Allmänt

En snöstorm på 90-talet.

Hejsan.
Nu när vi haft riktig vinter här hos oss, så blir det lätt så att alla drar sig till minnes tidigare stormar och oväder man varit med om.
En vinter som jag särskilt minns är sportlovsveckan 1996. Jag bodde då i Gårdlösa vid Smedstorp och mina töser var små.
Så mycket snö som det kom den gången kan jag inte minnas att jag någonsin fått uppleva efter det. Utanför vårt hus växte sig en snödriva som var hela tre meter hög. Det var helt otroligt.
I huset intill hade våra grannar drabbats av maginfluensa, så jag erbjöd mig att med ryggsäck på ryggen ta mig till byns lanthandel för att handla åt dem. Det blev ingen lätt tur, och jag minns att jag bitvis fick krypa fram för att inte sjunka ner i snön med hela kroppen.
Efter flera dagar när snöfallet lättat och vi blev framgrävda av en stor lastare förstod vi hur mycket snö som egentligen kommit.
Härliga och roliga minnen.
Här i Gyllebo hade vi den här gången turligt nog vår traktor hemma.
Stefan är ju som många nog känner till, barnsligt förtjust i att köra just snö med sin traktor. Så här har det varit glada miner vill jag lova.
Kvällens citat:
Att få höra att man är uppskattad,
är en av de enklaste, men samtidigt
mest värdefulla sakerna man kan höra.
Ha en skön kväll och kom ihåg att ge någon lite extra bekräftelse. Det kostar så lite, men betyder så mycket.
Kram Annika
Dela gärna

En snöstorm på 90-talet. Läs mer »

Man mår alltid bra av en liten blomma.

Hejsan.
Hoppas ni har en skön kväll.
Hos oss är det ganska ok …. för i min lilla Klongvas ståtar nu de ljuvligaste rosor man kan tänka sig.
Ja, jag kan leva på Bongs köttsoppa i dagar och veckor, men att klara mig utan en liten blomma då och då – det hade ju varit förskräckligt.
För första gången sedan min rygg kollapsade har jag nu vågat ta mig ut till vårt spabad. Det kan ju inte bli så mycket sämre resonerade jag. Och tack vare en räddande ängel har jag fått låna ett par kryckor som gör livet en smula lättare just nu. Tack världens bästa Nisse.
Woowww – så skönt. Att känna hur hela ryggen och kroppen mjukades upp av värmen var så himla skönt.
Och nog såg jag att Mr Paparazzi smög i krokarna – det var väl för att jag ”glömde” ta på mig mina badkläder…. man kan ju inte komma ihåg allt här i livet …
  (med en bild från ett tidigare tillfälle med samma klädsel och betydligt mindre snö)
Dagens citat:
Oavsett vad andra tycker och
tänker om dig.
Sluta aldrig sjunga
på din alldeles egna sång.
Sjung på hörrni, för allt vad ni kan på just er egen melodi och ha en härlig kväll.
Kram Annika
Dela gärna

Man mår alltid bra av en liten blomma. Läs mer »

Happy friday.

Hejsan.
Jag vill bara kika in och önska alla en riktigt härlig fredagkväll.
Hoppas ni har något kul att hitta på och se fram emot i helgen. Kanske ska några av er jobba, då hoppas jag att det blir sådär lite extra bra, som det kan bli ibland – fast man är på jobbet.
Jag har piggat upp mig lite med nya fräscha naglar. Diskret färg med diamanter fick det bli.
Och ”knack knack i trä” – men nu verkar det bannemig som om min käre Stefan börjar friskna till ifrån sin nästintill dödliga mansförkylning. Han kan sitta upp i soffan utan stöd ….
Dagens citat:
Tacksamhet – den säkraste vägen till belåtenhet.
Ha en riktigt härlig kväll och tack för titten.
Min ischias går på fel håll igen så jag får mest ligga på sofflocket och studera mina fina naglar.
Kram Annika
Dela gärna

Happy friday. Läs mer »

Min krisberedskap kom äntligen till nytta.

Hej hej
Det har nu gått flera veckor sedan min rygg kraschade. Över en natt blev jag ju nästan helt handikappad. För att inte kunna gå upprätt, känns som ett handikapp, det måste jag medge …
Det är inte alls mer synd om mig än om någon annan, inte alls . Att ha ischias är en av de värsta smärtor jag någonsin upplevt, men jag tar det hela med jämnmod. Jag gör det jag kan göra. Ligger med katten tex ….
Och om jag nu själv tycker att det här är ganska långtråkigt, så tycker Felix tvärtom, han tycker att det är de mysigaste veckorna han varit med om i sitt behagliga kattliv.
Nu är det inte om ryggen eller min hälsa jag tänker skriva här, utan om den beredskap jag alltid haft i mitt hushåll. Det där som ofta väckt allmän munterhet här hos mig.
Mina döttrar och alla kompisar som kommit hem till oss har haft så kul åt mig. De har ofta skrattat lite åt mitt förråd. Mitt välfyllda kylskåp och skafferi, på gränsen till galenskap kanske … Jag har liksom alltid haft en slags krisberedskap här hemma. Allt som man kan förvara med lång hållbarhet har jag bunkrat upp och haft extra av på lager. Allt enligt ett särskilt system, för att använda de äldsta produkterna först. Ingenting får ju kastas!
Jag brukar alltid handla en gång i veckan, och då enligt en väl planerad inköpslista.
– mamma, tror du att det ska bli krig, eller??
– det vet man aldrig …. har jag mumlat …
Jag visste det, jag visste det!!! Min krisberedskap har verkligen kommit till nytta nu.
Efter tre veckor gapar kylen ganska tom och inköpslistan är lång som ett helt ösregn, men inte har vi svultit inte!!
Vi har haft allt vad vi behövt här hemma nu när jag varit oförmögen att gå i affärer.
Middagarna har inte blivit de lyxigaste här i Gyllebo. Att stå upp vid en spis när ischiasnerven från foten till höften vill dras ihop som ett krympande gummiband är helt omöjligt.
Men med mitt överlevnadskitt i skafferiet så har vi klarat oss jättebra.
Bongs köttsoppa är nog bland de äckligaste soppor jag vet, men så enkel att göra. Och om jag jämför med den vidriga frystorkade maten vi brukar få ute i fält så är Bongs köttsoppa helt ok! Varm och mättande. Och inte behöver man oroa sig för att öka i vikt inte … Ingen vill väl frossa eller överäta Bongs köttsoppa direkt.
Jag visste det, min krisplan skulle komma till nytta.
Att förvänta sig det oväntade – plötsligt kom det till nytta.
Dagens citat:
En pessimist ser svårigheter i varje möjlighet,
en optimist ser möjligheter i varje svårighet.
Mitt självklara val är att vara optimist så länge det någonsin är möjligt.
Ha en fin dag.
Kram Annika
Dela gärna

Min krisberedskap kom äntligen till nytta. Läs mer »

Vila och mys på schemat.

Hejsan
Snart är det två veckor sedan jag fick mitt nya diskbråck.
Jag har inte kunnat göra så mycket mer än att sitta inne i stugan, vilat och myst med djuren.
Det är då inte fy skam det heller!! … även om just vila och mys inte är min starkaste gren. Jag mår bäst av att vara i farten.
De senaste dagarna har jag försiktigt hasat mig runt en kort liten promenad med hundarna. Även om sjön suger och jag längtar efter att få ströva runt där med min kamera, så kommer det att få vänta ett tag till.
Men en liten runda i fritidsbyn har det blivit.
Trots att det är besvärligt så måste jag ju sköta mitt jobb. Men jag är min egen chef och bestämmer själv hur långa pauser jag ska ta. Och så har jag ju världens sötaste lilla fanclub. De ligger troget och hejar på mig när jag bläddrar, knappar och skriver.
Med dessa sötisar blir dagen underbar.
Så får jag ju bilder från döttrarna i Canada. Amanda och Andréa.
Mitt hjärta håller nästan på att svämma över när jag ser hur lyckliga de är över att få vara tillsammans igen.
Mina älskade tokstollar!♥♥
Jag älskar att kunna följa mina döttrar på snapchat. Att kunna se när de reser omkring och att få små bilder och filmsnuttar från deras liv. Det är lite som att få vara med på ett hörn själv.
Livet handlar ju trots allt om att kunna plocka fram det som är positivt och grotta ner sig i det. På så vis får inte det tråkiga och jobbiga någon plats i sinnet. Det tror jag!
Dagens citat:
Huruvida du kommer lyckas
beror bara till 15% på kompetens.
85% handlar om magiska ord
som attityd, inställning och förväntan.
Ha en fin dag och kram från mig.
Annika
Dela gärna

Vila och mys på schemat. Läs mer »

Den svenska sommaren.

Hejsan.
Aldrig är väl den svenska sommaren så underbart ljuvlig som en dag i slutet av februari?
Aldrig längtar man väl mer efter sin prunkande trädgård eller efter att få lägga sig ner på en blommande sommaräng som en kall vinterdag i februari.
Vilda sommarblommor … det där ordet som klingar så vackert.
Längtar ni?
Kvällens citat:
Jag kan inte göra allt, men jag kan
göra något. Om vi alla gjorde något,
skulle vi tillsammans klara allt.
Jag önskar er en skön kväll.
En stor kram,
Annika
Dela gärna

Den svenska sommaren. Läs mer »

Hur går det för sjön nu ….

Hejsan.
I över en vecka har jag fått hålla mig hemma nu. Hundarna verkar förstå att det liksom inte går att vandra som vanligt nu när jag har så ont. De ligger tysta och bara tittar med stora, lite oroliga ögon på mig.
Jag tycker allt lite synd om dem, samtidigt som jag undra hur det går för sjön nu när inte vi kommer varje morgon och väcker upp allt och alla!?
På mitt minneskort hittade jag tre bilder från vår senaste runda. Det var den morgonen som var grådisig men ganska mild.
På sjön låg några storskarvar som vi skrämde iväg när vi kom smygande på stigen. De brukar egentligen mest hålla till vid havet, så för mig var det en ganska ovanlig syn den här morgonen.
Från Bali skickar Emmy oroliga sms till mig. Hon frågar hur jag har det med ryggjäveln …
Min fina älskade dotter. Likt en blodtörstig jakthund kan hon vittra sig till hur vi har det här hemma, långt innan jag skriver något om det på bloggen eller yppar det offentligt. Hon har som alltid koll!
Nu njuter hon av de sista dagarna på sin semester på Bali och är i full gång att söka nya arbeten någonstans i Australien.
All lycka min fina tös och tack för all omtanke ♥
Återigen är alla mina döttrar utanför Europas gränser. Två av systrarna Henriksson är på skidresa i Canada. Det är Amanda som hälsar på Andréa och samtidigt passar på med lite vintersport.
Åhhh, vad jag hoppas att de båda njuter. Själv skulle jag så gärna ha packat ner mig själv i en liten väska och varit med på ett hörna …
Ha det så bra älskade töser ♥
(gamla foto på mina juveler)
Jag hoppas ni alla får en härlig dag och gör något bra av just den här dagen med det som står till buds.
Dagens citat:
Om vinden inte för dig framåt,
använd årorna.
Kram på er.
Annika
Dela gärna

Hur går det för sjön nu …. Läs mer »

Inget flyt ….

-Älskling, du och jag har inte haft något flyt alls de senaste åren …
Ja, så sa min Stefan, när vi båda kvidandes landade i soffan för att fördriva tiden framför TV:n genom att titta på OS en dag i helgen med våra krämpor.
Det var de senaste fem, sex åren som han syftade på tror jag. De där åren då vi haft extra bekymmer med hälsan. Hans hjärtinfarkter, vaskulitsjukdomen och så den där ”näradödensaken” i somras, och nu bara fortsätter det med en fotskada och min trilskande rygg …
Men det jag tänkte skriva om idag är mer av materiell karaktär.  Alltså saker som man faktiskt kan skratta åt … i alla fall sedan det är löst och fixat. För jag skrattade inte särskilt mycket när alltihop uppdagades …
Det var efter jul som jag tyckte att det började bli en konstig lukt i vårt hus. Ungefär som sopor. Jag blev mer och mer noga med att springa ut med soporna i tunnan. Men ändå fortsatte lukten. Ganska diffust, men ändå påtagligt. Jag letade igenom alla hundjackor ifall jag kunde ha glömt någon påse med färskt belöningsgodis, men icke. Jag vet ju egentligen att jag är noga med sånt. Jag försökte få Johnny till att söka, men han hittade inget som kunde vara någon ledtråd.
Jag städade, städade och städade. Ändå luktade det sopor i huset, ungefär som gamla matrester.
En dag fick jag ett sms från Stefan. Han hade hittat problemet. Det fanns under huset!
Jag ringde upp honom, och han hördes inte glad ….
Under halva huset har vi torpargrund.
Nu var det inte torpargrunden i sig själv som var problemet utan det som troligtvis hänt i somras när vi hade stopp i avloppet. Om det kan man läsa här.
När stoppet i avloppet var borta tog det liksom en smäll från slangen, och det måste ha varit då som avloppsrören vibrerade och smällde mitt av under huset.
Allt som jag spolat ut i vasken och från diskmaskinen har sedan den dagen för åtta månader sedan bara hamnat rakt ner under golvet i torpargrunden ….
Vi kunde båda hålla oss för skratt!
För att komma ner i grunden har vi en lucka i golvet under sängen. Jag började nästan gråta när vi på kvällen kikade ner där …
Synen var hemsk och stanken som spred sig var inte som hallontårta direkt.
På kvällen satt vi som förlamade och grubblade. Men nästa dag var det bara att kavla upp ärmarna och ta tag i problemet.
Stefan hämtade hem den största borrmaskin han kunde hitta på lagret och gjorde ett stort hål i grunden. Väggen fick sig en smäll av grävmaskinen och en del av mina blommor fick stryka med, men det kunde inte hjälpas …
Så hyrde han en pump för att få bort allt avloppsvatten som stod där under huset.
Han kröp och drog. All den åldersbeständiga plasten som låg som skydd skulle bytas. Sedan pumpade vi bort lite vatten till.
Uppe i huset började det lukta friskt igen.
Så fick vi lite hjälp av några räddande änglar med att rulla ut ny fräsch åldersbeständig plast under huset.
Stefan hade snickrat ihop en lucka till hålet där i grunden och jag började grunna på hur jag skulle kunna göra en stenläggning där runt nedgången till luckan. Väggen får lagas, men det är en baggis ….
Ja, livet är inte alltid en dans på rosor. Var dag har nog av sina bekymmer.
 Dagens citat
Jag är fast besluten att vara
glad och lycklig, vilken situation
jag än befinner mig i.
För jag har lärt mig av mina
erfarenhet att merparten av
vår lycka eller olycka beror på
vår inställning och inte på
omständigheterna.
Ja, det här var egentligen inget ämne jag tänkt ha här på min blogg. Men när man ser allting i backspegeln så känns det ganska ok ändå. Livet är inte perfekt hela tiden, och min blogg handlar ju om livet. Mitt liv.
Med en man som Stefan, så blir det mesta bra till slut och så har vi en hel del kul på vägen.
Tack Stiffe, för du är du, mannen med de ständiga lösningarna ♥
Ha en fin dag och kram från oss.
Team Annika & Stefan
Dela gärna

Inget flyt …. Läs mer »

Den lilla ekorren och konsten att bita ihop.

Hej hej
Jag har haft galet ont i mitt ben nu i några dagar. Min egen diagnos är ischias…. eller ja, ett nytt diskbråck som ger den här smärtan.
Det har gjort att jag inte kunnat komma så långt iväg med min kamera de senaste dagarna.
Då är jag överlycklig över att de där små gyllene ögonblicken kommer hem till mig istället. Som att den söta lilla ekorren kommer till fågelbordet för att visa upp sig. Eller egentligen är det väl mest för att stjäla mat från småfåglarna, men jag tar tacksamt emot alla besök.
Han en snabb som en liten vessla, den lilla korren. Men några bilder lyckades jag ändå fånga när han for in och ut ur fåglarnas hus.
För att själv komma tillrätta med min smärta i rygg och ben har jag med stor möda tagit mig iväg på veckans yoga. Vissa övningar gick helt smärtfritt att göra, medan andra krävde ett djupt andetag och sammanbitna tänder. En skön stund med meditation blev det dock, och det kan aldrig vara fel.
Dagens citat:
Det går inte att förneka
att det finns faktorer
som sätter gränser
för vad man kan
och inte kan göra.
Men låt aldrig någonsin
dessa faktorer bli till
ursäkter som stoppar
dig från att göra
det du faktiskt kan göra.
Jag önskar er en fin dag.
Jag proppar i mig en dos smärtstillande, och tar tag i dagen på det sätt jag kan.
Kram på er
Annika
Dela gärna

Den lilla ekorren och konsten att bita ihop. Läs mer »

Hunden Johnny tänker …

-Asså, något måste vara fel med min matte … jag är ingen doktor, jag är ju bara en hund, men sådant kan man känna i luften.
Här står en bukett tulpaner som hon inte bryr sig ett dugg om …. inte heller verkar hon vilja äta av sin chokladask …
Min matte, hon brukar alltid vara pigg och busig, nu går hon mest runt i en mycket märklig ställning …
Kanske skulle jag kunna …. kanske skulle jag kunna få lukta lite på det här …
-Jag har smakat på choklad förut, så jag vet att det är gott.
Det var jobbigt att få tag chokladen den där gången, eftersom min matte gömt undan det väldigt högt upp på en hylla. Men jag var bara 6 månader och väldigt envis då.
En hel röd ask som tydligen hade ett namn, Aladdin och en annan med en massa foliepapper som hade ett efternamn också, den kallade de för Anton Berg.
Den gången då jag smakade av all den där chokladen blev det en våldsam uppståndelse här hemma.
Jag fick åka iväg till en veterinär. Inte min vanliga söta veterinär Per, utan en annan sur tant i vit rock. Hon ploppade något i ögat på mig … kräkmedel i ögat ….knasigt, men spydde som en kalv det gjorde jag.
Choklad, kartong och foliepapper. Allt kräktes jag upp i en stor äcklig brun hög ute på en redan geggig grusväg i Bollerup.
Så det får nog vara så, jag vågar nog inte röra den där asken … det kan bli så dålig stämning här hemma då.
 -Min matte har varit på akuten, eftersom hon går så konstigt och gnäller över att det gör ont. Hon säger att hon känner sig som den där ”kokvinnan” från en dokumentär på TV:n… och ja, vissa likheter i stilen är uppenbara, det får jag medge …
-Det blev visst inte så bra där på akuten för min matte. Man skulle tydligen inte åka dit med sina dåligheter, så nu ligger hon mest här hemma och muttrar på soffan med kelgrisen Lykke vid sin sida. Jag är glad att vården för djur inte är lika omständig …. tänk om jag behövt remisser och haft väntetider på halvår …. nä det är tur det finns en djurskyddslag för tänk om en hund mådde sådär….
Kvällens citat:
Oavsett vad livet ger dig,
sparka lite gräs över din skit och gå vidare.
Ha en fin kväll hörrni … och matte hälsar – hon är snart på benen.
Och det är hon nog, för vi båda är ju krigare!
Slick och slafs från Johnny.
Dela gärna

Hunden Johnny tänker … Läs mer »

Rulla till toppen