
Dagens citat:
Vad du än gör,
gör det med kärlek.
Hur du än lever,
lev med känsla.
Hur du än talar,
tala gott, äkta och ärligt.
Hur du än älskar,
älska innerligt.
Ha en fin söndag och kram på er
Annika
Dela gärna
     

Spindelliljan och en sista snabbis hos Mandelmann. Läs mer »

En liten utflykt och kräftor på kvällskvisten.

Lämna en kommentar / Allmänt, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Förra helgen var vi på en liten utflykt.
Jag hade hört talas om ett ställe i den lilla byn Vollsjö, ett ställe som sålde roliga saker. Piratens bakficka skulle det heta, det hade jag läst någonstans. Optimistiska och glada for vi iväg. Någon adress hade jag inte kunnat hitta när jag sökte på internet.
–Vi får fråga oss fram, resonerade jag.
Nu skulle det visa sig att inte en kotte där i den lilla byn hade en aning om vad jag svamlade om …
Damen på ICA drog sig till minnes att hon fått frågan förut, men tyvärr, även om hon var född i byn så visste hon inte var bakfickan låg…
Fast det gjorde inte så mycket att vi inte hitta den där bakfickan. Istället körde vi till heminredningsbutiken  Thuleslund. Galet mycket fint har de där. Fullsmockat med fina, dyra saker.
Stefan hittade en mysig hörna att vila i, medan jag och Amanda smög runt och kikade på allt fint man kan smycka ett hem med.
Om ni vill bli yra i bollen och få huvudvärk av alla intryck – åk dit!!
Jag var så sugen på att dekorera med lite pumpor här hemma i år.
Jag tror inte att jag haft någon pumpa här sedan flickorna var små. Då  hade vi stora, argsinta pumpor med lysande ögon utanför ytterdörren.
Men i år har här kommit pumpor igen.
På ett ställe utanför Fågeltofta kan man köpa både solrosor, sockermajs och just pumpor. Man väljer vad man vill ha och lägger en slant i en plåtbox.
Där stannade vi och handlade.
På kvällen var det dags för lite kräftor. Det var skönt, tyckte jag, eftersom det genast blev lite bättre plats i vår frys.
Stefan har köpt några paket kräftor lite då och då under hela sommaren. Och kräftpaket tar lite plats i frysen tycker jag.
-Kan vara bra att ha, som han säger.
Jag tror förstås inte att kräftor är det första vi tänker på om det skulle uppstå en nödsituation och vi skulle hamna i kris och svält.
Nåväl, det var riktigt mysigt med att sitta där, bara han och jag, och sörpla kräftor, äta lite kex och ost och bara må gott.
Hundarna var såklart också med. Självklart.
Dagens citat:
Om någon säger att du
inte kommer att klara av
att göra det du vill.
Gör som humlan.
Lyssna inte, flyg ändå!
Den här lördagen väntar hundträning i det gröna på mig och Johnny. Kanske har ni också härliga planer?
Ha det fint och en stor kram.
Annika
Dela gärna
     

En liten utflykt och kräftor på kvällskvisten. Läs mer »

Jag och Amanda åkte på skördefest.

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Förra helgen var det full fart här på Österlen.
Den stora äppelmarknaden gick av stapeln i Kivik. Och så hade Mandelmanns sin stora skördefest.
Såklart körde vi bort dit en liten sväng. Såklart …
 Jag älskar ju att strosa där!
Speciellt för den här helgen var att det var en liten marknad där med lokala försäljare. Konsthantverk, växter och matprodukter. Alltihopa ekologiskt och miljövänligt såklart.
Jag och Amanda njöt för fullt av den otroligt vackra höstdagen. Solen sken och det kändes nästan sommarvarmt där på gården i dalen.
Mitt i trädgården stod Gustav och spelade på sin fiol tillsammans med en kompis. Han hade tagit en paus från sitt arbete för en stunds roligheter istället.
Så härlig musik som smälte in i naturens egna toner.
Jag och Amanda smög in i tomatdjungeln. Ännu finns det stora härliga tomater på plantorna där inne. Doften är starkare och djupare än någonsin.
Vi strosade vidare, ut i trädgården, där vi mötte de små ankungarna. Så himla söta.
Vi bestämde oss för att ta en liten lunch den här fina dagen i september.
Inne i caféet stod två av de vackra glasstatyetter som Marie och Gustav vunnit i kristallentävlingen. Jag kunde inte låta bli att undra lite var de hade den tredje och förmodligen mest prestigefyllda statyn. Såklart på hedersplats inne i sitt privata hem.
Borta vid kaffeluckan fixade Gustav med ett extra trappsteg så det skulle vara lite lättare för de med kortare ben att nå upp.
Överallt surrade bin runt och samlade in årets sista nektar.

Mätta och nöjda gick vi mot den överfyllda parkeringen uppe i backen.

Inte på hela sommaren har jag sett så mycket människor där på gården.
Mitt hjärta blir varmt av hur de så frikostigt bjuder på sig själv och sin underbara gård.
Jag och Amanda sa hejdå till de söta små griseknoarna och åkte hem till Gyllebo igen.
Där på skördefesten träffade jag en annan gullig lantbrukare. Gustav och Maries närmsta granne från Gamlegård. Han var där för att sälja sin egenproducerade rapsolja.
-”Har man en deppig dag så kan man gå hit till Gustav och Marie, vips är man på gott humör igen … det går liksom inte att vara deppig här”
Och det har han nog rätt i.
Jag har alltid älskat människor som vågar att bjuda på sig själv. Som Gustav och som Marie!
Tack för en fantastisk sommar ♥
Dagens citat:
Medmänslighet är
min favoritsuperkraft!
Hoppas ni får en fin lördag.
Kram Annika
Dela gärna
     

Jag och Amanda åkte på skördefest. Läs mer »

Kvällsvandring vid Knäbäck

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
I sommar har vi inte varit på min favoritstrand särskilt många gånger.
Mitt älskade Knäbäck!!
Egentligen tycker jag bäst om att åka dit när där inte är så många människor, så därför passar en kvällsrunda i slutet av september mig helt perfekt.
Jag och Andréa tog med oss lilla hunden Molly. Bara hon fick följa med, för även hundar behöver lite ”egentid”.
Havet låg spegelblankt och vackert den här sköna kvällen.
Det är så fint när man blickar ut över havet. På backen, till höger om  trappan, ligger det lilla kapellet. Kapellet där jag och Stefan gift oss. Där står också det fina hjärtat som brukar kläs med ”blommor och blader” när det vankas bröllop.
Den fina klockstapeln med tuppen i nocken ger en fin siluett med havet i bakgrunden.
Så fint och enkelt, så man nästan tappar andan.
Såklart passade jag på att ta lite bilder på Andréa och lilla hunden Molly.
Så söta och gulliga båda två.
… och någon bild med Molly ensam framför hjärtat …
Det verkade som svanarna hade något slags möte där i havet vid Knäbäck. Kanske planerade de för en flytt söderut? Eller så vill de helt enkelt bara umgås – trots att de var svanar ….
Det är något särskilt att vandra längs med havet. Man tänker så bra där.
Som om hjärnan luftas igenom lite. Bekymmer och tunga tankar blir lite lättare. De liksom flyger iväg ut över havet som såpbubblor och poff – försvinner en smula.
Att bara njuta av den vackra vyn bort mot Stenshuvud, eller vyn mot Vik och Baskemölla.
Den här kvällen vandrade vi bort mot Stenshuvud.
Vi tog en liten tur upp i skogen vid nationalparken, där det så lägligt fanns många bra buskar för den kissnödiga tanten …
På hemvägen blev lilla Molly så trött i benen. Eller så ville hon helt enkelt bara komma upp i min famn, bara vara nära och mysa lite …
Sand, hav och slipade stenar. Det är rena balsamen för själen.
För visst är det vackert med sjöslipade stenar!!
Dagens citat:
Vandra med människor som
förfriska din själ, som tömmer
dig på stress och fyller dig
med energi.
jag vill gärna skriva till en rad till det här citatet – nämligen:
och försök att själv vara den personen för dem du vandrar med!
Ha en härlig dag. Och tänk på att en vecka går fort – snart är det fredag igen.
Kram Annika
Dela gärna
     

Kvällsvandring vid Knäbäck Läs mer »

Äppelmarknaden 2017

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Den här helgen är det full rulle här på Österlen. Det är nämligen Äppelmarknad i Kivik.
Just i år firar de 30-års jubileum.
Årets äppeltavla var precis lika vacker som alltid. Ett fantastiskt arbete!!
Tidigare i veckan var vi på plats för att tjuvkika lite på det otroliga arbete Emma Karp Lundström och hennes fantastiska medarbetare gör för Kivik, för Österlen – vår älskade hembyggd.
Den här första dagen av marknaden bjöd vädret på en gråmulen himmel. Egentligen var det ett alldeles perfekt marknadsväder med en ganska ljummen temperatur.
För att hålla ordning på alla bilar som var i omlopp den här dagen var min svåger Mats på plats. Han dirigerade, styrde och ställde med van och säker hand.
Jag och Stefan strosade en stund bland marknadsstånden och njöt av folkvimlet.
Det jag gillar med just den här marknaden är allt hantverk som säljs där. Saker man inte hittar i de vanliga butikerna eller på nätet.
Vi passade på att äta lite lunch när vi var där.
Jag tycker att det bästa alternativet är Andrarums idrottsförenings äppelburgare. Det kvittar nästan hur lång kö där är, det går ändå galet fort. Och så är det såklart jättegoda också.
Borta vid båtklubbens lokaler träffade vi på de tunga ”Kivikspågarna” med Sten Sjölin i spetsen. De var i full gång med korvgrillning.
Ett salt och säkert gäng!
På scenen underhöll Lars Kronér. I Kiviks turistbyrå hjälpte Dafvid till med råd och tips för alla långväga besökare som kommit till Österlen just den här helgen.
Jag och Stefan vimlade vidare.
På andra sidan det gamla inloppet till hamnen, som i folkmun kallas ”Hölen”, hade någon slagit upp ett tält med aktiviteter för barnen.
Utan att ha köpt så mycket som en liten ”ebblaskrabba” (skånska och betyder äppelskrutt) lämnade vi marknaden för att istället köra ut till Musteriet. Där hade jag ett alldeles särskilt ärende …
Där ute vid Kiviks Musteri stod nämligen världens gulligaste töser och sålde blomsterlökar.
Det var Elna och Malin från Österlen Tulpaner som sålde sina lokala tulpanlökar.
Såklart ville jag gynna dem!!! Och på väg dit för att hjälpa till var min dotter Andréa.
Om vårt besök hos Österlen Tulpaner i våras hittar ni här.
Vill ni läsa mer om tidigare äppelmarknader så finns de här:
Dagens citat:
Det är inte så lätt att
välja mellan äpple och päron
när man egentligen vill
ha godis!
Jag hoppas ni får en fin söndag. Har ni tid och möjlighet så tycker jag absolut att ni ska besöka Kivik.
Tavlan mognar och blir ännu vackrare efter en tid. Ungefär som fruntimmer i min ålder – de blir bara bättre och bättre …
Kram på er
Annika
Dela gärna
     

Äppelmarknaden 2017 Läs mer »

En gåtfull morgon.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron sköna söndag.
Det är något gåtfullt med hösten tycker jag.
Att kunna ge sig ut på morgonpromenader i naturen är den största lyxen för mig.
Tidigt, helst före alla andra.
När dimman ligger trollsk över ängarna. Då är dagen bara min.
Då lever jag.
Från träden droppar de största vattendroppar man kan föreställa sig, och det hörs nästan som jag befinner mig i en tropisk regnskog.
Försiktigt bryter solens strålar igenom molntäcket. En nytvättad och fräsch dag är på väg.
Gässen söker sig återigen till sjön. Vattnet är alldeles stilla och blankt.
Det ser nästan varmt ut, inbjudande.
En ensam fiskare i sin båt.
Inne i skogen tältar andra som också tycks vänta på fisk.
Jag och hundarna smyger tyst förbi.
Överallt har svampar poppat upp. Förmodligen inte ätliga, och med säkerhet inte särskilt goda heller.
Men vackra, och det räcker för mig. Ögats fröjd.
En hoppfull groda trycker i myllan.
Tänk att hoppa fram i livet som en groda.
Som vanligt har jag hundarna med mig.
Lilla Molly blir trött och då får hon åka på ryggen.
Dagens citat:
Att ha någonstans
att bo är att ha ett hem;
att ha någon att älska, en familj;
att ha båda, en välsignelse.
Hoppas ni får en skön söndag.
Jag ska kanske plocka undan lite runt huset, innan de stora höststormarna kommer. Sätta undan växter för vintervila. Kanske ger jag mig ut på en exkursion ibland höstens senblommande flora.
Tack för titten här och kram på er.
Annika
Dela gärna
     

En gåtfull morgon. Läs mer »

Jag och hundarna.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Så är det måndag igen.
Jag vet att jag är lyckligt lottad. Jag kan själv bestämma över min tid och planera mitt arbete.
Varje dag kan jag därför starta min dag med en rejäl runda med alla mina hundar.
Såklart krävs det en hel del självdisciplin och rutiner för att få jobbet att flyta på.
Stefan kan inte förstå hur jag orkar knata runt den där sjön varevigaste dag utan att tröttna. Samma gamla Gyllebosjö dag ut och dag in.
Men jag ser det inte riktigt så ….
På min runda upptäcker jag alltid nya spännande saker. Som ett sjöodjur framför bryggan vid badplatsen …
Eller en jättehackspett som fullkomligt gått ”bananas” på ett träd i skogen …. för nått stort, nästan dinosaurieliknande måste det ju vara, eller hur?
Men mest är allt faktiskt sig likt från dag till dag och jag går där bara i mina egna tankar och njuter av naturen.
Lite härliga höstbilder på mina hundar passade jag på att ta.
Det är så vacker på hösten när alla de stora halmbalarna ligger som utslängda klot på fälten.
I min trädgård har jag lite olika bärbuskar. Jag har röda och svarta vinbär. Hösthallon och krusbär har jag också. Men det händer nästan aldrig att vi får smaka några av alla de bär som det blir på buskarna. Vår hund Johnny är en stor bärälskare och tillika en stor tjuv. Han förser sig alltid så vi har inte en chans att hinner plocka något.
I ett hörn av trädgården växer nu en vild björnbärsbuske. Av någon anledning har dessa bär inte fallit Johnny i smaken alls. Det tråkiga är att jag inte heller är så förtjust i just björnbär. Fast de är rysligt vackra.
Dagens citat:
Det finns ingen som kan
garantera att man får
uppleva morgondagen.
Så idag vill jag att min familj
och vänner ska veta hur otroligt
tacksam jag är över att ni är
en del av mitt liv.
Och jag är glad att ni tittar in här på min blogg då och då.
Ta nu vara på dagen och gör något bra av den. Snart är det fredag igen.
Kram Annika
Dela gärna
     

Jag och hundarna. Läs mer »

Linderödskultingar hos Mandelmanns

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Förra helgen när det regnade så våldsamt passade jag och min dotter på att hälsa på hos Mandelmanns en stund.
Alla gånger vi varit där i sommar tycker jag att det har regnat och varit rena gummistövelvädret.
Så den här regniga dagen passade ett besök där alldeles utmärkt.
Vi hade sett på instagram att det fötts små griskultingar där och det var dem vi gärna ville träffa såklart.
Allting växer så det knakar där. Grönt och frodigt såhär i skördetider.
De har så himla spännande blommor där tycker jag.
Som den här till exempel,  vad liknade den  …
I växthuset finns också en massa roliga växter. Djungelgurka till exempel. Och en massa olika tomatsorter som får mig själv att längta efter en egen tomatodling nästa år.
Under de värsta regnskurarna skulade vi under ett tak vid ”gysselstan”, vilket är skånska och betyder gödselstack.  Där stod vi mittemot dasset där Gustav byggt sin finurliga vattencistern av en mjölkanna.
Andréa passade på att testa sina 8 år gamla gummistövlar.
-Japp, helt vattentäta ännu, förkunnade hon nöjt!
När regnet lättade något, fortsatte vi vår jakt efter ”ynglingarna Linderöd.”
I dammen såg ankorna ut att leva livets goda dagar. Nyduschade och fräscha som de ju var.
Så hittade vi då till sist fram till familjen Linderödsgris.
De såg ut att ha det så himla bra där de gick och bökade i gjyttjan. En liten ”pellegris” stod mitt i maten och försåg sig. Efter ett tag kom Gustav med lite ogräs från trädgårdslandet.
Vilka glada grisar!! Det kommer att bli goda kotletter av dem.
Vi gick en liten sväng i det stora grönsakslandet och njöt av den vidunderliga utsikten ut över Rörum.
Sedan tackade vi för oss och drog vidare.
Dagens citat:
De vackraste sakerna
i livet är INTE saker.
Det är människor,
minnen och bilder.
Det är känslor, leende
situationer och skratt.
Jag önskar er en underbar lördag och tackar för att ni tittade hit till min blogg.
Jag blir också lite extra glad om ni trycker på lilla hjärtat här nedanför.
Välkomna en annan gång.
Kram Annika
 GRATTIS TILL ÅRETS KRISTALL UNDERBARA MANDELMANN!!!
Dela gärna
     

Linderödskultingar hos Mandelmanns Läs mer »

Sommarens åskoväder och en fladdermusvandring på Stenshuvud.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej på er.
I helgen var det sommarens åskoväder.
Det regnade och åskade så jag trodde att alla växter skulle slås i sönder.
Äntligen, äntligen har min vackra hibiskus slagit ut med sina första blommor. Det är nog en tålig växt den där, för efter det häftiga regnet stod den stoltare och vackrare än någonsin.
På kvällen var jag och Andréa på Stenshuvud där det var fladdermusvandring. Så spännande.
Våra guider för kvällen var två väldigt pålästa fladdermusexperter.
För att kunna höra och upptäcka de intressanta djuren fick vi vars en ultraljudsdetektor.
De olika arterna skiljs åt genom skillnaden i deras jaktläten. Man kan även skilja dem genom att se skillnader i öronens utformning.
I Sverige har vi 19 arter av fladdermöss. Den här kvällen hörde och såg vi 6 av dem.
När mörkret föll över Stenshuvud kom de fram för att jaga. Dessa fantastiska och mytomspunna djur.
Vattenfladdermus, trollpipistrell och dvärgpipistrell  var några av kvällens möten.
Trots att det den här kvällen var helt stjärnklart kunde jag inte fånga några fladdermöss med min kamera.
Här har jag lånat några bilder från nätet på min favoritfladdermus, brunlångöra. Så himla söt!!
Är ni rädda för fladdermöss?
Jag har alltid fått höra att de är riktiga rabiesspridare …
Hittills har 3 personer i Europa dött till följd av rabiessmitta av fladdermöss sedan 1950-talet. (samtliga av dessa arbetade med fladdermöss) Så risken att jag ska råka ut för just den döden lär vara liten.
Nej, jag är inte särskilt rädd för dem! De är ju riktiga nyttodjur och i min barndom bodde jag ihop med en hel koloni fladdermöss på Skoghem. De bodde i en del av vinden och jag i den andra.
Även om jag vid första anblicken känner en skräckblandad förtjusning, så är jag inte rädd för dem.
För snart åtta år sedan var jag på Bali där jag träffade på den här krabaten. Betydligt större än våra egna fladdermöss, men ett så spännande djur.
Jag och Mickey år 2010:
 … tillbaka till nutid!
Vi hade en magisk kväll i nationalparken och jag kan verkligen rekommendera Stenshuvuds guidade turer.
För 25 kronor fick jag en kväll med spänning, kunskap och frisk luft. Med lite tålamod fick jag träffa på en hel del av våra svenska flygande nyttodjur.
Dagens citat:
Tålamod är inte
förmågan att vänta, utan
förmågan att hålla en bra
attityd under tiden du
väntar.
Jag hoppas ni får en fin dag.
Kram på er
Annika
Dela gärna
     

Sommarens åskoväder och en fladdermusvandring på Stenshuvud. Läs mer »

Rulla till toppen