Djurliv

Två små bockar och en god fiskgratäng.

Lämna en kommentar / Djurliv / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
En kväll i veckan när vi satt i köket och åt kvällsmat såg vi de två små rådjursbockarna som brukar hålla sig här i vårt område och runt vår trädgård.
Vintern har varit jobbig för dem och jag gissar att de gärna hoppat in och smaskat i sig alla de svällande knopparna som just nu finns på alla träd och buskar runt vårt hus.
De är så söta med sina bastklädda horn, det får jag allt medge. Men att få in sådana rackarns busungar i trädgården kan vara rent förödande för våra klena prydnadsträd. Jag vet nog hur de kan fila och stånga med de där små gulliga hornen. Av mina dyrt investerade träden blir ingenting kvar då, bara spillror.
Kvickt som attan satte jag iväg efter kameran och for ut på vår veranda. Samtidigt som jag knäppte mina bilder tog jag mig ett litet snack med de båda gossarna.
På andra hållet vankade pågarnas trötta moder förbi. Förmodligen dräktig sedan i somras.
Det är ganska fantastiskt med rådjurens fortplantning. Geten blir parad någon gång i juli, augusti och sedan ligger det lilla befruktade embryot bara i hennes livmoder och skvalpar och väntar. Fosterutveckligen stannar liksom av helt och den börjar inte växa igen förrän någon gång i januari, februari. Det här kallas fördröjd implantation.
Någon gång i maj, juni kommer de nya små kiden sedan  att få se dagens ljus.
Ja visst är det underbart med ett sådant rikt djurliv ända in på husknuten … men gud nåde ifall de rör mina blommor …
Rådjursfamiljen strövade bort till grannen och jag pep in igen till min kvällsmat.
Kvällsmaten bestod den här dagen av en sådan där fiskgratäng som jag brukar göra – gratäng a la Annika.
Jag kokar torsken försiktigt och lägger i mitten av en ugnssäker form. Klickar ut hemmagjord potatismos runt om fisken (självklart måste det vara hemmagjord mos tycker jag) Så gör jag en enkel dillsås och häller den över den kokta fisken. Så strör jag en smakrik ost över alltihopa. In i ugnen tills det fått fin färg. Enkelt och jättegott!
Kvällen bjöd på en underbar solnedgång.
Molnen såg ut som stora rosa bomullstussar. Men vill man hinna föreviga naturens skådespel så måste man allt vara snabb.
Jag skulle bara …. ja, någonting kom i vägen och när jag kom ut med min kamera så var de rosa tussarna försvunna. Fast jag bjöds ändå på en magisk vy, med den lilla månen som en liten smal skärva bara.
Dagens citat:
Jag hörde att man
kan göra chokladfondue
av överbliven choklad.
Men det gör mig konfunderad.
Vem fan har överbliven
choklad hemma?!
Ja, det här citat stämmer så bra in på mitt hem. Om det är något som har en försvinnande åtgång här hos oss så är det choklad. Ibland köper jag bara mörk choklad med hög kakaohalt för att det inte ska försvinna lika snabbt.
Ha en mysig dag och tack till er som kikar in här.
Kram Annika
Dela gärna
     

Två små bockar och en god fiskgratäng. Läs mer »

Den ömsinta modern.

Lämna en kommentar / Djurliv / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Ikväll när jag scrollar runt bland mina bilder hamnar jag på den där märkliga spindeln som bodde i mitt orangeri för något år sedan.
De som känner mig vet att jag har en synnerligen dålig syn och utan mina kontaktlinser är jag totalt blind och handikappad. Närsynt och med brillor tjockare än ”kockabonnar”.
Med åren har även åldern gjort att små saker på nära håll kräver läsgasögon. Förmodligen var det min dåliga syn som fick mig att så gruvligt missta mig på vår inneboende lilla spindel i orangeriet.
-stackars lilla spindel, tänkte jag när jag kisade mot det lilla djuret på golvet.
– så hemskt att vara så full av bölder över hela kroppen … att även spindlar kan få cancer …. usch ja ….djurplågeri … fortsatte jag mina funderingar, undertiden som jag tog några bilder av den lille krabaten. Jag såg ju hur deformerad hela hans kropp såg ut.
En kort stund funderade jag på om jag skulle befria spindeln från sitt lidande, med ett snabbt tramp med min toffel. Men innan jag hann blinka så hade den räddat sig in i en springa i golvet.
–Nåja, livet får ha sin gång själv, tänkte jag
Senare på kvällen, när jag tog fram dagens bilder i min dator fick jag syn på mina spindelfoto och med ens insåg jag att den där spindel inte alls var särskilt sjuk eller gammal. Den var inte färdig för döden – den var färdig för livet! Den hade helt enkelt bara alla sina bebisar på ryggen.
En ömsint spindelmoder var vad det var.
Kvällens citat:
Det finns ingen vänskap, ingen kärlek,
som den som en mor har till sitt barn.
Ha en ljuvlig kväll och var inte för snara att döma. Allting behöver inte vara vad det först ser ut som.
Kram Annika
Dela gärna
     

Den ömsinta modern. Läs mer »

Mars månad och något ligger i luften.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , , / 1 minute of reading
Hejsan.
Vid den här tiden på året spritter det av kärlek och känslor i allt levande som finns i naturen.
Särskilt tydligt kan jag märka det på båda mina katter. Trots att både Felix och Judith är kastrerade, så blir de som tossiga. Kanske är det dolde känslor som bara ligger i luften och skapar en särskild stämning som gör dem extra galna.
.
Mitt bildarkiv skvallrar också  om att även den lilla världen svämmar över av kärlek på våren.
Genom min kameralins fångade jag två extremt små flugor som var i full färd med att säkra sin arts fortlevnad.
Visst är de pyttesmå insekterna så himla söta, där mitt i sin ömsinta kärleksakt.
Kvällens citat:
Undret är inte att flyga i luften
eller att gå på vattnet, utan
att vandra på jorden.
Kom ihåg att lägga märke till alla små underverk som bara finns här överallt.
Ha en fin kväll och kram.
Annika
Dela gärna
     

Mars månad och något ligger i luften. Läs mer »

Vad var det jag sa?

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Med facit i hand och med den gångna veckans snöoväder i färskt minne, sneglar jag ut på den röda domherren och kan nästan höra honom sjunga … ”vad var det jag sa” …
De senaste åren har jag faktiskt inte sett till den där vackra gästen vid fågelbordet särskilt ofta… och inte heller har vi haft någon direkt vinter att prata om. Ja så är det faktiskt – nu när jag tänker efter.
Jag älskar honom, det ska jag villigt erkänna, fast nästa år får han gärna komma lite tidigare på säsongen. Sådär lagom till jul skulle faktiskt passa förträffligt.
Förr älskade jag att läsa bondepraktikan.
I mars månad står det tex att man ska ”sig ofta tvätta och bada” … och så ska man ”handla med herrar” …
Ja, jag undrar vad det kan betyda. Bada gör jag ju – både här och där … men att handla med herrar?
En annan gäst som inte kommer med något budskap, i alla fall  vad jag vet, det är hacke-hackspett. Han är mest tvär och ilsk. Han pickar och hackar med sådan urkraft att det är ett under att den lilla hackspettshjärnan inte tumlar totalt sönder inne i hans lilla fågelskalle.
Att skiljas är ju som att dö en smula …
Ja, nu har de kramats farväl mina båda döttrar där borta i Canada. Amanda har åter kommit hem på svensk mark och jag kan riktigt känna den där jobbiga känslan när man kramas och säger hejdå.
Det var nog tur att jag inte följde med för jag har blivit så dålig på avsked med åren.
Kvällens citat:
Det största avståndet
mellan två människor
är missförstånd.
Kram på er
Annika
Dela gärna
     

Vad var det jag sa? Läs mer »

Livat i holken.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hej hej
Kvällens bildtriss får bli på fler starar.
Jag älskar när alla holkar på tomten är fyllda med starar. De röda holkarna är nu utbytta mot underbart vackra ”sagoholkar” som Stefan byggt. De är gjorda av spillbitar från gamla ektunnor från den tiden då vi byggde ”Vineriet” i Simrishamn. Jag ska be Stefan spika ihop några fler sådana. Tjocka, bulliga och så charmiga.
Här kan man se en skymt av en av de underbara ekholkarna.
Visst är de ljuvliga. Runda och bulliga på alla håll! Och säkert en skön doft av rödvin på insidan.
Fler sådana står på min och stararnas önskelista.
Kvällens citat:
Om du bara vandrar på soliga dagar,
kommer du aldrig att nå din destination.
Om man ger upp sitt mål vid varje motgång så kommer man ju aldrig framåt. Det är så sant.
Ha en fin kväll och kram
Annika
Dela gärna
     

Livat i holken. Läs mer »

Snart börjar allt om igen.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hej.
Snart börjar allting om igen. Snart börjar alla knoppar svälla och slå ut, gräset börjar grönska.
Och du milde så fort allting kommer att gå. Jag vet det, för varje år häpnar jag över vårens framfart.
Varje år svischar allting förbi i ett rasande tempo. Det är som jag inte hinner blinka förrän midsommaren och allting är över. Trädgården står överblommad och liksom häpnar den med.
Men ännu har vi allting i vänten.
Jag längtar tills alla stararna är här igen och väsnas om morgnarna i sina holkar…
Det får bli min bildtriss ikväll.
Kvällens citat:
Ett mål måste inte alltid nås – ibland
fungerar det helt enkelt som något
att sikta mot.
Det är så bra med mål tycker jag. Även om man inte kommer hela vägen fram till målet, så kommer man ju en bra bit som man kanske inte kommit om man inte haft ett mål. Kanske hittar man ett sidospår som man aldrig hittat annars. Och tänk, där kan finnas nya och helt andra mål.
Njut av kvällen och lägg märke till ljuset som sakta kommer krypande.
Kram Annika
Dela gärna
     

Snart börjar allt om igen. Läs mer »

Tranorna vid Pulken.

Lämna en kommentar / Djurliv / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Det är en härlig tid vi går till mötes nu.
Ett vårtecken som vi redan hört här i Gyllebo är tranornas återkomst. Det var för någon dag sedan vi kunde höra deras underbara läte i den tidiga morgonen.
I slutet av mars brukar man kunna se ett skådespel utöver det vanliga, nämligen när tusentals tranor rastar vid Pulken utanför Yngsjö i Skåne.
Vi brukar ta oss dit en gång om året för att njuta av detta härliga vårtecken.
Trandagen infaller den 25 mars och då brukar tranorna vara komna till Pulken. Ett tips är att åka dit då och få se de magnifika fåglarna.
Så här såg det ut för några år sedan.
Tranorna är intressanta fåglar. De lever i livslånga förhållande och kan bli upp till 25 – 30 år gamla.
En ofta upprepad myt, var att tranan var en pliktskyldig fågel, och den beskrivs likt en soldat, och när flocken skulle sova så ställdes alltid en trana på vakt som fick hålla en sten. Om tranan somnade tappade den stenen och skulle på så sätt väcka sig själv … sant eller inte …
Vad som däremot är helt sant är att tranan är Västergötlands landskapsfågel
Det här får bli mitt lilla tips för er som vill fånga lite vårtecken framöver. Själv kurrerar jag ryggen allt vad jag kan …
Kvällens citat:
Ju större din övertygelse är om att du har rätt,
desto mindre är din möjlighet att upptäcka
motsatsen. Även om den kan vara helt uppenbar
för andra i din omgivning.
Ha en härlig kväll, och har ni möjlighet så planera in en utflykt till Pulken i vår…. om en månad ungefär.
Kram Annika
Dela gärna
     

Tranorna vid Pulken. Läs mer »

Den lilla ekorren och konsten att bita ihop.

Lämna en kommentar / Allmänt, Djurliv / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Jag har haft galet ont i mitt ben nu i några dagar. Min egen diagnos är ischias…. eller ja, ett nytt diskbråck som ger den här smärtan.
Det har gjort att jag inte kunnat komma så långt iväg med min kamera de senaste dagarna.
Då är jag överlycklig över att de där små gyllene ögonblicken kommer hem till mig istället. Som att den söta lilla ekorren kommer till fågelbordet för att visa upp sig. Eller egentligen är det väl mest för att stjäla mat från småfåglarna, men jag tar tacksamt emot alla besök.
Han en snabb som en liten vessla, den lilla korren. Men några bilder lyckades jag ändå fånga när han for in och ut ur fåglarnas hus.
För att själv komma tillrätta med min smärta i rygg och ben har jag med stor möda tagit mig iväg på veckans yoga. Vissa övningar gick helt smärtfritt att göra, medan andra krävde ett djupt andetag och sammanbitna tänder. En skön stund med meditation blev det dock, och det kan aldrig vara fel.
Dagens citat:
Det går inte att förneka
att det finns faktorer
som sätter gränser
för vad man kan
och inte kan göra.
Men låt aldrig någonsin
dessa faktorer bli till
ursäkter som stoppar
dig från att göra
det du faktiskt kan göra.
Jag önskar er en fin dag.
Jag proppar i mig en dos smärtstillande, och tar tag i dagen på det sätt jag kan.
Kram på er
Annika
Dela gärna
     

Den lilla ekorren och konsten att bita ihop. Läs mer »

Småkrypens värld.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hej hej
Nu längtar jag verkligen efter den där första vårdagen då solens strålar värmer sådär lite extra mycket. Till den dagen då man för första gången kan höra flugorna surra. Jag älskar när jag kan smyga ut med min kamera och krypa runt på knä på jakt efter yrvakna småkryp.
Ikväll vill jag därför bjuda på tre bilder där jag fångat små, små kryp på bild tidigare år.
Dagens citat:
Liv = allting som dör när du stampar på det.
Ha en härlig kväll och en bamsekram från mig.
Annika
Dela gärna
     

Småkrypens värld. Läs mer »

En bister hackspett och oväntade presenter.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej mina söta läsare
Jag hoppas ni har en skön morgon.
Här hos oss väntar utfodring av alla djuren.
Såklart får våra hundar och katter mat varenda morgon, alltid på precis samma klockslag. Om man skulle försova sig och råka ligga tio minuter längre, då kommer hunden Johnny och puffar allt vad han kan med sin kalla nos i min nacke. Jag älskar att vakna på det viset.
Några andra som också måste ha sin mat, det är alla vilda fåglar. Vi har haft väldigt mycket fåglar vid vår utfodringsplats i vinter. Det är så kul, och särskilt när där är lite olika sorters fåglar.
En dag var här en bister hackspett. Den såg så rolig ut. Ungefär som om den var mycket förargad över sättet han blev serverad en talgboll. Och ja, jag kan hålla med honom. Varför måste det vara så fult grönt plastnät?
Visst är han fin, trots sin sura uppsyn.
Ganska ofta passar jag min dotters lilla hund. Det gör jag så gärna. En liten hund mer eller mindre här, det märks ju knappast.
En morgon då Amanda kom hit med lilla Snowie så hade hon en hel kass fylld med små presenter. Presenter till mig!!!
Men åhhhhh ….. Asså – visst är det de oväntade presenterna man blir gladast för. Det var något slags konkurrslager på underkläder som skulle skänkas bort. Där hade Amanda fått möjlighet att välja de saker hon ville ha. Och så hade hon tänkt på mig. Lilla gumman, så glad jag blev.
Min lilla söta Amanda – alltid lika omtänksam och snäll.
Hon är min förbild i mångt och mycket.
För man kan faktiskt som mamma lära en hel del av sina barn också. Det är inte alltid jag själv vet och är bäst – långt därifrån. Ungdomarna har ibland så mycket kloka tankar och värderingar. Vi borde tänka på att lära mer av dem.
… fast såklart inte alltid, lite galna idéer kan de ha ….
Kram min tös ♥
Dagens citat:
Lev så att du dör med
minnen …
inte drömmar.
Ha en skön dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

En bister hackspett och oväntade presenter. Läs mer »

Rulla till toppen