Två små bockar och en god fiskgratäng.

Hejsan.
En kväll i veckan när vi satt i köket och åt kvällsmat såg vi de två små rådjursbockarna som brukar hålla sig här i vårt område och runt vår trädgård.
Vintern har varit jobbig för dem och jag gissar att de gärna hoppat in och smaskat i sig alla de svällande knopparna som just nu finns på alla träd och buskar runt vårt hus.
De är så söta med sina bastklädda horn, det får jag allt medge. Men att få in sådana rackarns busungar i trädgården kan vara rent förödande för våra klena prydnadsträd. Jag vet nog hur de kan fila och stånga med de där små gulliga hornen. Av mina dyrt investerade träden blir ingenting kvar då, bara spillror.
Kvickt som attan satte jag iväg efter kameran och for ut på vår veranda. Samtidigt som jag knäppte mina bilder tog jag mig ett litet snack med de båda gossarna.
På andra hållet vankade pågarnas trötta moder förbi. Förmodligen dräktig sedan i somras.
Det är ganska fantastiskt med rådjurens fortplantning. Geten blir parad någon gång i juli, augusti och sedan ligger det lilla befruktade embryot bara i hennes livmoder och skvalpar och väntar. Fosterutveckligen stannar liksom av helt och den börjar inte växa igen förrän någon gång i januari, februari. Det här kallas fördröjd implantation.
Någon gång i maj, juni kommer de nya små kiden sedan  att få se dagens ljus.
Ja visst är det underbart med ett sådant rikt djurliv ända in på husknuten … men gud nåde ifall de rör mina blommor …
Rådjursfamiljen strövade bort till grannen och jag pep in igen till min kvällsmat.
Kvällsmaten bestod den här dagen av en sådan där fiskgratäng som jag brukar göra – gratäng a la Annika.
Jag kokar torsken försiktigt och lägger i mitten av en ugnssäker form. Klickar ut hemmagjord potatismos runt om fisken (självklart måste det vara hemmagjord mos tycker jag) Så gör jag en enkel dillsås och häller den över den kokta fisken. Så strör jag en smakrik ost över alltihopa. In i ugnen tills det fått fin färg. Enkelt och jättegott!
Kvällen bjöd på en underbar solnedgång.
Molnen såg ut som stora rosa bomullstussar. Men vill man hinna föreviga naturens skådespel så måste man allt vara snabb.
Jag skulle bara …. ja, någonting kom i vägen och när jag kom ut med min kamera så var de rosa tussarna försvunna. Fast jag bjöds ändå på en magisk vy, med den lilla månen som en liten smal skärva bara.
Dagens citat:
Jag hörde att man
kan göra chokladfondue
av överbliven choklad.
Men det gör mig konfunderad.
Vem fan har överbliven
choklad hemma?!
Ja, det här citat stämmer så bra in på mitt hem. Om det är något som har en försvinnande åtgång här hos oss så är det choklad. Ibland köper jag bara mörk choklad med hög kakaohalt för att det inte ska försvinna lika snabbt.
Ha en mysig dag och tack till er som kikar in här.
Kram Annika

Två små bockar och en god fiskgratäng. Läs mer »