Natur

Sommarens härligaste vandring.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Förra veckan var det dags för min och Petras årliga vandring. Och jag tror sannerligen att vi lyckades pricka in en av de allra bästa dagarna för just det.

Vi fick skjuts till Kåseberga där vårt äventyr tog sin början.

Med solen framför näsorna, styrde vi stegen mot Löderup. Första sträckan gick vi på den steniga stranden, och stundom var vi lite osäkra på om vi egentligen gick på den tänkta leden eller inte. Men vi hade ju havet att följa, och vips var vi framme i Löderup.

I Löderup fortsatte vandringsleden på en stig en bit ifrån havet, där vi passerade Backåkra. Där i skuggan under träden tog vi första vätskepausen.

Intill kornas hage fortsatte vi sedan vår färd, innan vi kom ut på den underbara stranden.

Vi tog av oss skorna och vandrade barfota i den varma sanden. När vi var rejält svettiga åkte kläderna också av och vi tog oss ett svalkande dopp i havet.  Framme vi Sandhammaren satt det fint med lite lunch, innan vi traskade vidare.

På sina ställen var stranden nästan helt öde och tom, medan den på andra ställen var fullsmockad av badgäster. Även gässen verkade ha sitt eget tillhåll där på stranden.

Till sist var vi framme vid Borrby strand. Där smakade det gudomligt med vars en mjukglass innan vi stretade vida hem till Petras hus.

Dagens slutade med dryga 30.000 steg. En helt fantastisk vandring att tänka tillbaka på när vintern viner utanför husknuten.

Tack finaste Petra ♥, jag älskar dessa vandringar med dig.

Dagens citat:

Titta aldrig ner när du tar nästa steg. Bara den som höjer blicken och fokuserar på horisonten hittar rätta vägen.

Vi hittade ju helt rätt den här dagen. Det enda lilla missödet för mig är en illröd blåsa på en liten tå, men det där läker snart.

Ha det gott och kram

Annika

 

Dela gärna
     

Sommarens härligaste vandring. Läs mer »

En sagolik morgon och godaste marmeladen.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Det har inte blivit så väldigt många soluppgångar vid bryggan den senaste tiden. Ofta har jag valt att ge mig ut lite senare på en springtur istället. Men en tidig morgon lyckades jag ändå pricka in en alldeles fantastisk soluppgång.

Jag ska inte sticka under stol med att jag saknar min underbara badkompis lite extra. Hon bor inte så mycket här ute i sommarbyn just nu, och jag saknar henne väldigt mycket där på bryggan. Men vi brukar ju alltid säga till varandra att ”var tid har sitt”, och så är det ju verkligen. Och jag vet ju var hon finns – typ bara ”ett pling” bort”.

Den här morgonen var hur som helst underbart vacker. Det var riktigt kallt i luften, inte mycket mer än 10 grader faktiskt. Men i vattnet var det varmt och jag njöt både länge och väl där jag simmade runt ihop med alla roliga skräddare som traskade runt på vattenytan (det är väl bara de insekterna och Jesus som kan gå på vatten).

Krusbärsmarmelad

Vi har en liten förskrämd krusbärsbuske i vår trädgård. Den ser inte mycket ut för världen, men av de där bären blir det världens godaste marmelad.

I förra veckan plockade jag varenda litet krusbär på den där taggiga busken och kokte ihop min favoritmarmelad. En skvätt whiskey brukar jag ta i, det blir som pricken över i;et. Det kommer att bli supergott till höstens ostbrickor.

Dagens citat:

Var rädd om det du har idag. Imorgon kan allt ha fått en helt annan innebörd. Allt vi har är bara till låns, och vissa saker går aldrig att ersätta.

Njut av er måndag. Kram Annika

 

Dela gärna
     

En sagolik morgon och godaste marmeladen. Läs mer »

Sommarfoto från min mobil och ett boktips.

4 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Vi har haft några ljuvliga sommarkvällar. En kväll tog jag en sen cykeltur ner till sjön innan det var dags att krypa till kojs. Och det var så vackert där vid sjön.

En annan kväll plingade det i min telefon när vi precis hade fått undan kvällsmaten hemma hos oss. Det var barnbarnet Scott som bara skulle berätta för mig att de var på väg ner till Gyllebosjön för ett kvällsdopp. Såklart hoppade jag på cykeln och ”hojjade” dit jag med.

Badplatsen var fylld av glada semesterfirare och badsugna människor. Pojkarna njöt i fulla drag där de lekte i vattenbrynet.

Som avslutning på kvällen åkte vi hem till oss en liten stund innan deras färd gick mot Tomelilla igen.

Dahliorna

Av min dotter Amanda fick jag för ett par år sedan några små sticklingar av hennes dahlior. Osäker på om det skulle bli något av dem efter min vinterförvaring det här året, så är jag själv nu mäkta imponerad av hur de växt och frodas.

Det är så himla kul att kunna plocka stora buketter varenda vecka och sätta in. En och annan tvestjärt finns det på dem, men de är så stora och frodiga att de små krypen inte har en chans att göra så stor skada verkar det som.

Så måste jag ju visa ännu en baby-boom i Gyllebo. Det är två små urgulliga igelkottsungar som håller till i vår och vår grannes trädgård. Alltså, så himla söta små djur.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Dit floden för mig” av Shelley Read. Det är en bra bok som har lite samma stämning som den populära boken ”Där kräftorna sjunger”. En klar favorit som jag varmt kan rekommendera!

Dagens citat:

Det är viktigare att vara god än att ha rätt. Många gånger behöver människor inte en skarp hjärna som talar utan ett vänligt hjärta som lyssnar.

Ha en fin söndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Sommarfoto från min mobil och ett boktips. Läs mer »

En tidig morgonvandring och en hel hög ällingar.

6 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

En tidig morgon då Stefan var på ”särskilda uppdrag”, så tog jag alla småhundarna med mig på en tur runt sjön. Ofta brukar jag tycka att det blir för varmt för dem att gå de nästan sex kilometrarna mitt i högsommaren, men den här morgonen kändes en aning svalare.

Den lilla trion var uppspelta och ivriga, särskilt då de förstod att vi skulle gå en lite längre tur. Både ryggsäck och extra vatten hade vi ju med oss.

Hos en granne satt en nymorgnad katt och plirade sömnigt med ögonen. Fast ingen av hundarna la märke till kissekatten, då de var alltför uppspelta och verkade ha lagt sina hjärnor där hemma.

Ganska snart lugnade de alla ner sig och tystnaden la sig över vårt lilla vandringsgäng. När vi kom till Sjöröd kunde jag känna en svag doft av en eld. Det var scouterna på andra sidan åsen som hade ett läger där. Nere vi sjön låg deras silvriga kanoter sida vid sida.

Runt bryggan växer det alltmer näckrosor för varje år. Just nu blommor de med sina små runda gula blommor. Det är så vackert med näckrosor tycker jag.

Strax innan vi kom fram till badplatsen så fick jag se ett bedårande gulligt litet gäng. Det var en gräsand med alla sina ällingar.

”Mamma Gräsand” såg synnerligen orolig ut när jag stannade för att ta mina bilder. Men att vara moder till ett sådant gäng kan ju inte vara det lättaste. De liksom for omkring åt alla håll.

På Google kan man läsa att ungarna föds med fjädrar och redan efter några timmar så lämnar de boet och då kan de redan gå och simma, då får de också direkt leta efter sin egen mat. De kallas för ”borymmare” 🙂 , ett ganska passande namn!

Dagens citat:

Varför inte säga ”varför inte?” lite oftare? Det kan förändra ditt liv.

Ällingar tänker nog ”varför inte”, allt som oftast.

Ha det gott och kram Annika

Dela gärna
     

En tidig morgonvandring och en hel hög ällingar. Läs mer »

Den blå timman i Kivik.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Tidiga morgnar har aldrig någonsin gjort mig besviken.

Även om soluppgången inte blev riktigt lika storslagen som vi tänkt oss, jag och min dotter Emmy, så blev morgonen i Kivik ändå helt fantastisk.

Vi hade packat med oss badkläderna, men ingen av oss var särskilt badsugen den här tidiga morgonen.

Istället slog vi oss ner på den vackert turkosmålade träsoffan som stod uppställd på den plats som jag tror kallas för ”kärringbadet”. Där satt vi och tittade på den lilla fiskebåten som tuffande gav sig ut från hamnen.

När båten försvann bort mot Vitemölla så föll våra ögon istället på ett par gulliga små minkar som hoppade och simmade runt bland stenarna. Jag och Emmy gick sakta bort mot den stora röda stenen, som i folkmun så lämpligt kallas för ”svarte sten”. Där stod vi länge och iakttog minkarna som verkade synnerligen intresserade av oss när jag lockade på dem.

Även om solen lyste med sin frånvaro just den här morgonen så fick vi en underbar start på vår dag. Och när den lilla fiskebåten åter kom tuffande tillbaka, så var det även dags för oss att bege oss hemåt.

Dagens citat:

10% av att alla konflikter uppstår beror på olika värderingar och åsikter.
90% beror på fel tonläge på rösten.
Mitt tonläge den här morgonen var nog i vänligaste laget – åtminstone verkade minkarna tycka det, närgångna som de var.
Ha det gott och kram
Annika
Dela gärna
     

Den blå timman i Kivik. Läs mer »

En härlig soluppgång och drottningen av dahlior.

4 kommentarer / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I måndags började min ledighet, men jag vaknade ändå tidigt i ottan. Vädret verkade lovande, så jag packade med mig min handduk och gav mig ner till den kära gamla bryggan.

Vattnet var så varmt och skönt att jag aldrig ville gå upp. I stora cirklar simmade jag omkring och bara njöt. Dimmorna dansade och sakta kunde jag ana solen som kikade upp ovanför trädtopparna. Temperaturen i luften var lite kylslagen, men snabbt blev det varmt i takt med att solen steg.

I skogen hade det blivit allt tystare. Fågelkvittret har stannat av, och det enda som väsnades den här morgonen var en och annan storgädda som ilsket hoppade och slog med sina stjärtfenor. Fast att bara sitta och lyssna på tystnaden det är sannerligen underskattat – en lisa för själen.

På väg hem så låg dimmorna kvar på ängen och det såg nästan ut som sensommar. Men ännu är det juli månad, och det får väl ändå kallas för högsommar.

Hemma i stugan låg alla och sov när jag kom hem igen, ja alla utom lilla hunden Penny förstås! Hon är en riktig piggelin, och någon måste ju faktiskt hålla vakt…

Drottningen av mina dahlior.

För ett par år sedan fick jag en liten stickling av min dotter. Jag hade den i en kruka den första sommaren och där blommade den bara lite smått. När jag nästa vår tog fram krukan så blev jag väldigt förvånad över att den överlevt överhuvudtaget och dessutom  skjutit små skott. I år slår den nog alla rekord i pampighet. Alltså, kolla!!

Dagens citat:

Ibland behöver man tystnad för att kunna höra vad hjärtat säger.

Jag önskar er en riktigt skön söndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

En härlig soluppgång och drottningen av dahlior. Läs mer »

Pizza på stranden och konsert i min hembygd.

8 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading

Hej hej.

Någon gång varje sommar så brukar vi köpa pizzor och ta med oss ner till stranden. Den här gången fick våra tre hundflickor följa med oss till Vitemölla.

Vi stannade vid hamnkiosken och beställde vars en nygjord pizza och gav oss vidare mot norra Vitemölla. Efter en lång het dag så började människor droppa av ifrån stranden, och vi hade tur och hittade en parkeringsplats. Det där med parkering brukar annars vara det största problemet när man ska ta sig till havet under turistsäsongen.

När pizzorna var slut, och vi alla var proppmätta satt vi bara där och njöt av den härliga kvällen. Till sist gav vi oss av vidare mot Kivik igen, där vi köpte vars en (på tok för stor)  glasstrut. Att man aldrig lär sig, tänkte jag, och förstod efteråt varför sällskapet framför mig höll på att krångla med halva glasskulor.

Konsert på Christinehofs slott

På morsdag så fick jag av mina töser, en biljett till konserten på Christinehofs slott. Det var Mando Diao och Wilmer X som spelade.

Kvällen för den efterlängtade konserten var förra fredagen.

Att återigen få uppleva en konsert där på slottet var magiskt. När jag var ung så upplevde jag många musikframträdande på den här platsen, det gick liksom inte att undgå då när jag bodde bara ett stenkast härifrån. Några år jobbade jag också på restaurangen här, så då stod vi för mat år artister och musiker. Det var jättekul

Tillsammans med goda vänner blev kvällen underbar, och när sista låten klingade ut, så gick vi sakta mot bilarna. Låten ”Strövtåg i hembygden” ekade över de välkända träden i allén och den fulla månen lyste upp vägen framför oss. Mina tankar gick till min pappa, den forne skogvaktaren på Christinehof, som fick just den vackra sången på sin begravning för snart två år sedan.

Och det är som det vore min faders röstNär han ännu var lycklig och ungInnan sången blev tyst I hans dödssjuka bröstOch hans levnad blev sorgsen och tung

Det är skimmer I molnen och glitter I sjönDet är ljus över stränder och näsOch omkring mig står den härliga skogen så grönBakom ängarnas gungande gräs

Dagens citat:

Nej, jag tror inte att några rader text kan göra en stor skillnad i människors liv. Men jag tror att det kan göra en liten skillnad. Och det är stort nog.

Ha en fin lördag.

Annika

Dela gärna
     

Pizza på stranden och konsert i min hembygd. Läs mer »

En svala gör ingen sommar.

6 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Nej, en enda svala räcker ju inte för att göra en sommar, men en hel familj borde ju faktiskt vara fullt tillräckligt. Hos oss har svalorna byggt i nocken under carporten som är till vår traktor. I dagarna har ungarna blivit flygfärdiga och är nu nära att lämna boet. De är så himla söta, våra surmulna små svalungar. Det är nog tur att de är på väg att flytta, för Stefan börjar bli lite trött på att putsa traktorn fri från fågelbajs i tid och otid.

Ett annat talesätt som min pappa Kurt instiftade, det var ”att när marknaden var över så var sommarn nästan slut”. Ja, nog för att det går ganska fort, men ännu har vi väl en hel del sommar kvar, det vill jag tro. Jag minns hur vi alla i familjen suckade när dessa ord yttrades – varenda år.

Men marknaderna är ju över och förbi för den här gången. Jag som brukar älska Kiviks marknad var inte alls lika förtjust som vanligt.

Tyvärr inträffade också en tragisk dödsolycka första marknadsdagen, och det där la nog en sorlig stämning över allt vad marknad heter i år.

Jag, Stefan och Emmy besökt marknaden på dess sista dagen. Vädret var perfekt. Vi köpte honung och strosade runt en stund, men den där riktiga markandskänslan infann sig aldrig.

I tre veckor har jag nu jobbat på bästa Lokalföreningen i Brösarp. Tre veckor som gått svindlande fort och jag har verkligen älskat varenda minut som jag varit där. Men nu väntar lite mer ledighet igen, och det ska bli skönt. Kanske får bloggen då också lite mer kärlek igen…

 

Dagens citat:

Sätt upp några mål. Det behöver inte vara så specifikt. Men själen mår ofta lite bättre när den vet ungefär vart den är på väg.

Ha det fint.

Annika

Dela gärna
     

En svala gör ingen sommar. Läs mer »

Svensk sommar och några gatunamn i Gyllebo.

8 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hej hej

De här veckorna som jag nu jobbat, har mest bara bjudit på sådant där typiskt svenskt sommarväder. Ömsom regn och ömsom sol alltså.

För någon vecka sedan var min dotter Emmy hemma hos oss några dagar och hälsade på. En kväll när det bara var fotboll på TV:n så gick hon och jag ner till bryggan vid sjön. ”Min” kära gamla brygga, den som jag inte hunnit besöka mer än ett fåtal gånger under den senaste månaden.

Vi packade med oss vars ett paraply, en supergod och somrig drink på en termos, och lite annat smått och gott i en ryggsäck.

Sedan satt vi där på bryggan och njöt av den lugna sommarkvällen tillsammans med ”paret Svan”. Vi smuttade på vår drink (med bla citronsorbet och en skvätt bacardi i – mums). Och när vi fick syn på den stora  feta snoken som simmade i vattnet, så slog jag mina badtankar helt ur hågen.

Även om vi haft sådant där typiskt sommarväder nu i Juli, så har det ibland ändå varit riktigt härliga kvällar här i Gyllebo. För ofta brukar det vara så att morgnar och kvällar bjuder på det bästa vädret.

Lite historisk fakta om vår sommarby.

Här i vår sommarby finns en massa roliga namn på våra vägar. Dessa namn lär komma från ägarna av de gamla borgruinerna (det som förr i tiden kallades för Gylleboa).

Gylleboa ärvdes år 1597 av Thale von Mehlen. Thale gifte sig med Johan Clausson Urne och de fick bla sonen Palle. Denne Palle Urne gifte sig med Thale Ulfstrand mot sina föräldrars vilja. Paret Thale och Palle var skickliga i att upprätta och måla ättetavlor, och Palle blev omtalad för sin särdeles vackra handstil. I Östra Vemmerlövs kyrka finns det Urneska gravkoret, som tros vara dekorerat av Thale och Palle Urne. Ett ryttarstandard är också upphängt i kyrkan, och det sägs vara skänkt av den danske kungens son till Palle Urne, som tack för krigiska förtjänster. Paret Urne dog barnlösa och Gylleboa överlämnades till Svenska kronan som sk. Bornholmskt vederlagsgods, alltså ersättning i egendom som Danmark lämnade till Sverige efter freden i Roskilde 1658, för att Danmark skulle få behålla Bornholm.

Här i Gyllebo Fritidsområde finns idag en väg uppkallad efter Thale Ulfstrand Urne, den heter Fru Thales väg. Det finns även en väg uppkallad efter Palle Urne som heter Urnevägen.

(Källa till ovanstående: Boken Östra Vemmerlöv – vår byggd, av Anders S Nilsson m fl)

Visst är det alltid kul med lite historia ändå…

Dagens citat:

Vi är berättelser, du och jag. Berättelser behöver berättas. Sluta aldrig lyssna. Sluta aldrig berätta.

Ha en fin onsdag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

Svensk sommar och några gatunamn i Gyllebo. Läs mer »

Ut och fiska

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Dagarna rusar fram och jag hinner inte riktigt med allt som jag skulle önskat att göra… Bloggen tystnar lite nu när jag jobbar, men redan om en och halv vecka har jag lite ledigt igen.

Ofta är jag så himla trött när jag kommer hem efter att jag slutat för dagen i varumottagningen. Det blir mest bara vila för mig då. Fast en kväll var det extra fint väder, så då åkte jag med Stefan och hans bror ut för att sätta fiskegarn.

Stefans bror har sitt fiske på den vackraste platsen av dem alla här på Österlen. Hälleviks lilla fina kås, som ligger i Stenshuvuds nationalpark. Det är som en liten undanskymd juvel och där är så fint när ekan ligger där i vattnet under sommarhalvåret.

Vi tuffade ut med Mats eka den där kvällen. Jag blev uppmanad om att sitta still i båten – en landkrabba som jag tydligen är. Fiskegarnet placerades ut, och vi tog en extra sväng bort vid berget där den lilla söta  fyren står.

Trots att molnen på himlen emellanåt såg både hotfulla och svarta ut, så klarade vi oss helt torrskodda och vi fick en jättefin kväll på havet.

Men någon vidare fiskelycka hade vi dock inte. Morgonen efter när Stefan och Mats plockade upp garnet igen, så fanns där inte en endaste liten firre som fastnat. Det gjorde förstås inte så mycket, för jag tyckte mest att det var härligt med båtturen och den idylliska omgivningen. Och lite skönt för fiskarna också… och det är väl ändå remuladsåsen som är godast, tänkte jag… 🙂

Dagens citat:

Vad som än inspirerar dig. Spendera tid med det, för din skull. Gör något konstruktivt av det, för andras skull.

Ha en riktigt fin torsdag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Ut och fiska Läs mer »

Rulla till toppen