Natur

Godmorgon Vitemölla

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hej.
Jag hade bestämt mig för att återigen prova att ge min lilla hund ett åksjukepiller. Den här gången skulle tabletten få verka minst två timmar innan vi satte oss i bilen.
Vi skulle köra till Ravlunda skjutfält, där alla hundarna skulle få springa och busa fritt en liten stund. Så såg min plan ut …
Strax innan Kivik såg lilla Lykke kräkfärdig ut… det var bara att svänga ner till stranden i Vitemölla istället.
Stackars lilla Lykke!! Hon hatar verkligen att åka bil. Det är som två demoner finns i hennes kropp. Den ena vill med på allt roligt, den andra vill bara inte bli sjuk.
Jag tycker så synd om henne. Saliven rinner från mungiporna och hennes ögon blir glansiga som på en bröllopsnatt. Molly ser mest bara skärrad ut och blänger på mig med stora ögon, som för att berätta för mig att något är på tok …
Men Vitemölla är också en fantastisk plats att vandra på såklart, så fick det bli.
Även om vi var tidiga den här morgonen, så var vi inte först. En ensam man strövade en bit framför oss.På himlen kämpade sig solen fram genom de tunga molnen.
Några fiskmåsar bråkade och lekte i strandkanten. Hundarna slängde små ögonkast på dem, men hade betydligt roligare saker uppe i slänten. Där uppe i sandbacken bor det massvis med små kaniner och det hade varit en dröm att få sätta efter dem …
Vi passerade det gamla fortet och kom fram till utloppet för Klammersbäck. Där är så himla vackert. Det blir så fantastiskt fin natur där en bäck mynnar ut i havet tycker jag. Som ett konstverk man bara vill betrakta. I all oändlighet.
Vi tog oss över bäcken och stannade till vid favoritplatsen.
Där hade stolen trillat omkull i januaristormarna. Jag reste den upp och satte mig med småhundarna i knäet och Johnny vid min sida.
Så här borde alla få börja sin dag, tänkte jag!!
Efter en stund vandrade vi vidare … men det får ni följa med på i ett annat inlägg.
Nu måste jag visa lite hur mysigt jag fick det en kväll för några dagar sedan.
Det var när min älskade dotter Amanda kom hem för att sova över hemma hos oss.
Asså, hur lycklig blir man inte som mamma när dottern kommer hem med hela  sin hudvårdsväska och säger:
-mamma, jag hade tänkt fixa till dig lite ….
Amanda är ju utbildad hudterapeut och kan det här med skönhetsvård.
Jag fick lägga mig skönt på sängen, sedan noppades det ögonbryn och färgades det fransar.
Så himla mysigt och skönt!
Tack min Mando♥
Dagens citat:
Om vi bygger starka barn
behöver vi inte laga så många
trasiga vuxna.
Ha en fin dag och kärlek till er alla.
Kram Annika
Dela gärna
     

Godmorgon Vitemölla Läs mer »

Längtan.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / , , , , / 1 minute of reading
Hej på er.
Aldrig är väl något så efterlängtat som när det är som längst borta?
Aldrig är väl sommaren så skön som mitt i vintern?
Irritationen över mygg, flugor och gödseldoft är i total glömska.
Grannen hade gärna fått köra sin gräsklippare både dag och natt, bara vi haft sommar …
Ja, just nu är sommaren bara helt igenom fantastisk!
Från mitt arkiv kommer ikväll bilder från en midsommartid.
Röda vallmon – finns det egentligen något vackrare?
Röda vallmon – vilda sommarblommor!
Visst längtar vi nu …
Hos mig här i Gyllebo har termometern i dag visat +7 grader, och en liten, liten stund tittade solen också fram, och jag lovar, då spratt det till i hela mig!!
Kvällens citat:
Skjut upp till i morgon bara det
du tänkt ha ogjort när du dör.
Det betyder alltså att man alltid ska göra det roligaste först!!
Min mamma var gullig och klok på alla sätt och vis, men där hade hon lite fel när hon brukade säga: ”spara det bästa till sist” … Gör inte det hörni!! Välj alltid det bästa först!
Ha en fin kväll och kram.
Annika
Dela gärna
     

Längtan. Läs mer »

Att gilla läget med rätt kläder.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Såhär i januari månad när allting är vått och kladdigt och solen oftast lyser med sin frånvaro, då passar det där uttrycket bättre än någonsin…. att gilla läget! Det är liksom bara att köra på.
Ingenting får mig att må bättre än att starta min morgon utomhus. Det spelar ingen roll hur vädret beter sig. Det handlar bara om att dra på sig de rätta kläderna och ge sig ut.
Jag äger två underställ i marinoull. Det är det bästa plagg man kan ha när det är vinter tycker jag.
Med ett underställ, ett mellanlager i fleece och ett skalplagg som vindskydd så klarar jag mig i nästan alla väder.
Varje vintersäsong sliter jag ut minst ett underställ, så i år får det nog bli ytterligare en investering i ”långfillingar” för min del.
Jag önskar mig ett särskilt underställ i ett speciellt märke. Just dessa är så himla dyra, och jag har varit för snål för att lägga pengar på det åt mig själv.
Fast när jag tänker efter så är det ju dessa plagg man ska kosta på sig – de som man använder varendaste dag …
Med rätt kläder så är det så fantastiskt skönt att vara ute i naturen. Vädret spelar liksom ingen roll.
Jag gillar egentligen bättre att vara ute i riktigt busväder, för då får jag ha allting för bara mig själv.
I Canada, där min äldsta dotter bor, har de i vinter haft -42 grader. Det kan man kalla kyligt väder!!
I förra veckan skrev Andréa att vädret slagit om och att de också fått töväder där … +3 grader. Kanadensarna är alldeles upphetsade över värmeböljan, som de tycker att det är. Andréa skrev att de nu kör nercabbat, går klädda i sandaler och shorts …
Oj, jag själv går klädd i långkalsonger långt fram på vårkanten.
Nej nu ska jag nog kolla runt på nätet efter det där fina understället som jag önskat mig så länge…
Kanske finns det någon rabattkod jag kan hitta också. Det är ju bara några klick nu förtiden …
Dagens citat:
Eskimåerna har femtiotvå ord för snö
eftersom den är viktig för dem – det
borde finnas lika många för kärlek.
Ha en härlig dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

Att gilla läget med rätt kläder. Läs mer »

Den skygga hägern.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gokväll i stugorna.
Ofta när jag går mina rundor här i Gyllebo så skrämmer jag upp den gråa hägern som sitter på lur för att fiska vid sjön eller i någon bäck. Lika ilsket och argt skränande, flaxar han iväg varenda gång.
Det är inte så lätt att få någon bild av honom. Han sitter ofta gömd och jag ser honom inte förrän han vilt far iväg med ett högljutt och beklagande läte.
Ikväll får jag istället bjuda er på en annan häger.  En ”Kivikshäger” som jag smög mig på vid norra Stenshuvud en härlig sommardag.
Många har hört av sig och frågat om mitt objektiv som blev stulit (om det kan man läsa här)
Mina vänners omtanke och medkänsla har gjort mig så överväldig, så rörd och glad och varm i hjärtat. För det vill jag tacka er.
Ett särskilt tack till den fina vän som skickade ett kuvert fyllt med trisslottor … Underbara fina vän!
Nu har jag ju mest tur i kärlek – fast det är då inte så bara det!!
När min äldsta dotter känner sig extra fattig, brukar hon sucka och säga:
-asch, pengar är ju bara papper …
Och ja, så länge vi har mat på bordet och tak över huvudet så är vi rikare än majoriteten av jordens befolkning, och för det är jag sååå tacksam!
Jag anmälde såklart till polisen, som nästan genast la ner ärendet. Jag förstår såklart att de inget kan göra.
Mitt försäkringsbolag håller på att värdera mitt objektiv och kommer att besluta om jag eventuellt kan få någon krona i ersättning. Mitt blogginlägg har varit till hjälp, då det framgår att jag inte varit helt oaktsam, utan det var delvis en oförutsedd händelse. Bara att hålla tummarna att det blir någon krona.
Under tiden har min gamla kamera kommit till heders igen och jag är glad att jag har den så länge.
Kvällens citat:
Rikedom är inte något man skaffar,
det är något man känner.
Jag önskar er en fin kväll.
Kram Annika
Dela gärna
     

Den skygga hägern. Läs mer »

En maskrosfuling.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / , , , , , / 1 minute of reading
Hej hej
Jag tänkte bara kika in som vanligt här med min triss i bilder.
Tänk så olika man kan tycka om saker och ting.
Som till exempel maskrosor.
Då på försommaren när hela världen invaderas av dessa gula blommor, då känner jag mig inte så attraherad av dem. Inte heller när de övergår från gula blommor till fröställning är de särskilt roliga. I alla fall inte de som växer i min gräsmatta.
Men nu, mitt i vintern, när jag ser en bild från mitt arkiv, då kan jag nästan längta ihjäl mig efter att plocka en sådan där fröboll, att  fylla mina lungor och bara blåsa maskrosfrön överallt. Se hur fröna sprider sig för vinden och så finurligt snurrar och borrar sitt lilla frö ner i jorden när de landar.
Så längtar jag efter alla härliga insekter och småkryp som kommer på sommaren.
Sländorna och alla de andra spännande småkrypen. Till och med flugorna längtar jag lite efter nu.
 Kvällens citat:
Jag frågar inte efter meningen
med fågelsången och soluppgången
en disig morgon.
Det bara finns där och det är vackert.
Ha en fin kväll, och kanske lägger ni märke till att solen är uppe lite, lite längre än för en månad sedan.
Snart kan man tassa ut och lukta på blommorna igen.
Kram Annika
Dela gärna
     

En maskrosfuling. Läs mer »

Himmel och pannkaksrulle

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , , / 3 minutes of reading
Hej och gomorron
Vi har haft lite mer vinter ett tag här hos oss nu. En morgon var det så himla vackert på himlen. Då beslöt jag mig för att låta sjön och skogen vara i fred och valde istället att vandra ut vid de mysiga kohagarna vid Slottsvägen. Där är det mer öppet fält och jag kunde njuta av den vackra soluppgången lite bättre.
I dessa hagar brukar det bli översvämningar på höst och vår, och nu var de täckta med ett vackert lager is. Jag fick nästan lust att genast springa hem efter mina skridskor.
Som liten tös åkte jag ofta skridskor på just sådana här översvämmade betesmarker. Då drömde jag om att bli en isprinsessa och jag var övertygad om att jag hade stor talang för just det.
Fast när jag nu i vuxen ålder snörar på mig ett par skridskor så har den där övertygelsen suddats ut en liten smula. Jag minns inte alls att jag fick så ont i vader och fötter,  då när jag var 10 år … men det handlar nog bara om lite övning.
När mina töser var små så fanns det en maträtt som jag ofta gjorde då och det var köttfärsfylld pannkaksrulle.
Jag tyckte att det var så himla praktiskt eftersom jag kunde förbereda den och sedan bara gratinera i ugnen innan det var dags att äta.
För några dagar sedan lagade jag den åt mig och Stefan. Med en god grönsallad till blev det en härligt god kvällsmat.
Då för länge sedan drack vi ofta av det billiga vinet Black Tower, och såklart passade jag på att öppna mig en pytteliten flaska av just det.
Stefan som ju inte alls dricker alkohol, passade på att ta husets sista flaska ingefärsdryck från Kiviks Musteri. Lite extra lyx, en vanlig vardag, bara för att man är sugen.
Som alltid när jag lagar mat ligger hundarna troget på sina platser runt om i köket.
Johnny älskar sin plats vid kaminen. Därifrån har han full koll på mig och allt det goda, samtidigt som han ser ifall någon smula skulle falla ner till golvet, vilket nästan aldrig händer. Men Johnny slutar aldrig hoppas.
Vill någon göra sig en pannkaksrulle, så kommer receptet här:
125 g smör
2½ dl vetemjöl
3 dl mjölk
4 ägg
Värm smör, mjöl och mjölk i en kastrull. Rör som tusan hela tiden tills det bildas en klump som släpper kastrullen. Ta bort kastrullen från värmen. Vispa i ett ägg i taget med elvisp. Bred ut smeten på en plåt med bakplåtspapper. Grädda i ugnen på 200 grader i 20 minuter. Stjälp upp på ett bakplåtspapper.
Sedan gör man en köttfärsfyllning. Jag gjorde min fyllning på fläskfärs, gul lök, färska champinjoner, chilisås, creme fraich, kryddor … Men man kan göra sin egen favoritköttfärsfyllning såklart.
Så fyller man pannkakan med köttfärsen, rullar ihop och strör över en god ost. Sedan gratinerar man rullen i ugnen i 10 minuter.
En helt ok  nostalgimiddag!
Dagens citat:
OM
Om inte fanns
fanns du då?
För OM du inte fanns
så fanns inte om
Tänk inte om,  tänk om!
Ha en riktigt härlig dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

Himmel och pannkaksrulle Läs mer »

En herre att lite på och pågakalas.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
En herre man alltid kan lita på och som aldrig gör mig besviken, det är den vackert röda domherren.
För ett par dagar sedan fick jag syn på honom vid mitt fågelbord. Han brukar vara ganska skygg och han visar sig väldigt sällan.
Men, när man väl får syn på honom så kan man alltid känna sig säker på att vintern är i antågande.
Den här gången hade han rätt – igen.
Då när jag fick syn på honom så skyndade jag mig såklart in efter min kamera.
Det blev ingen mästarbild, men jag fick i alla fall ett litet foto på honom där han satt lite halvgömd i skydd av fågelbordet. Den vackraste fågeln jag vet.
Jag har varit på en sådan där rejäl grabbfest som håller på nästintill hela natten och som man får kramp i hela magen av alla skratt. En sådan herrfest som kanske inte alla kvinnor får äran av att vara med på …
Mer bör och ska nog inte skrivas, men jag vill passa på att tacka kvällens värd för en härlig fest .
Tack från mig!
Det var vid halv fem på morgonen, när vi körde hem från festen, som vintern slog till.
Över hela Österlen snöade det ymnigt och det kändes som att köra i ett sagolandskap.
Efter bara två timmars sömn var jag såklart tvungen att skutta ur sängen för att njuta av den underbara vintern som kommit under natten.
Allting ser så vackert ut när det ligger inbäddat i vitt fluff. Fast det förstås, vårt vita staket ser ju en aningens tråkigt ut med den gröna ton som börjat framträda alltmer tydligt det senaste året.
Nåväl, det finns en utomordentligt produkt som heter ”Grönfri”. Det får bli en omgång med den, och sedan lite ny vit färg. Det får bli ett av vårens projekt.
Dagens citat:
Ett föredöme är bättre än tusen argument.
Idag känner jag mig något, lite trött och sliten. Åldern tar ut sin rätt, och jag känner att jag inte är tjugo år längre.
Men en rolig fest blir man aldrig för gammal för.
Ha en fin dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

En herre att lite på och pågakalas. Läs mer »

En liten suck av vinter.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Så kom den så äntligen till oss också här längst nere i det sydöstra hörnet. Vintern och snön menar jag.
Visserligen väldigt blöt och kramgo snö, men vit och fin som snö ska vara.
Det var så mysigt att tassa upp den där morgonen då snön föll utanför fönstret.
Jag tänkte för mig själv att egentligen hade det passat mycket bättre att Jesus föddes den här dagen, för vädret var precis det rätta för julaftonsfirande … så mysigt och juligt.
Vi brukar låta vår utegran få stå kvar hela januari ut, eftersom det alltid är så rysligt mörkt här ute i sommarbyn på vintern. Den gjorde att det var riktig julkänsla den här morgonen.
Småhundarna blev som tossiga av snön. Helt vilda och busiga for de runt i trädgården. Johnny tar det hela mer med ro numera.
 När vi gick vår morgonrunda runt sjön så övergick snön i duggregn. Blöt och lite trist tyckte jag allt att det var. Men jag tycker att man ska vara glad för det lilla …. och jag fick i alla fall damma av vintermössan och knäppa lite sköna vinterbilder.
När vi kom till badplatsen hade det blivit riktigt grått och regnigt väder. Med snabba steg styrde vi kosan hemåt. Fast först väckte jag såklart upp alla de sömniga gäss som låg där i vattnet och plaskade.
Vilken skillnad det kan vara på kvaliteten på blommor. I förra veckan köpte jag en liten hortensia. Jag hann inte mer än hem från affären förrän blomskrället tappade alla sin rosa kronblad och såg allmänt hängig ut. Den fick helt enkelt gå direkt på komposthögen.
Mina snittblommor som jag köpte ett par dagar före nyår står ännu ganska fräscha och fina i min klongvas. Visserligen sjunger de nu på sista versen, men oj vilken glädje jag haft av dem.
En kollega till mig sa alltid: ”man får vad man betalar för” … det där stämmer ganska ofta tycker jag.
Dagens citat:
Bry dig om andra
men se till att inte
radera bort dig själv.
Ha en skön kväll
Kram Annika
Dela gärna
     

En liten suck av vinter. Läs mer »

Dessa gäss.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , / 1 minute of reading
Gokväll
Kvällens tre bilder får bli tre foto på gäss.
Jag vet inte om de förökat sig sedan jag var liten, eller om de bara hållit sig mer gömda förut. Kanske har jag bara inte lägt märke till att de varit så många tidigare … Plötsligt är de nu överallt, i sjön, i havet och ute på alla skånska fält.
Jag gillar gäss. De är både vackra och goda. För det finns inte många matupplevelser som slår en riktig skånsk gåsamiddag …
Ni som följer mig minns kanske det här inlägget ….
Dagens citat:
Att tycka om författaren och sedan träffa honom,
kan vara som att tycka om gåslever och sedan träffa gåsen.
Undrar om det är så med bloggare också. Tänk att träffa upphovskvinnan till just den bloggen man älskar att följa …
Ja, kanske är bloggare ungefär som gäss. Flyger i en v-formation åt ungefär samma håll. En först för att bana väg, resten efter i vindfånget. Men ibland är det någon förvirrad gås som alltid kommer på villovägar – den gåsen är nog jag. Utan mål, mening och riktning far jag liksom bara fram här på internet. Jag hamnar där  slumpen för mig och det är så spännande.
Ha en fin kväll
Kram Annika
Dela gärna
     

Dessa gäss. Läs mer »

Med hundspott på linsen.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej kära Blogg och alla ni söta läsare.
I helgen dammade jag av min gamla digitalkamera. Den som jag gett till Stefan, men som sällan används av honom. Mest har den fått assistera extrakamera. Men nu när mitt fina objektiv blivit stulit, så fick den komma till heders igen.
Jag och hundarna begav oss till slingorna i Gylleboskogen en tidig morgon. Där är så himla fint med vacker natur, skog och en massa frisk luft.
Det var så länge sedan jag använde den gamla kameran, och som alltid vill jag helst fotografera på ”manuellt läge”. Det var som om det kvittade hur jag ställde in bländare, slutartid och iso – bilderna ville bara bli suddiga.
Där i Gylleboskogen kan man välja på fyra olika distanser. Vi valde den blå slingan. den är 6,5 kilometer. Det är en lagom sträcka att gå för oss alla.
Hundarna var ivriga och glada. De älskar nya platser och dofter.
Där i skogen finns flera olika skjutbanor. En perfekt plats om man ville träna skottfasthet på sin hund.
Just den här  morgonen var det ingen skjutning … i alla fall inte på banorna.
Vi mötte en jägare med en hund där i skogen. Han upplyste oss om att de nyss haft jakt i området, men att den var avslutad.
Men … sa han, och drog lite på ordet … det finns en påskjuten gris som de som bäst håller på att spåra upp …
Jag är normalt inte rädd för vildsvin. Men skadskjuten gris och en massa små bjäbbiga hundar kändes inte som en bra kombination.
Vi stannade en stund och tog lite modellbilder på hundarna istället.
Jag kunde för mitt liv inte förstå varför jag inte fick någon rätsida på inställningen och suddigheten …
Jag knäppte bilder och retade mig väldigt på att det aldrig blev riktigt bra. Suddigt och oklart. Mest i vänster sida av någon anledning …
-Asch, tänkte jag, det måste vara kameran som är dålig, och jag är som är ovan vid den …
Inte förrän vi kom hem i stugvärmen igen skulle jag komma att förstå varför det blev så suddigt.
På kameralinsen syntes tydligt ett stort kladdig märke efter en kletig hundtunga. Såklart hade hunden Johnny i ett obevakat ögonblick passat på att inspektera den nya attiraljen, som vi hade med oss ut på rundan.
Jaja, bilder blev det med lite hundspott på linsen.
Efter ett tag så glömde jag bort skadade grisar och vandrade vidare i den härliga skogen.
På sina ställen höll man på med skogsarbete. Jag älskar verkligen doften av nyhuggen skog.
Där i Gylleboskogen är det så mysigt med gamla träd, mossa och härlig natur. På andra ställen finns det små lärkplanteringar och granplanteringar.
En natur som ger så mycket härlig energi för mig och mitt lilla gäng.
Någon skadad och ilsken gris såg vi inte röken av.
Dagens citat:
Äkta generositet är att göra något vänligt
mot en person som aldrig kommer att
upptäcka det.
Ha en fin dag
Kram Annika
Dela gärna
     

Med hundspott på linsen. Läs mer »

Rulla till toppen