orangeri

Nu blommar löken.

(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Alltså! Det är helt galet som det blommar just nu inne i mitt orangeri.
Där är nästan mer blommor nu, än där var i somras, trots att jag då både vattnade och gödade för både kung och fosterland.
Det är som om mina blommar satt igång med någonslags överväldigande ”rädda-sommaren-aktion”. Eller så är det bara den sista lilla sucken av sommarenergi som pyser ur de tappra växterna, som en slags glädjefnatt.
Det kan också vara en slags ”vägra-jul” demonstration …
Nu är det ju faktiskt inte några lökar jag har som blommar.
Nej, den lök jag syftar på i rubriken är den lilla, gulliga vita lök som hängt med mig i några månader nu.
Mandelmanns vitlök som legat och skramlat runt i min jackficka i flera veckor.
Såklart betalade jag för min lök den där dagen då jag besökte Djupadal på deras årliga skördefest.
Ingen får tro att jag helt fräckt bara tagit den där på gården. Jag skulle då aldrig göra mig till tjuv för en vitlöks skull. Tio kronor och löken var min.
Den lille löken hade sedan legat i min ficka så länge att den nästan blivit som en liten maskot för mig.
Tanken var att jag skulle plantera vitlökskyftor i en vintunna nu i höst, men allt hade liksom bara stannat som en tanke.
Och när jag reste ensam till Stockholm för en tid sedan, kändes det allt lite tryggt att lite då och då sticka handen i fickan och pilla lite på den där österlenska lilla löken som kom hemma ifrån från Mandelmanns skånska mylla.
Men en dag tyckte jag att det var dags…
Ska en lök blomma, så måste den i jorden.
Vid sidan om den frodiga persiljan fyllde jag på med extra mjuk svart jord och petade ner de väldoftande vitlöksklyftorna i små hål.
Om det överhuvudtaget blir nya vitlökar här, ja det får framtiden utvisa. Provar man inte, så får man ju aldrig veta.
Dagens citat:
Låt inte längtan efter
något nytt göra så att
du inte ser vad du har.
 Tips:
Något jag själv skulle behöva lite mer av nu, är mysiga stickade tröjor och koftor.
En kornblå långkofta som finns här hade jag trivts i.
 En senapsgul stickad kofta som den här hade jag gillat, eller en stickad klänning som den här, att bara skota runt i hemma i stugan. Drygt 40% rabatt på stickat just nu och mer finns här.
Ha det fint och kram från mig
Annika
 (bilderna av mig är tagna av Stefan Olsson)

Fredagsfeeling.

(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Egentligen vill jag bara kika in och önska er alla en härlig fredagkväll.
För visst är det en särskild känsla med just fredagskvällar vid den här tiden på året.
Man får liksom inte till samma känsla i fredagsmyset mitt i sommaren.
Jag älskar fredagsmys.
Kanske ska de där fula trädgårdstomtarna få komma fram redan nu till helgen. Och kanske bjuder jag Stefan på lite mys där ute i orangeriet … för mys är aldrig fel! Däremot är det lite mer osäkert om mina fönster hinner putsats … jag är föresten inte riktigt säker på om det egentligen behövs, och då är det ju fullständigt onödigt.
Kvällens underbara citat:
En gammal vis man sa en gång:
-jag vet inte. Du får fråga en kvinna istället…
 Tips:
Snart är det dags att adventspynt så därför tänkte jag tipsa om just adventsbelysningar som finns här.
En mysig ljusstake som hade passat bra i mitt orangeri är den här i rött. En rottinglykta med ledljus som den här hade också passat bra i orangeriet.
Så finns mina Valterljusstakar här, nästan till halva priset.
Jag önskar er alla en massa mys också såklart.
Kram Annika

Allt från stort till smått.

(blogginlägget är ett samarbete med Stefan Hantverkarn AB)
Hejsan
På Stefan Hantverkarn är arbetet i full gång.
Här bygger och renoverar man allt från stort till smått.
Ja faktiskt – allt från stora vintunnor till små korsvirkeshus…
Nu är det inte Stefan själv som bygger för tillfället. Även om en viss inrättning i vårt svenska system tycker att han kan arbeta ”sittande”, så är det inte helt enkelt att bygga och snickra med ena benet i paket.
Nåväl, på firman finns ett helt gäng duktiga snickare och hantverkare som bygger, renoverar och fixar.
Och jag måste nog konstatera, att som arbetsledare, så har han god hjälp av sina kryckor den där Stefan.
Något man kan renovera sittande är dock små fågelhus.
De små söta korsvirkeshusen har fått nytt tak och nya vindskivor hemma i Stefans garage.
Och under tiden som färgen ska torka på fåglarnas hus, så täljer han sig en å annan liten trägubbe.
Nej, för sysslolös det klarar han inte av att vara, den gode Stefan.
Efter jul hoppas Stefan kunna lägga sina kryckor på hyllan och själv ta sig ann lite mer ”riktiga” arbeten igen.
Under tiden är det ändå full rulle på firman, för på Stefan Hantverkarn står tiden aldrig stilla.
Dagens citat:
Även om yttre omständigheter
kan vara svåra, så är
nyckeln till lycka hur vårt
sinne svarar på dem.
Har ni bygge eller renoveringsprojekt som ni vill ha hjälp med så är ni välkomna att kontakta Stefan. Kontaktuppgifterna hittar ni på hemsidan som finns här.
Fågelhus och trägubbar gör han dock inte på beställning. Det är enbart hobby och terapiarbete.
Men små hus och små orangeri som det man kan skymta  på bilden nedan, det kan han fixa åt kunder.
Ha en fin dag och kram.
Annika

Höststorm och den första frosten.

Hejsan.
Vi har haft den första stormen i Gyllebo. Den första riktiga höststormen.
Men det var faktiskt ganska mysigt att krypa in i soffhörnan, tända en massa levande ljus och höra hur vinden ven utanför fönsterrutan.
Och det mest allvarliga som stormen förde med sig var att den skövlade den största kraftigaste av mina fantastiska solrosor. Knäckt på mitten så den liksom vek sig dubbel och hängde med ansiktet vänt ner mot jordklotet.
Jag har tagit in alla frostkänsliga träd och växter i mitt lilla orangeri, och som alltid förvånas jag över hur många jag faktiskt har.
Det var en solig, fin dag då jag bestämde mig att det var säkrast att bära in alla växterna på ett frostsäkert ställe.
Varje år tänker jag att jag ska dra ner på antalet växter och träd, men likväl så fyller de ut en stor del av det lilla huset.
Under hela vinterhalvåret brukar jag tassa ut här och sitta en stund i mina egna tankar. Jag brukar meditera och göra lite mental träning. En härlig stund som ger så mycket energi.
Extra härligt blir det att sitta där sidan om det stora rosépepparträdet som växt till sig rejält över sommaren.
Jag kan nästan inte förstå att detta ljuvliga träd kommer från ett enda litet rött pepparkorn ur en kryddburk.
Morgonen efter jag kånkat in alla växterna i säkerhet såg jag på bilrutorna att vi hade den första lilla lätta frosten här. Det kan man kalla bra timing!
 När den första höststormen bedarrat gick jag ut för att ta rätt på den slokörade solrosen. Den hängde likt en slagen hjälte över spaljéstaketet och såg mest ledsen ut.
Jag fick helt enkelt unna mig att sätta in den största bukett solrosor jag någonsin ägt på mitt matbord.
Så pampigt.
Dagens citat:
Motgång är en del av livet.
Den kan inte kontrolleras.
Vad vi kan kontrollera är
hur vi reagerar på den.
Ha en fin dag och kram.
Annika
 (Bilderna med mig och solrosorna är tagna av Stefan Olsson)

Tyst morgon i Gyllebo

Hejsan.
Åhhh vilken morgon.
Så fort det går att glömma hur ljuvlig en tyst morgon kan vara här i Gyllebo.
Och så gott mitt vanliga kaffe smakar. Det där gröna Zoega som kallas för Skånerost, det som smakar bäst ihop med vårt goda vatten.
På andra sidan vägen smyger det ensamma rådjuret omkring på sin jakt efter något grönt och frodigt att äta.
Alla grannens stockrosor har den ätit slut på nu och alla andra frodiga blommor också. Kvar är bara en bränd, brun gräsmatta och en stickig häck.
Min söte granne skrattar bara och säger att han har tänkt om, han ska inte ha några blommor i fortsättningen.
Jag älskar hans positiva syn att se på saken.
Jag sitter alldeles tyst med mitt kaffe och njuter av den stilla morgonen.
Mitt diskbråck har fått sig en törn av allt resandet, men det får det vara värt.
På mitt skrivbord ligger en ny hög av papper och min mailkorg är full. Det där måste jag hinna med de närmsta dagarna, men än får det ligga någon timme till. Det springer inte ifrån mig direkt, det där jobbet.
Än vill jag hinna njuta av tystnaden och av det vackra rådjuret.
Det är allt bra skönt att vara hemma igen.
Sakta smyger det lilla rådjuret sig över på vår tomt. Fastigheten där vårt nya lilla gästhus så sakteliga håller på att ta form.
Jag förstår att jag inte kommer att kunna ha särskilt mycket blommor där, men det gör mig inget.
Vi tittar en stund på varandra, jag och rådjuret, innan det lojt strosar vidare på sin jakt efter något ätbart.
Innan jag reste till USA så var mina rosor vid orangeriet i full blom och jag minns att doften nästan var så stark att den var kväljande. Nu är rosorna helt överblommade och jag får njuta av de bilder jag hann knäppa innan jag for.
Åhhh, vad allt går fort, på tok för fort…
Dagens citat:
Många missar lyckan. Inte på grund
av att de inte finner den, utan
på grund av att de inte stannar
och njuter av den.
Jag önskar er alla en ljuvlig dag.
Kram Annika

Glad midsommar 2018

Hej hej
Jag vill bara kika in lite hastigt och önska er alla en riktigt glad midsommar.
Kanske är ni i full gång med att fixa sillen och nubben. Eller med att duka och skrubba nypotatisen.
Alltså, ni känner väl till bästa sättet att skala många nypotatis. Häll dem alla i en spann och fram med högtryckstvätten. Ett kort sprut och allt är klart. På ungefär 4 sekunder, som den gode Uggla sjunger om…. fast i ett helt annat sammanhang.
Den här midsommartiden är så fantastisk. Allt är så vackert så man behöver nästan inte anstränga sig det minsta lilla. Maten är enkel och man får tid för annat. Jag älskar det.
Jag hade tänkt att binda mig en egen krans i år. Precis som jag gjorde när tjejerna var små. Då satt jag och knåpade ihop kransar tills fingertopparna ömmade. Sedan hade töserna kransarna på huvudet i några minuter innan de alla slängde dem av sig.
Men det blir en köpt krans i år också … den får ni se i ett annat inlägg …
Midsommarafton kan innebär en stor bullrig fest. Men det kan också vara en liten ensam tillställning med någon man håller kär. Kanske är det några av er som firar kvällen alldeles ensamma i hemmets lugna vrå.
Till er alla vill jag skicka en hälsning.
En varm hälsning och en önskan om en fin och glad midsommar.
Kvällens citat:
Älska din nästa,
och om han är lång, snygg och farlig
kan det väl inte vara så svårt?
En glá och go midsommarkram från mig.
Annika

Vita blommor i skymningen och min tomatodling.

Hej hej
I helgen har jag haft fullt upp med att plantera om alla chilisar och tomater.
Mmmm, det doftar ljuvligt nu, därute i mitt orangeri.
Men först måste jag ju visa min fantastiska rhododendron som blommar som vackrast just nu. När jag köpte den som en pytteliten planta, trodde jag väl aldrig att den skulle bli så här fin. Fast det är många år sedan jag hittade den halvt död i en uttorkad kruka på Bilema i Höör. För nästan inga pengar alls.
Det är något speciellt med vita blommor.
De är så vackra när det blir kväll. I skymningen visar de sitt rätta jag.
På ett ställe i min trädgård har jag snöklockor som brukar blomma senare än alla sina ”kompisar”. Men det gör inget, de är så söta nu, mot allt det gröna.
På ett annat ställe lyser de enkla, gammeldags pingstliljorna upp i skymningen. Det är något med deras enkelhet som jag älskar så mycket. Eller så är det för att min favorithelg som ung var just pingsten … Ja, jag älskar dem… vilket den lilla snigeln också verkar göra …
Ja, jag har varit en riktigt liten trädgårdsmästare i helgen. Ett jobb som inte alls känns som ett jobb egentligen. Det känns bara som skön terapi. Att stöka runt med jord och känna den härliga doften i näsborrarna, det gör något med sinnet tycker jag.
Alla mina tomater och chilisar har nu fått nya, större krukor. Och de riktigt stora tomatplantorna har fått mjuk flagglina att stödja sig på. Ända upp i taket om de vill.
Hit ut i orangeriet smyger jag mig ofta nu för att njuta.
Jag sitter ju ofta här och gör min mentala träning, lite meditation och avslappning. Nu passar jag även på att tjuva tomaterna och njuta av den härliga tomatdoften.
Och kolla här! Små, små bebisar är nu på gång. Små gulliga tomatbebisar.
Tack Sjörödsingela för alla fina plantor jag fått av dig, och för att du inspirerade mig till tomatodling. ♥
Ett växthus med glastak har nu hamnat på min önskelista. Ett växthus för en sommarodling. Då ska jag så en massa fröer, och då Ingela, då ska du få plantor av mig, tänkte jag.
Snälla tomt … byggmästaren!
Dagens citat:
Värre än rädslan för att misslyckas är
att inte ha modet att pröva.
Jag älskar att prova nya saker. Att lyckas och misslyckas – det är inte så viktigt. Det viktiga är att få vara kreativ och testa. Att få vara nybörjar det är så mycket roligare än att vara den som vet mest och bäst.
Ha en fin dag och kram
Annika

Nu blommar de, mina första tulpaner.

Hejsan.
Äntligen blommar de, mina första tulpaner.
Det är en sort som är så himla fin i sin enkelhet. Och färgen …. kolla in den här färgen. Ljuvliga.
I år är allting ganska sent. Nästan tre veckor senare än vad det var i fjor har jag hört någonstans.
Kanske är det därför som man blir så glad när de första tulpanerna slår ut.
Ännu ser det inte så mycket ut för världen i mina rabatter. Men det är nästan så jag kan se hur allting växer en liten bit för varje dag.
Mina tomatplantor har fått nya krukor. Ett snäpp större.
Och jag lovar er, inne i mitt orangeri är doften ljuvlig. Egentligen skulle jag kunna bli tomatodlare bara för att njuta av den tunga tomatdoften. Att sitta där med stängda ögon och bara andas och njuta ….
Mina chiliplantor har även de fått lite större krukor.
Min käre Stefan har lovat att skruva upp lite krokar i taket så det ska vara förberett så jag kan binda upp dem när de blir så höga att inga pinnar räcker till.
Kvällens citat:
Det är omvägar, förseningar och sidospår
som berikar ens liv.
Ha en fin kväll och njut av allt underbart som den här tiden för med sig.
Ge dig själv lite fler goda tankar, så finns det mindre plats för de tråkiga tankarna – ett litet tips bara.
Kram Annika

Äntligen var det dags för lite skit under naglarna.

Hejsan.
Wowww, vilken ljuvlig helg.
Helgen som gått måste var den helgen då våren kom till Österlen.
Jag kände i varenda por i kroppen hur jag längtade efter att sätta fart med allt trädgårdsarbete. Att få röra om i myllan och få skit under naglarna igen.
Men jag har bestämt mig för att vara en förnuftig kvinna och sansa mig. I år får allting ta lite längre tid helt enkelt. Jag måste liksom gå varligt fram för att lura det där diskbråcket så det inte sätter sig helt på tvären.
Men alltså, att plantera lite penséer i tunnorna och i lådorna vid vår veranda det var ett lagom jobb för mig.
Vis av mina misstag från föregående år fick det bli vårlökar i zinkbaljan utanför staketet. Att utfordra rådjuren med penséer blir alltför dyrt.
Som sällskap hade jag Stefan och hundarna. Stefan fick även han ta det väldigt försiktigt. Hans vrist blir bara sämre och sämre nu och jag kan se vilka bekymmer han har för att gå.
Men med gemensamma krafter hjälptes vi åt att göra fint på husets framsida.
Amanda sa lite klokt att det här året fick bli ett test-år för oss …. ett år då vi provar på hur det kommer att bli för oss när vi blir gamla.
Det här är bara ”ett-prova-på-år-hur-det-är-att-vara-en-80-åring”, och när vi sedan blir så gamla så är vi förberedda på hur det kommer att kännas.
Det är ganska skönt att tänka så, för då kan man se framemot de närmsta åren då vi ska ta livet med storm igen, som de ungdomar vi trots allt är.
Det är alltid så härligt när vi pysslar i vår trädgård. Det är som om alla hundarna blir lite gladare och busigare, som om de också får extra mycket vårkänslor. Och såklart är det så.
Jag har också passat på att gräva ner alla de lökar som jag njutit av inomhus i väntan på att den riktiga våren skulle komma. Nästa år kommer jag att kunna glädjas på nytt av dem … om nu inte sorkar och mullvadar ställer till med för mycket kaos förstås.
Inne i orangeriet får de frostkänsliga träden allt stå kvar ännu några veckor. Så den årliga storstädningen får vänta ett tag. Men jag har sopat bort lite skräp och köpt några nya pelargoner för att skapa lite skön vårkänsla där inne.
Många av mina gamla blommor frös ju ihjäl när vintern härjade och jag var så dålig. Precis i den vevan passade även elementet därinne på att konstra. Men jag är så glad över de växter som trotsade kylan och nu bara väntar på en ny skön sommar.
Mitt orangeri är min återhämtningsplats. Därinne sitter jag ofta när jag gör mina djupavslappningar och min mentala träning. Då tänder jag alltid en rökelse som en sk trigger. Nu räcker det att jag tänder den där rökelsen för att min kropp ska gå ner i en skön avkopplande stämning. Det är magiskt hur just dofter kan hjälpa till att försätta hjärnan i en viss sinnesstämning.
Dagens citat:
”Sitta stilla, göra ingenting, våren kommer och gräset växer av sig självt.”
Hoppas ni får en fin dag.
Kram Annika
… och om någon undrar över mina Levis snickarbyxor, så är de 36 år gamla, inköpta på JC när jag var 17 år gammal, för en då hiskelig summa pengar. Men med facit i hand så var de värda varenda krona.
Klassisk kvalitet är aldrig fel!

Den svenska sommaren.

Hejsan.
Aldrig är väl den svenska sommaren så underbart ljuvlig som en dag i slutet av februari?
Aldrig längtar man väl mer efter sin prunkande trädgård eller efter att få lägga sig ner på en blommande sommaräng som en kall vinterdag i februari.
Vilda sommarblommor … det där ordet som klingar så vackert.
Längtar ni?
Kvällens citat:
Jag kan inte göra allt, men jag kan
göra något. Om vi alla gjorde något,
skulle vi tillsammans klara allt.
Jag önskar er en skön kväll.
En stor kram,
Annika
Scroll to Top