orangeri – Gylleboannika

Kvalitetstid med min Andréa.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av Annika Olsson / 18 juni, 2024 / familjen, Gyllebo, orangeri / 2 minutes of reading

Hej hej

Nu när ni läser det här så har min ”Kanadaunge” återvänt till andra sidan Atlanten. Hennes tid här hemma gick som vanligt alltför fort. Lika hastigt som hon kom, lika fort var hon sedan borta igen.

Strax efter hon varit på sin veterinärkongress i Göteborg, så åkte hon iväg igen. Det var dags att rocka loss med vännerna på Sweden Rock. Efter fem dagar på rockfestival kom hon sedan tillbaka hem till oss igen. Med sig hade hon tidernas vinst. Det var ett stort fint hylsnyckelset från Bacho . Hon hade, av alla tusentals människor där på festivalen, lyckats vinna högsta vinsten på ”mekanisk tjurridning”. Inte nog med det, hon provade även nästa dag att rida westernridning på den konstgjorda tjuren, och tro det eller ej, men hon vann då återigen högsta vinsten – ett likadant fint verktygsset från Bacho (fast det skänkte hon till sin vän). Ja, det bor nog en äkta cowboy i den där tösen.

När hon i fredags kom hem till Gyllebo så passade vi på att ha en riktig myskväll tillsammans ute i vårt orangeri. Vad gjorde det att det var både kallt och blåsigt? Vi tände helt enkelt bara en brasa i den gamla kaminen och satt sedan där och hade det gott tillsammans.

Vädret har inte direkt varit somrigt den gångna veckan. Vattnet i sjön var bara 16 grader varmt och ett stilla regn föll, trots att det utlovas ”torrevär” (torr väderlek) dagen innan. Fast det var ändå mysigt med ett dopp. Man känner sig både busig och ungdomlig när man badar då det regnar.

För en dryg vecka sedan var det hela 11 år sedan min mamma Ingrid gick bort i cancer. Jag minns den dagen som om det var igår. Närvaron av min mamma känns fortfarande så väldigt tydlig. Jag minns henne i nästan allt jag gör här hemma, och jag är henne evigt tacksam för alla saker som hon lärt mig.

Jag och Stefan passade på att sätta några nya sommarblommor på graven i Brösarp. ♥

Dagens citat:

För allt du gick miste om, fick du något annat istället. För allt du kommer att få, går du miste om något annat istället.

Man kan inte få allt i hela världen eller vara överallt på samma gång. Först när man känner sig nöjd med det man har, så kommer man att bli lycklig.

Ha det fint.

Annika

Kvalitetstid med min Andréa. Läs mer »

Sparkat igång vårbruket i mitt lilla orangeri.

4 kommentarer / Allmänt, Träning / Av Annika Olsson / 11 april, 2024 / Gyllebo, min trädgård, orangeri / 3 minutes of reading

Hejsan.

I helgen kunde vi ana lite härligt vårväder och jag kunde inte motstå lusten att ta mig ann växterna i orangeriet.

Jag började med att tända fyr i den gamla kaminen. En knastrande brasa gjorde jobbet så mycket mysigare, och den lite råa vinterluften byttes snart ut mot skön värme istället. Sedan var det dags att lyfta på locket till träsoffan och se hur det gått för dahlieknölarna under den långa vintern. De såg ut att ha klarat livhanken hyfsat. Lite torra och rynkiga, men bättre det än ruttna. Några av dem hade till och med fått små ögon, så nog fanns det liv alltid.

När alla knölarna hade kommit ner i lite jord där de skulle förgros, så var det dags för att väcka upp alla pelargonerna.

Pelargonerna blev hårt friserade, en efter en och fick lite ny jord också. Av några sorter tog jag lite sticklingar av, så nu gäller det att inte glömma bort de där små pelargonbebisarna. Litegrann smärtar det alltid när jag behöver klippa bort alla fina blommor och knoppar, men det är ett måste om man vill att det ska bli täta och fina plantor längre fram.

Särskilt glad är jag för den vildpelargon som jag fått av en vän. Just den vårdar jag lite extra ömt, och har jag tur så tar sig de små plantorna som jag satt av den också.

Än är det ju alltför tidigt att sätta ut de frostkänsliga träden som också stått i orangeriet för vinterförvaring. Hortensiorna sjuder av liv och av knoppar, men än får de stå kvar i någon månad till.

Även om mina citronträd börjar bli alltför trångbodde nu och skulle behöva nya krukor att bo i, så hittade jag den första lilla citronen så gul och grann. De där stor krukorna som nu krävs är ganska dyra, men jag tänker att jag kan åtminstone plantera om ett av träden i år, så får det andra vänta till nästa år.

Värdefulla bilder

För någon vecka sedan hittade jag ett minneskort från en bortglömd kamera, och jag blev sååå glad när jag fick se vad som fanns på det. Det var ett par vackra bilder från en fin skymning över Komstad, men också några foto på pappa Kurt. Fotona är tagna på hösten året innan Kurt dog, och jag tror att det var sista gången som vi var och gjorde fint på graven tillsammans, han och jag. Åhhhh pappa Kurt, så saknad …. ♥

Dagens citat:

Vad som än kommer efteråt – detta liv får vi aldrig uppleva igen.

Det gäller att ta vara på livet för nu är det min och din stund på jorden.

Ha en fin torsdag.

Kram Annika

Sparkat igång vårbruket i mitt lilla orangeri. Läs mer »

En mjölktand och spirande grönska.

6 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig., Hundar och katter, Österlen / Av Annika Olsson / 31 januari, 2023 / Gyllebo, orangeri, pomeranian / 2 minutes of reading

Hej hej

Sist när vi var och fick våra hundar vaccinerade så såg veterinären att lilla Penny hade kvar en förarglig mjölktand i ovankäken. I fredags var det så dags för henne att få den utdragen.

En mjölktand ska ju trilla av lite sådär ”lätt som en plätt”, men inte den här inte. Min underbare veterinär lirkade så nätt och försiktigt med tanduslingen, men han fick kämpa på både länge och väl innan den lilla tanden ville lämna sin plats.

Efteråt var lilla Penny både trött och en aning svullen på nosen. Den dagen blev det mest vila och mys för vår lilla hund. Men redan dagen efter var allting glömt och Penny var full av bus och glada upptåg igen. Hon hängde glatt med resten av gänget ut på strövtåg i Gylleboskogen.

Så har vi faktiskt fått se solen kika fram lite grann. Jag hade nästan glömt bort hur härlig solen kan vara, när en solstråle plötsligt letar sig in genom våra januarismutsiga fönster och träffade den lilla saintpaulian på köksön.

Ute i orangeriet blommade en pelargon tappert på, trots att det där råder vintervila just nu.

Även mina små rosépepparträd ståtade nu med nya skira blad som doftade ljuvligt när jag stack ner näsan i dem. De där två träden har jag ju haft i en massa år nu och jag har faktiskt drivet fram dem själv från pepparkornen i en vanlig kryddburk. Även den lite roliga hängväxten som mest liknar små pinnar hade gett sig till att blomma med små vita blommor. Att den växten ännu lever är lite av ett under, då jag allt som oftast glömmer bort den helt. Kanske är det därför den blommor nu, lite som ett rop på hjälp…

Längst nere i de torra och nervissnade hortensiorna hade små gröna blad också börjat synas. Ja hörni, nog finns det mycket hopp där ute i mitt lilla orangeri.

Dagens citat:

Den som säger att det är omöjligt ska inte avbryta den som håller på att göra det.

Kanske ska det inte gå att odla peppar från en av Icas kryddburkar, men det visste jag inte…

Ha det gott, kram kram

En mjölktand och spirande grönska. Läs mer »

Min morgon i orangeriet.

2 kommentarer / Hemma hos mig., Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 7 januari, 2022 / Gyllebo, orangeri / 1 minute of reading

Hej hej.

Vädrets makter har mest hållit sig till att vara grått och fuktigt alla dagar mellan nyår och trettonhelgen.

Det har även varit riktigt milt och varmt för årstiden. Trots duggregnet har det varit jätteskönt med morgonbaden vid bryggan.

Fast en morgon öste regnet ner lite extra mycket och jag bestämde mig för att dricka mitt morgonte ute i vårt orangeri istället.

Med regnet smattrande mot rutorna och en massa stearinljus tända i det lilla huset, njöt jag av en stilla och fridfull morgon.

De flesta växterna inne i orangeriet har gått i vintervila nu, utom den tappra lilla kärlekspelargonen som blommar med några små blodröda blommor.

Med lite tända rökelser och hett te i min mugg satt jag länge och njöt av morgonstunden. Morgontimmarna är dygnets bästa, tycker jag, antingen man är på bryggan eller inne i ett litet mysigt hus.

Dagens citat:

I stillheten finns svaren som farten får mig att missa.

Ha en fin fredag och kram från mig.

Annika

Min morgon i orangeriet. Läs mer »

Säsongsavslutning i lilla huset.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 oktober, 2020 / Gyllebo, orangeri / 1 minute of reading

Hej hej.

Hösten blir mer och mer påtaglig här på Österlen. En vacker kväll inmundigade vi kvällsmaten i vårt lilla orangeri.

Det gäller att passa på en sista gång innan alla små träd ska flytt in dit, hävdade jag bestämt.

Tidigare på eftermiddagen hade jag både hört och sett hur tranorna begav sig iväg till varmare breddgrader. I v-formation flög de skrikande över vårt hus i Gyllebo och en strimma av vemod fladdrade runt i mitt bröst.

Fast så slog det mig, att jag ju faktiskt älskar både höst och vinter, och inte alls vill flytta iväg till något varmt ställe. Nej jag njuter ju av årstiden precis just som den är här för dagen.

Och just den här dagen var det ju perfekt för en säsongsavslutning i lilla orangeriet.

Dagens citat:

Ibland är gräset grönare för att det är konstgräs.

Man ska vara tacksam för det man faktiskt har i livet och inte jämföra med vad alla andra har. Det är inte alls så säkert att det verkligen är som det ser ut…. Fast om ni tycker att det ser ut som om vi hade det väldigt mysigt den här kvällen, så hade vi faktiskt det!!

Ha det gott och kram från mig

Annika

Säsongsavslutning i lilla huset. Läs mer »

Madonna har flyttat in.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Trädgård / Av Annika Olsson / 13 maj, 2020 / gylleboträdgård, orangeri / 1 minute of reading

Hejsan.

I helgen fick vi riktigt skönt sommarväder här hos oss på Österlen. Jag och Stefan ägnade vår söndagseftermiddag åt att flytta ut alla träd från orangeriet. Citronträd och olivträd åkte ut vid poolen istället. I det lilla huset städades vinterns alla torra löv och spindelväv noggrant bort.

En nykomling har flyttat in i orangeriet under vintern. Det är min dotters ”Madonna”, som hon själv inte hittat någon lämplig plats till ännu. En kvinnobyst som är så tung att hon bröt nacken när hon skulle flyttas förra gången.

För att hon ska stå stadigt och inte riskera att slå ihjäl något litet barn om hon trillar omkull igen, så har Stefan gjutit fast henne på ett rejält betongfundament. Som plåster på såren och för att dölja skadan på sin hals, får hon låna ett pärlhalsband av mig så länge. Nu står hon där i ett hörn av orangeriet och kikar oskuldsfullt ut genom fönstret.

Dagens citat:

En resa på tusen mil börjar alltid med ett litet steg.

Ha en fin dag och kram på er.

Annika

Madonna har flyttat in. Läs mer »

Julmarknadstider.

2 kommentarer / Hemma hos mig., Hundar och katter, Österlen / Av Annika Olsson / 29 november, 2019 / Gyllebo, orangeri, Svaneholm / 2 minutes of reading

Hejsan.

Fast det är höst och adventstiden nu står och stampar framför dörren, så blommar det tappert i mitt lilla orangeri.

Jag har varligt plockat in alla blomster i det lilla huset. Jag har satt på en frostvakt för att ingen ska frysa ihjäl där inne när den Österlenska vargavintern kommer. Jag har nattat och jag har ”vintersömnat” pelargonerna. Men se, likt småungar på kvällskvisten, så vägrar de falla i sömn.

Fast det är ganska mysigt att ta en tjocktröja på sig och sitta där och filosofera. Jag brukar tända lite ljus och en väldoftande rökelse, så kanske är det inte så konstigt att mina pelargoner inte kan sova.

Trots att det blommar likt en vårdag i mitt orangeri så är det tid för alla julmarknader nu. Jag och Stefan lämnade Österlen bakom oss för en dag och besökte mysiga Svaneholm.

Så vackert och mysigt … och väldigt trångt.

Det var allt bra skönt att komma hem och slå sig ner i lugnet och bara lukta på blommorna igen.

Katten Felix har hittat ett nytt favoritställe i vårt hem. En plats som numera doftar gudomligt för honom. Barnpuder, babybajs och bröstmjölk. Det kan ju faktiskt inte bli bättre om man är en Felixkatt.

Dagens citat:

Släpp taget om det förgångna så att det inte hindrar dig från att se vad som finns framför dina ögon.

Ha det fint. Kram Annika

Julmarknadstider. Läs mer »

En svag doft av höst.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 20 augusti, 2019 / Gyllebo, orangeri, Österlen, trädgård / 1 minute of reading

Hejsan.

Det är ännu bara augusti och jag är väldigt noga med att tänka på att det faktiskt ännu är sommar. Sensommar förvisso, men en riktigt sommarmånad utan tvekan.

Men precis som man i mars kan känna doften av en annalkande vår, så har den där första tunga doften av höst kunnat skönjas i luften.

En tung doft av jord, torkat hö och kobajs ligger över vårt kära Österlen. Det känns att den snart är på väg nu – den härliga hösten.

En ensam amiralfjäril vilade trött ut på ett änglablad. Kanske har sommaren varit tuff för den. I min trädgård har sensommarens blommor nu slagit ut i full prakt.

I mitt orangeri ser det skräpigt ut på golvet. Ingen har haft tid att sopa undan alla torra blad som sommarens praktblomning har fört med sig. Det gör inget, den tiden tar jag mig nu istället.

Nu när vardagsrutinerna är här igen och livet går in i ett lugnare tempo, då finns tiden för småpyssel och avkoppling…. hoppas jag i alla fall …

Dagens citat:

Den vanligaste förfalskningen – att förfallska sig själv.

I naturen när livet stillar sig en smula, då hittar man lättare sitt sanna jag.

Kram Annika

En svag doft av höst. Läs mer »

Alltid projekt på gång.

Lämna en kommentar / Allmänt, Österlen, Trädgård / Av Annika Olsson / 15 juni, 2019 / Gyllebo, orangeri, trädgård / 2 minutes of reading

Hejsan.

Som så många här på Österlen, så har vi små projekt på gång hela tiden. Just nu är det en damm till grodorna som står överst på vår ”to-do-lista”.

Efter tre sjuka somrar mår min Stefan hyfsat bra igen. Han grävde för glatta livet och lilla hunden Lykke hejade på.

Mer om det projektet ska jag visa en annan gång. Istället får ni se hur det blev i lilla orangeriet.

Golvet är gjutet. Cementet ska nu bränna och härda hela sommaren innan det går att lägga klinkers på. Tills dess njuter vi av det precis som det är. Den råa cementen är väldigt vacker som den är.

Utanför den lilla tegelväggen har den vackraste vallmon nu slagit ut.

Aklejan som förökat sig värre än min barndoms kaniner, hade lockat till sig miljontals humlor och ljudet var nästan öronbedövande av deras surr.

Undertiden som Stefan slet i sitt anletes svett med grävningen, så jobbade jag med att fånga humlorna på bild. Nog så svettigt det med, må ni tro.

Ja man ska njuta av utelivet så mycket det bara går nu. Och har man en trädgård, ja då behöver man ju inte köpa gymkort.

Dagens citat:

När jag blir gammal vill jag inte se ung ut – jag vill se lycklig ut.

Ha det riktigt bra och kram från mig.

Annika

Alltid projekt på gång. Läs mer »

Det ena är inte det andra likt.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 30 maj, 2019 / orangeri, Österlen, sommarväder, trädgård / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det ena året är aldrig det andra likt. Och kanske är det egentligen tur. Även om vi nog är många som önskar oss en likadan sommar som i fjor, en lika härlig maj månad som vi fick förra året…

I år har det varit kyligt och regn nästan var och varannan dag. I min lilla trädgård har mina småplantor trots det fått flytta ut nu.

Hur det går med min solrosodling i år, ja det står ännu skrivet i stjärnorna. Men nu är det utplanterade med lite stöd så här i början. Kanske blir det inte alls så stora och fina som i fjor, men då får det bli som det blir. Då blir något annat stort och fint kanske…

Den sommar som bjöds i fjor gjorde problemet med mördarsniglar nästintill obefintligt. Hur det blir med den saken i år, det återstår att se. Att de rackarna vaknat till liv, det har jag allt sett minsann.

Jag älskar att det inte alltid blir likadant. Att ingen kan förutspå eller säga hur det egentligen kommer att bli. Att istället ta varje årstid som den kommer fylld med spänning och glad förväntan. Ramslökens blommor har varit betydligt sparsammare än tidigare år.

I år njuter jag av mina blommor i trädgården, och av att de inte slokar av törst.

I lilla orangeriet ska det bli nytt golv. Tegelgolvet har vi tröttnat på och istället ska det bli isolering, armering och gjutning. Efter det kommer ett tjusigt ytskikt att läggas dit, och det kommer säkert bli så snyggt, så snyggt. Nya projekt varje år, för det ena året är aldrig det andra likt.