Hej kära Blogg och alla ni söta läsare.
I helgen dammade jag av min gamla digitalkamera. Den som jag gett till Stefan, men som sällan används av honom. Mest har den fått assistera extrakamera. Men nu när mitt fina objektiv blivit stulit, så fick den komma till heders igen.
Jag och hundarna begav oss till slingorna i Gylleboskogen en tidig morgon. Där är så himla fint med vacker natur, skog och en massa frisk luft.
Det var så länge sedan jag använde den gamla kameran, och som alltid vill jag helst fotografera på ”manuellt läge”. Det var som om det kvittade hur jag ställde in bländare, slutartid och iso – bilderna ville bara bli suddiga.
Där i Gylleboskogen kan man välja på fyra olika distanser. Vi valde den blå slingan. den är 6,5 kilometer. Det är en lagom sträcka att gå för oss alla.
Hundarna var ivriga och glada. De älskar nya platser och dofter.
Där i skogen finns flera olika skjutbanor. En perfekt plats om man ville träna skottfasthet på sin hund.
Just den här morgonen var det ingen skjutning … i alla fall inte på banorna.
Vi mötte en jägare med en hund där i skogen. Han upplyste oss om att de nyss haft jakt i området, men att den var avslutad.
Men … sa han, och drog lite på ordet … det finns en påskjuten gris som de som bäst håller på att spåra upp …
Jag är normalt inte rädd för vildsvin. Men skadskjuten gris och en massa små bjäbbiga hundar kändes inte som en bra kombination.
Vi stannade en stund och tog lite modellbilder på hundarna istället.
Jag kunde för mitt liv inte förstå varför jag inte fick någon rätsida på inställningen och suddigheten …
Jag knäppte bilder och retade mig väldigt på att det aldrig blev riktigt bra. Suddigt och oklart. Mest i vänster sida av någon anledning …
-Asch, tänkte jag, det måste vara kameran som är dålig, och jag är som är ovan vid den …
Inte förrän vi kom hem i stugvärmen igen skulle jag komma att förstå varför det blev så suddigt.
På kameralinsen syntes tydligt ett stort kladdig märke efter en kletig hundtunga. Såklart hade hunden Johnny i ett obevakat ögonblick passat på att inspektera den nya attiraljen, som vi hade med oss ut på rundan.
Jaja, bilder blev det med lite hundspott på linsen.
Efter ett tag så glömde jag bort skadade grisar och vandrade vidare i den härliga skogen.
På sina ställen höll man på med skogsarbete. Jag älskar verkligen doften av nyhuggen skog.
Där i Gylleboskogen är det så mysigt med gamla träd, mossa och härlig natur. På andra ställen finns det små lärkplanteringar och granplanteringar.
En natur som ger så mycket härlig energi för mig och mitt lilla gäng.
Någon skadad och ilsken gris såg vi inte röken av.
Dagens citat:
Äkta generositet är att göra något vänligt
mot en person som aldrig kommer att
upptäcka det.
Ha en fin dag
Kram Annika