Hejsan.
När Emmy var hemma i förra veckan så passade vi på att ta en tur ut i Drakamöllans naturreservat.
Vädret var perfekt för en vandringstur, och vi valde att gå hela Blåvingeleden som är ungefär 9 kilometer lång.
Jag tror inte att vi hunnit gå mer än knappt en kilometer, förrän hunden Molly tvärvägrade att gå längre. Sådär gjorde hon bara för att hon skulle få åka i sin ryggsäck istället. Hon bara älskar att sitta där och mysa och gunga med. Snälla Emmy föll till föga och bar henne sedan på ryggen nästan hela rundan runt.
Vandringsleden är ganska kuperad och på sina ställen fick vi sällskap av olika betesdjur.
-Gå intill staketet nu mamma, för man vet aldrig…., sa Emmy, när vi passerade ett gäng tjurar som blängde på oss. Efter att ha jobbat med kor på en stor ranch i Australien så förstår jag att hon vet sånt där.
Tjurarna höll sig lugna och vi vandrade vidare. Fåren var lite mer nyfikna och närgångna, men snälla även de.
Sedan var det dags för en vätskepaus för både oss och hundarna.
Att försöka fånga lilla Lykke på bild, det är inte alltid det lättaste. Medan Molly satt fint och poserar på kommando, så kom Lykke springande och tryckte sig mot mig som ett litet plåster. En riktig mammagris är precis vad hon är! Skulle det bli några bilder på henne så fick jag själv också vara med.
Ljungen var nästan precis på väg att blomma över. Den var fortfarande väldigt vacker, men jag var glad att vi inte väntat med att åka hit. Den här blomsterprakten vill man ju inte missa. En tur hit varje år, det hör liksom till numera.
-du trampade ju på en orm mamma, sa Emmy plötsligt smått anklagande till mig
Ormen visade sig vara en vacker kopparödla som klarat sig med en hårsmån från att bli mosad under min ena känga. Stillsamt ringlande vidare efter sin förskräckelse. (heter det egentligen ringla när en benlös ödla förflyttar sig)
När vi bara hade ett par kilometer kvar började ett stilla regn falla över oss. Sakta tilltog det i styrka, så vi kom att bli ganska blöta.
Nere i dalen gick en hel flock hästar. En vy som såg ut att vara hämtade från någon saga. Det var någonting med blickfånget som fick mina tankar att gå till Astrid Lindgrens vackra berättelser. Kanske var det Bröderna Lejonhjärta eller kanske Mio min Mio… ja, jag vet faktiskt inte, men vackert var det!
Dagens citat:
Ord visar vem du vill vara. Handlingar visar vem du verkligen är.
Ha det fint och kram från mig.
Annika
