orangeri

En svag doft av höst.

Hejsan.

Det är ännu bara augusti och jag är väldigt noga med att tänka på att det faktiskt ännu är sommar. Sensommar förvisso, men en riktigt sommarmånad utan tvekan.

Men precis som man i mars kan känna doften av en annalkande vår, så har den där första tunga doften av höst kunnat skönjas i luften.

En tung doft av jord, torkat hö och kobajs ligger över vårt kära Österlen. Det känns att den snart är på väg nu – den härliga hösten.

En ensam amiralfjäril vilade trött ut på ett änglablad. Kanske har sommaren varit tuff för den. I min trädgård har sensommarens blommor nu slagit ut i full prakt.

I mitt orangeri ser det skräpigt ut på golvet. Ingen har haft tid att sopa undan alla torra blad som sommarens praktblomning har fört med sig. Det gör inget, den tiden tar jag mig nu istället.

Nu när vardagsrutinerna är här igen och livet går in i ett lugnare tempo, då finns tiden för småpyssel och avkoppling…. hoppas jag i alla fall …

Dagens citat:

Den vanligaste förfalskningen – att förfallska sig själv.

I naturen när livet stillar sig en smula, då hittar man lättare sitt sanna jag.

Kram Annika

Alltid projekt på gång.

Hejsan.

Som så många här på Österlen, så har vi små projekt på gång hela tiden. Just nu är det en damm till grodorna som står överst på vår ”to-do-lista”.

Efter tre sjuka somrar mår min Stefan hyfsat bra igen. Han grävde för glatta livet och lilla hunden Lykke hejade på.

Mer om det projektet ska jag visa en annan gång. Istället får ni se hur det blev i lilla orangeriet.

Golvet är gjutet. Cementet ska nu bränna och härda hela sommaren innan det går att lägga klinkers på. Tills dess njuter vi av det precis som det är. Den råa cementen är väldigt vacker som den är.

Utanför den lilla tegelväggen har den vackraste vallmon nu slagit ut.

Aklejan som förökat sig värre än min barndoms kaniner, hade lockat till sig miljontals humlor och ljudet var nästan öronbedövande av deras surr.

Undertiden som Stefan slet i sitt anletes svett med grävningen, så jobbade jag med att fånga humlorna på bild. Nog så svettigt det med, må ni tro.

Ja man ska njuta av utelivet så mycket det bara går nu. Och har man en trädgård, ja då behöver man ju inte köpa gymkort.

Dagens citat:

När jag blir gammal vill jag inte se ung ut – jag vill se lycklig ut.

Ha det riktigt bra och kram från mig.

Annika

Det ena är inte det andra likt.

Hejsan.

Det ena året är aldrig det andra likt. Och kanske är det egentligen tur. Även om vi nog är många som önskar oss en likadan sommar som i fjor, en lika härlig maj månad som vi fick förra året…

I år har det varit kyligt och regn nästan var och varannan dag. I min lilla trädgård har mina småplantor trots det fått flytta ut nu.

Hur det går med min solrosodling i år, ja det står ännu skrivet i stjärnorna. Men nu är det utplanterade med lite stöd så här i början. Kanske blir det inte alls så stora och fina som i fjor, men då får det bli som det blir. Då blir något annat stort och fint kanske…

Den sommar som bjöds i fjor gjorde problemet med mördarsniglar nästintill obefintligt. Hur det blir med den saken i år, det återstår att se. Att de rackarna vaknat till liv, det har jag allt sett minsann.

Jag älskar att det inte alltid blir likadant. Att ingen kan förutspå eller säga hur det egentligen kommer att bli. Att istället ta varje årstid som den kommer fylld med spänning och glad förväntan. Ramslökens blommor har varit betydligt sparsammare än tidigare år.

I år njuter jag av mina blommor i trädgården, och av att de inte slokar av törst.

I lilla orangeriet ska det bli nytt golv. Tegelgolvet har vi tröttnat på och istället ska det bli isolering, armering och gjutning. Efter det kommer ett tjusigt ytskikt att läggas dit, och det kommer säkert bli så snyggt, så snyggt. Nya projekt varje år, för det ena året är aldrig det andra likt.

Dagens citat:

Ingen relation är enbart solsken, men man kan dela paraply och ta sig igenom ovädret tillsammans.

Ha en fin dag …. och köp ett paraply om det behövs.

Kram Annika

Nu blommar löken.

(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Alltså! Det är helt galet som det blommar just nu inne i mitt orangeri.
Där är nästan mer blommor nu, än där var i somras, trots att jag då både vattnade och gödade för både kung och fosterland.
Det är som om mina blommar satt igång med någonslags överväldigande ”rädda-sommaren-aktion”. Eller så är det bara den sista lilla sucken av sommarenergi som pyser ur de tappra växterna, som en slags glädjefnatt.
Det kan också vara en slags ”vägra-jul” demonstration …
Nu är det ju faktiskt inte några lökar jag har som blommar.
Nej, den lök jag syftar på i rubriken är den lilla, gulliga vita lök som hängt med mig i några månader nu.
Mandelmanns vitlök som legat och skramlat runt i min jackficka i flera veckor.
Såklart betalade jag för min lök den där dagen då jag besökte Djupadal på deras årliga skördefest.
Ingen får tro att jag helt fräckt bara tagit den där på gården. Jag skulle då aldrig göra mig till tjuv för en vitlöks skull. Tio kronor och löken var min.
Den lille löken hade sedan legat i min ficka så länge att den nästan blivit som en liten maskot för mig.
Tanken var att jag skulle plantera vitlökskyftor i en vintunna nu i höst, men allt hade liksom bara stannat som en tanke.
Och när jag reste ensam till Stockholm för en tid sedan, kändes det allt lite tryggt att lite då och då sticka handen i fickan och pilla lite på den där österlenska lilla löken som kom hemma ifrån från Mandelmanns skånska mylla.
Men en dag tyckte jag att det var dags…
Ska en lök blomma, så måste den i jorden.
Vid sidan om den frodiga persiljan fyllde jag på med extra mjuk svart jord och petade ner de väldoftande vitlöksklyftorna i små hål.
Om det överhuvudtaget blir nya vitlökar här, ja det får framtiden utvisa. Provar man inte, så får man ju aldrig veta.
Dagens citat:
Låt inte längtan efter
något nytt göra så att
du inte ser vad du har.
 Tips:
Något jag själv skulle behöva lite mer av nu, är mysiga stickade tröjor och koftor.
En kornblå långkofta som finns här hade jag trivts i.
 En senapsgul stickad kofta som den här hade jag gillat, eller en stickad klänning som den här, att bara skota runt i hemma i stugan. Drygt 40% rabatt på stickat just nu och mer finns här.
Ha det fint och kram från mig
Annika
 (bilderna av mig är tagna av Stefan Olsson)

Fredagsfeeling.

(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Egentligen vill jag bara kika in och önska er alla en härlig fredagkväll.
För visst är det en särskild känsla med just fredagskvällar vid den här tiden på året.
Man får liksom inte till samma känsla i fredagsmyset mitt i sommaren.
Jag älskar fredagsmys.
Kanske ska de där fula trädgårdstomtarna få komma fram redan nu till helgen. Och kanske bjuder jag Stefan på lite mys där ute i orangeriet … för mys är aldrig fel! Däremot är det lite mer osäkert om mina fönster hinner putsats … jag är föresten inte riktigt säker på om det egentligen behövs, och då är det ju fullständigt onödigt.
Kvällens underbara citat:
En gammal vis man sa en gång:
-jag vet inte. Du får fråga en kvinna istället…
 Tips:
Snart är det dags att adventspynt så därför tänkte jag tipsa om just adventsbelysningar som finns här.
En mysig ljusstake som hade passat bra i mitt orangeri är den här i rött. En rottinglykta med ledljus som den här hade också passat bra i orangeriet.
Så finns mina Valterljusstakar här, nästan till halva priset.
Jag önskar er alla en massa mys också såklart.
Kram Annika

Allt från stort till smått.

(blogginlägget är ett samarbete med Stefan Hantverkarn AB)
Hejsan
På Stefan Hantverkarn är arbetet i full gång.
Här bygger och renoverar man allt från stort till smått.
Ja faktiskt – allt från stora vintunnor till små korsvirkeshus…
Nu är det inte Stefan själv som bygger för tillfället. Även om en viss inrättning i vårt svenska system tycker att han kan arbeta ”sittande”, så är det inte helt enkelt att bygga och snickra med ena benet i paket.
Nåväl, på firman finns ett helt gäng duktiga snickare och hantverkare som bygger, renoverar och fixar.
Och jag måste nog konstatera, att som arbetsledare, så har han god hjälp av sina kryckor den där Stefan.
Något man kan renovera sittande är dock små fågelhus.
De små söta korsvirkeshusen har fått nytt tak och nya vindskivor hemma i Stefans garage.
Och under tiden som färgen ska torka på fåglarnas hus, så täljer han sig en å annan liten trägubbe.
Nej, för sysslolös det klarar han inte av att vara, den gode Stefan.
Efter jul hoppas Stefan kunna lägga sina kryckor på hyllan och själv ta sig ann lite mer ”riktiga” arbeten igen.
Under tiden är det ändå full rulle på firman, för på Stefan Hantverkarn står tiden aldrig stilla.
Dagens citat:
Även om yttre omständigheter
kan vara svåra, så är
nyckeln till lycka hur vårt
sinne svarar på dem.
Har ni bygge eller renoveringsprojekt som ni vill ha hjälp med så är ni välkomna att kontakta Stefan. Kontaktuppgifterna hittar ni på hemsidan som finns här.
Fågelhus och trägubbar gör han dock inte på beställning. Det är enbart hobby och terapiarbete.
Men små hus och små orangeri som det man kan skymta  på bilden nedan, det kan han fixa åt kunder.
Ha en fin dag och kram.
Annika

Höststorm och den första frosten.

Hejsan.
Vi har haft den första stormen i Gyllebo. Den första riktiga höststormen.
Men det var faktiskt ganska mysigt att krypa in i soffhörnan, tända en massa levande ljus och höra hur vinden ven utanför fönsterrutan.
Och det mest allvarliga som stormen förde med sig var att den skövlade den största kraftigaste av mina fantastiska solrosor. Knäckt på mitten så den liksom vek sig dubbel och hängde med ansiktet vänt ner mot jordklotet.
Jag har tagit in alla frostkänsliga träd och växter i mitt lilla orangeri, och som alltid förvånas jag över hur många jag faktiskt har.
Det var en solig, fin dag då jag bestämde mig att det var säkrast att bära in alla växterna på ett frostsäkert ställe.
Varje år tänker jag att jag ska dra ner på antalet växter och träd, men likväl så fyller de ut en stor del av det lilla huset.
Under hela vinterhalvåret brukar jag tassa ut här och sitta en stund i mina egna tankar. Jag brukar meditera och göra lite mental träning. En härlig stund som ger så mycket energi.
Extra härligt blir det att sitta där sidan om det stora rosépepparträdet som växt till sig rejält över sommaren.
Jag kan nästan inte förstå att detta ljuvliga träd kommer från ett enda litet rött pepparkorn ur en kryddburk.
Morgonen efter jag kånkat in alla växterna i säkerhet såg jag på bilrutorna att vi hade den första lilla lätta frosten här. Det kan man kalla bra timing!
 När den första höststormen bedarrat gick jag ut för att ta rätt på den slokörade solrosen. Den hängde likt en slagen hjälte över spaljéstaketet och såg mest ledsen ut.
Jag fick helt enkelt unna mig att sätta in den största bukett solrosor jag någonsin ägt på mitt matbord.
Så pampigt.
Dagens citat:
Motgång är en del av livet.
Den kan inte kontrolleras.
Vad vi kan kontrollera är
hur vi reagerar på den.
Ha en fin dag och kram.
Annika
 (Bilderna med mig och solrosorna är tagna av Stefan Olsson)

Tyst morgon i Gyllebo

Hejsan.
Åhhh vilken morgon.
Så fort det går att glömma hur ljuvlig en tyst morgon kan vara här i Gyllebo.
Och så gott mitt vanliga kaffe smakar. Det där gröna Zoega som kallas för Skånerost, det som smakar bäst ihop med vårt goda vatten.
På andra sidan vägen smyger det ensamma rådjuret omkring på sin jakt efter något grönt och frodigt att äta.
Alla grannens stockrosor har den ätit slut på nu och alla andra frodiga blommor också. Kvar är bara en bränd, brun gräsmatta och en stickig häck.
Min söte granne skrattar bara och säger att han har tänkt om, han ska inte ha några blommor i fortsättningen.
Jag älskar hans positiva syn att se på saken.
Jag sitter alldeles tyst med mitt kaffe och njuter av den stilla morgonen.
Mitt diskbråck har fått sig en törn av allt resandet, men det får det vara värt.
På mitt skrivbord ligger en ny hög av papper och min mailkorg är full. Det där måste jag hinna med de närmsta dagarna, men än får det ligga någon timme till. Det springer inte ifrån mig direkt, det där jobbet.
Än vill jag hinna njuta av tystnaden och av det vackra rådjuret.
Det är allt bra skönt att vara hemma igen.
Sakta smyger det lilla rådjuret sig över på vår tomt. Fastigheten där vårt nya lilla gästhus så sakteliga håller på att ta form.
Jag förstår att jag inte kommer att kunna ha särskilt mycket blommor där, men det gör mig inget.
Vi tittar en stund på varandra, jag och rådjuret, innan det lojt strosar vidare på sin jakt efter något ätbart.
Innan jag reste till USA så var mina rosor vid orangeriet i full blom och jag minns att doften nästan var så stark att den var kväljande. Nu är rosorna helt överblommade och jag får njuta av de bilder jag hann knäppa innan jag for.
Åhhh, vad allt går fort, på tok för fort…
Dagens citat:
Många missar lyckan. Inte på grund
av att de inte finner den, utan
på grund av att de inte stannar
och njuter av den.
Jag önskar er alla en ljuvlig dag.
Kram Annika

Glad midsommar 2018

Hej hej
Jag vill bara kika in lite hastigt och önska er alla en riktigt glad midsommar.
Kanske är ni i full gång med att fixa sillen och nubben. Eller med att duka och skrubba nypotatisen.
Alltså, ni känner väl till bästa sättet att skala många nypotatis. Häll dem alla i en spann och fram med högtryckstvätten. Ett kort sprut och allt är klart. På ungefär 4 sekunder, som den gode Uggla sjunger om…. fast i ett helt annat sammanhang.
Den här midsommartiden är så fantastisk. Allt är så vackert så man behöver nästan inte anstränga sig det minsta lilla. Maten är enkel och man får tid för annat. Jag älskar det.
Jag hade tänkt att binda mig en egen krans i år. Precis som jag gjorde när tjejerna var små. Då satt jag och knåpade ihop kransar tills fingertopparna ömmade. Sedan hade töserna kransarna på huvudet i några minuter innan de alla slängde dem av sig.
Men det blir en köpt krans i år också … den får ni se i ett annat inlägg …
Midsommarafton kan innebär en stor bullrig fest. Men det kan också vara en liten ensam tillställning med någon man håller kär. Kanske är det några av er som firar kvällen alldeles ensamma i hemmets lugna vrå.
Till er alla vill jag skicka en hälsning.
En varm hälsning och en önskan om en fin och glad midsommar.
Kvällens citat:
Älska din nästa,
och om han är lång, snygg och farlig
kan det väl inte vara så svårt?
En glá och go midsommarkram från mig.
Annika

Vita blommor i skymningen och min tomatodling.

Hej hej
I helgen har jag haft fullt upp med att plantera om alla chilisar och tomater.
Mmmm, det doftar ljuvligt nu, därute i mitt orangeri.
Men först måste jag ju visa min fantastiska rhododendron som blommar som vackrast just nu. När jag köpte den som en pytteliten planta, trodde jag väl aldrig att den skulle bli så här fin. Fast det är många år sedan jag hittade den halvt död i en uttorkad kruka på Bilema i Höör. För nästan inga pengar alls.
Det är något speciellt med vita blommor.
De är så vackra när det blir kväll. I skymningen visar de sitt rätta jag.
På ett ställe i min trädgård har jag snöklockor som brukar blomma senare än alla sina ”kompisar”. Men det gör inget, de är så söta nu, mot allt det gröna.
På ett annat ställe lyser de enkla, gammeldags pingstliljorna upp i skymningen. Det är något med deras enkelhet som jag älskar så mycket. Eller så är det för att min favorithelg som ung var just pingsten … Ja, jag älskar dem… vilket den lilla snigeln också verkar göra …
Ja, jag har varit en riktigt liten trädgårdsmästare i helgen. Ett jobb som inte alls känns som ett jobb egentligen. Det känns bara som skön terapi. Att stöka runt med jord och känna den härliga doften i näsborrarna, det gör något med sinnet tycker jag.
Alla mina tomater och chilisar har nu fått nya, större krukor. Och de riktigt stora tomatplantorna har fått mjuk flagglina att stödja sig på. Ända upp i taket om de vill.
Hit ut i orangeriet smyger jag mig ofta nu för att njuta.
Jag sitter ju ofta här och gör min mentala träning, lite meditation och avslappning. Nu passar jag även på att tjuva tomaterna och njuta av den härliga tomatdoften.
Och kolla här! Små, små bebisar är nu på gång. Små gulliga tomatbebisar.
Tack Sjörödsingela för alla fina plantor jag fått av dig, och för att du inspirerade mig till tomatodling. ♥
Ett växthus med glastak har nu hamnat på min önskelista. Ett växthus för en sommarodling. Då ska jag så en massa fröer, och då Ingela, då ska du få plantor av mig, tänkte jag.
Snälla tomt … byggmästaren!
Dagens citat:
Värre än rädslan för att misslyckas är
att inte ha modet att pröva.
Jag älskar att prova nya saker. Att lyckas och misslyckas – det är inte så viktigt. Det viktiga är att få vara kreativ och testa. Att få vara nybörjar det är så mycket roligare än att vara den som vet mest och bäst.
Ha en fin dag och kram
Annika
Scroll to Top