Annika Olsson

Storken är i väntans tider.

4 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen var jag på kyrkogården i Sankt Olof för att sätta någon liten blomma på släktgraven på min pappas sida. De som vilar där, Agnes och Gösta, känns litegrann som min farmor och farfar, och då det inte längre finns någon som direkt kan åka dit, så gör jag det då och då.

Från Sankt Olof åkte vi vidare mot Fågeltofta och till allén vid Kronovall. I slutet av denna vackra allé finns ett träd med ett  gigantiskt storkbo som brukar vara bebott med dessa stora härliga fåglar. Och jodå, mycket riktigt, på långt håll kunde vi se de lyckliga tu som tycktes vara i väntans tider.

Vi parkerade bilen så jag kunde smyga fram för att få en bra kameravinkel. Jag tassade så försiktigt fram, men ingen av fåglarna verkade särskilt rädda.

Det såg ut som om en av storkarna låg och ruvade på ägg, medan den andra mest höll sällskap. På Google kan man läsa att äggen ruvas under ca 33 dagar, och att båda föräldrarna hjälps då åt med arbetet. Samma ansvar gäller även sedan ungarna kläckts, så man får nog säga att storkarna har ett modernt och jämställt förhållande.

Vårt magnoliaträd

Så var det dags igen för mitt älskade magnoliaträd att blomma. Trädet är en present från mina föräldrar, som vi fick på vår bröllopsdag, så det är nu ganska exakt 21 år gammalt. De första åren ville det inte alls komma några blommor på det, men bara någon månad innan min mamma gick bort (2013), så fick vi se den första snövita magnoliablomman slå ut. Sedan dess har det blommat ganska rikligt. Dock har trädet levt farligt, eftersom Stefan varje år håller på att reta ihjäl sig på det eftersom det sträcker sig ut över poolen och tappar blommor och blad i vattnet. Något år ville han till och med ta bort det helt, men någon måtta får det vara tyckte jag. Det har därför beskurits en aning bryskt, men ännu verkar det trivas och må bra. Och jag blir lika glad varje år som det slår ut♥

Dagens citat:

Så vackert det skulle vara att kunna resa upp till himlen och föra en älskad tillbaka för att tillbringa en enda dag med denne på jorden; bara en enda dag, en sista dag tillsammans.

… fast nej, det skulle ju vara så fruktansvärt att återigen ta avsked… istället får man vårda minnena ömt.

Jag önskar er alla en riktigt fin skärtorsdag.

Kram Annika

Storken är i väntans tider. Läs mer »

Ramslök, löpning och pinsa.

8 kommentarer / Natur, Österlen, Träning / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Halloj

Vädret var inte det bästa när jag äntligen hade tid för ett gryningsbad. Eller egentligen var det faktiskt ganska härligt, det var ju bara himlen som var täckt med gråa moln. Temperaturen var helt ok, vinden nästintill obefintlig och fågelsången var fantastisk.

Alla vita blommor kommer lite mer till sin rätt då ljuset är dunkelt, även om just vitsipporna drar ihop sina kronblad då solen uteblir.

På hemvägen njöt jag lite extra i ett hav av ramslök. Den där löken sprider ut sig lite mer för varje år. Den är helt fantastisk, men mest tycker jag nog om dess vita blommor som kommer lite senare. De liknar skira stjärnor, doftar lök och man lär kunna göra något som påminner om kapris av blomknopparna. Någon gång, när jag har bättre tid, så ska jag kanske prova det – för just kapris är en stor favorit hos mig.

Som så ofta så fick jag ett glatt mottagande när jag kom hem. Att mötas av små hundar som ser ut att ha ett stort leende ända upp mot öronen kändes ju helt fantastiskt. Stefans leende var dock lite mer svårtolkat, men log det gjorde han.

Löpning i Borrby

En kväll samlades mitt ”tjejmilen-gäng” för att löpträna i Borrby. Det var ett trevligt initiativ av Picklebar som anordnade en löparkväll med efterföljande öl och pinsa. Alltså, så trevligt och gott. Jag gillar egentligen inte att springa på kvällen, men vankas det öl med tilltugg, ja då kan jag allt offra mig.

Dagens citat:

Bara så högt som jag sträcker mig kan jag växa. Bara så långt som jag söker kan jag nå. Bara så djupt som jag tittar kan jag se. Bara så stort som jag drömmer kan jag bli.

Ha en underbar ”stilla onsdag”. För mig blir det kanske inte helt stilla, jag kommer hålla till på Lokalföreningen i Norra Björstorp. Tycker ni att det blir alltför stilla, kom gärna och hälsa på, vi har massor av saker inför vårbestyren, och ja vi har faktiskt även påskgodis om det är vad som behövs.

Må gott, kram Annika

Ramslök, löpning och pinsa. Läs mer »

En doft av vår

6 kommentarer / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

Vårens alla blommor tävlar nu mot varandra i både doft och överdåd. Just nu har nog vitsippan ledningen. Här i Gyllebo växer den lite överallt, och även på vissa i ställen i min trädgård.

I mina rabatter slår föregående års julhyacinter nu ut med allsköns färger. Den doften är ju helt otrolig, och den påminner om både vår och vinter. Inte många blomdofter förknippas så starkt om julen.

I köket ståtar årets första lilla trädgårdsbukett. Visst är det kul när man kan plocka in blomster direkt från den egna täppan. Först ut i den lilla ”loppade” vasen har jag satt någon minipåsklilja, lungört som flyttat hit av egen fri vilja och så lite pärlhyacinter.

Doften av vår är något som vi alla älskar, men så finns det dofter som bara hundarna älskar, och det är doften av kadaver och förruttnelse. Just en sådan doft hade lilla Lykke hittat och gnidet in sin hals med. Kanske var det någon död groda hon hittat, men det fick bli bums in i badet för henne. Lite snopen gick hon sedan runt i trädgården och fick stå ut med att älsklingsparfymen blivit borttvättad innan hon ens hann att blinka.

Nog är det härliga dagar vi är mitt uppe i nu! Påskveckan är här, och förutom arbetet på ”Luckan” så står lite trädgårdsfix på schemat. Blåregnet har redan blivit nerklippt, lite mer bryskt än vanligt. Det ska bli spännande och se hur det kommer att bli.

Dagens citat:

Var ödmjuk nog att erkänna dina misstag, klok nog att lära dig av dem och mogen nog att rätta till dem.

Livet är en enda lång skola, och varje dag får man lära sig något nytt.

Ha en fin dag och njut av våren.

Kram Annika

En doft av vår Läs mer »

Att rätta upp en brygga

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

I veckan har det varit riktigt härligt väder, så dagen då jag var ledig så lyckades jag locka med mig Stefan ner till sjön.

En liten baktanke med att han skulle följa med det hade jag. Det var att jag ville ha hjälp med att få rätsida på den alltmer sneda och vingliga bryggan. Efter vinterns ostliga stormar så hade den mer och mer glidit upp på några dumma stockar i sjökanten, där den nu blivit hängande. Med ett långt rep tänkte jag att den skulle kunna gå att dra på plats igen.

Lite motsträvig och smått surmulen gjorde han lite tafatta försök, men konstaterade fort att det inte alls skulle komma att gå. Typiskt, tänkte jag! Jag ger mig tusan på att om det vore ett jakttorn som hamnat så där fel så skulle det inte vara några problem att fixa rätt… Men där var inget att göra fick jag höra. Attans också.

Platsen ligger i ett naturreservat och bryggan ägs av scouterna, så mina förhoppningar är att de kommer att fixa till den under sommaren.

Innan vi lämnade platsen passade jag på att ta mig en simtur. Med en temperatur på nio grader var det uppfriskande och skönt, och väl i vattnet så kvittar det ju om bryggan är både sned och vinglig.

Vi samlade ihop våra bryggfixarsaker och gick vidare. Även om bryggan och hela världen blir sneda, så kommer vattnet ju faktiskt alltid att vara i våg.

Dagens citat:

Man kan ju faktiskt välja att inte tro på det negativa.

Att rätta upp en brygga Läs mer »

Bästa sällskapet när hjärnan är trött.

8 kommentarer / Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan halloj

Hoppas ni alla mår bra och njuter av den här underbara tiden som är nu. Starten på den underbara våren.

Själv har jag varit lite tröttare än vanligt. Efter en och en halv vecka med inlärning av nya arbetsuppgifter så kände jag mig  mer snurrig i hjärnkontoret än vanligt. Ja, ganska mycket faktiskt. Det kvittar vad man ska lära som är nytt, så är det så där lite rörigt i början.

Bästa sällskapet när hjärnan känns som en överkokt makaron det måste vara att vara tillsammans med familjens fyrbentingar. Vår hundar och katter.

Att djur har stor effekt på vår hjärna då vi är trötta eller stressade är faktiskt ganska fascinerande. Det är tillexempel bevisat att våra nivåer av ”må-bra-hormonet”, oxytocin ökar om vi tillexempel hör en katt spinna eller om vi klappar en hund.

Kontakten med djur kan också sänka kortisolnivåerna (stresshormonet), vilket hjälper till med snabbare återhämtning

Djuren lever ju i nuet, och deras sätt smittar av sig på oss. Till skillnad mot oss människor så dömer djuren oss inte, vilket skapar en trygghet utan krav och det är läkande för en överstressad hjärna.

På mig väntar några lediga dagar, och jag ska låta allting landa i hjärnans minnesbank genom att vara i naturen och umgås med ”pälsklingar” och ”gube”.

Dagens citat:

När du tänker på livet, kom ihåg detta: inga skuldkänslor kan förändra det förflutna och ingen oro eller ångest kan påverka framtiden.

Man får försöka att alltid göra sitt bästa i nuet, det får vara bra nog.

Ha en härlig lördag.

Kram Annika

Bästa sällskapet när hjärnan är trött. Läs mer »

Balsam för själen

6 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Det finns några saker i livet som jag tycker är som balsam för själen. En av de sakerna är att komma ner till bryggan en lugn och stilla vårdag och bara njuta av naturen där. Precis en sådan morgon fick jag i helgen.

Morgonbadet var så där superskönt som det bara kan vara när det är helt stilla och lugnt väder. Temperaturen hade stigit upp till nästan nio grader i vattnet, och det var så fint när solen kom upp.

På hemvägen plockade jag med mig lite ramslök, och den doften kan ju nästan göra en människa helt vimmelkantig.

När jag nästan hade kommit hem mötte jag ett glatt litet gäng. Det var Stefan och alla hundarna. Hunden Lykke (som ju är den största mammagrisen) sprang mig till mötes, för att välkomna mig hem, som om vi inte setts på flera dagar.

En annan sak som är som balsam för själen, det är att träffa barnbarnen. Och just det var det dags för i helgen. Jag kom tidigt till Tomelilla där morgonen började med pannkaksfrukost. Resten av dagen var fylld med bus. Vi lekte i trädgården, och sedan tränade Scott på läsning. Med särskilda kritor skrev jag olika namn på trappen som Scott galant kunde läsa. Roligast var det när han kom till ord som ”fis” och ”bajskorv”, då skrattade han högt och hjärtligt… Ja, jag får hoppas att den där färgen går bort när det regnar, annars får jag kanske sponsra med en ny trappa…

Dagens citat:

Äkta glädje återfinns inte i det som kommer och går, utan i det som är.

Idag väntar en dag på Luckan, så idag ska jag tänka ut så många frågor jag bara kan komma på inför mina nya arbetsuppgifter.

Ha det riktigt gott.

Kram Annika

Balsam för själen Läs mer »

Sol, vårvindar och dumma människor.

4 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , / 3 minutes of reading

Hej hej

Våren har farit fram med stormsteg nu, och jag förvånas för vartenda litet vårtecken som ploppar upp. Hur i herrans namn kan tiden bara gå så fort.

Den senaste veckan har jag så smått börjat att sätta mig in i mitt nya vikariat på Luckan. Det är något med att bli äldre som gör det jobbigare och lite trögare att lära nytt. För tre år sedan, när jag skulle börja i varumottagningen, så minns jag att jag tyckte att det var likadant – snurrigt och jobbigt att vara ny och hela tiden behöva fråga. Men jag vet att plötsligt går det där över och allt går lättare och lättare igen.

Min väg till jobbet har varit fantastiskt vacker. En morgon kunde jag inte låta bli att stanna vid markandsfältet och knäppa en bild med min mobilkamera. Så himla fint när solen gick upp.

En morgon gick jag runt sjön. Det var en lite kall och blåsig dag, men ändå väldigt härligt.

Ramslöken hade växt så det borde ha knakat om den och för varje år breder vätterosen ut sig mer och mer.

Fast när jag gick där och njöt av alla fina små vårtecken stod jag plötsligt framför en dumpad skinnfåtölj. Alltså vilka dumma människor det finns. Varje år är det samma visa, varje år hamnar allehanda skräp i vårt vackra naturreservat. Jag kan inte förstå orsaken till att man tar möbler med sig ut i skogen, istället för att åka till återvinningen med dem. Människor hittar på så mycket dumt tycker jag.

Hundarna tycks också känna doften av vår i luften. De älskar att sitta ute vid vår grind och hålla koll så inga obehöriga närmar sig vårt hus. Likt ett tjutande inbrottslarm som sätter igång, larmar de så fort de ser något som rör sig i vårt närområde (på gott och ont) Ett tag låter vi dem sitta och hålla koll, men när deras skällande går överstyr får de snällt gå in igen.

Dodevägens igelkottar har också börjat vakna till liv nu. Ännu har de inte synts till, men vi vet att de bor under vår veranda för både vi och hundarna har hört hur de prasslar och har sig där. I fjor när det blev igelkottsbebisar här, så beställde jag små skyltar för att göra bilisterna extra vaksamma och ta det lite lugnare på vår väg. Jag hoppas att de utrotningshotade djuren klarar livhanken och att det får bli ytterligare tillökning det här året.

Att det bor hundarna på tomten verkar inte bekymra kottarna nämnvärt, de kurrar lite och blåser upp sig en kort stund, men pinnar sedan bara vidare.

Dagens citat:

Jag vet, och du borde veta …
att de största begränsningarna sitter i huvudet,
men där sitter också de största resurserna.
En ny vecka väntar. Jag börjar med ett läkarbesök för att kolla hur mina ögon mår.
Ha det fint och kram från mig
Annika

Sol, vårvindar och dumma människor. Läs mer »

Mitt Mars 2025

4 kommentarer / Allmänt, Månadssummering / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

Så blev det dags att summera månaden Mars. För mig blev det en härlig månad som bjöd på lite av varje. Det här året har ju inte gett oss så väldigt mycket vinter, så med mars kom våren med blommor och flyttfåglar hit på riktigt.

Jag har haft möjlighet att springa flera gånger i veckan, och det har än så länge gått riktigt bra. Jag har njutit av promenader, kalla bad i sjön och mysig samvaro med min familj. Barnbarnsmys med bastubad blev till en extra rolig  helg.

Jag har varit med vännerna på vår årliga vårtripp till Ullared. En tradition som vi hållit fast vid allt sedan barnen var små, och det är ju i minst trettio år nu. Det är lika kul alltid, även om handlandet inte längre är det vi prioriterar, utan att träffas, skratta och ha roligt.

En jubilar i familjen har vi haft och det firade vi med en god middag och en trevlig mordgåta på Bjärsjölagårds slott. Månaden avslutades med jobbedagar på Luckan i Björstorp.

I bildkavalkaden får också äventyret i Mora vara med. Det var ju alldeles i slutet av februari som jag åkte dit upp med ett gäng härliga töser som för första gången provade på att åka Vasaloppet. En fantastisk upplevelse för oss alla, där skånetöserna slog mig med häpnad.

Nu hälsar jag April månad välkommen. En månad som kan börja med bluff och lurendrejeri om man har otur och går på något aprilskämt. Hur som helst så ska jag, just idag, börja på ett nytt vikariat på bästa Luckan. Från varumottagningen kommer jag nu att flytta upp till kontoret istället, och det ska nog gå bra, jag ska göra mitt allra bästa.

Förutom jobbet på Lokalföreningen så kommer det en mysig påskhelg emellan, för oss en ganska oplanerad storhelg, vilket känns skönt. Jag ska på roligheter med min badkompis Tina och en kväll är det löpklubb i Borrby som gäller. En härlig månad som står för dörren med andra ord!

Dagens citat:

En motvind kan bli en medvind, för någon som byter riktning.

Ta hand om er idag och akta er för elaka aprilskämt.

Kram Annika

Mitt Mars 2025 Läs mer »

I gastarnas grepp

4 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Vilken fantastisk dag det blev i lördags. En varm vårdag med blå himmel och ljumma vindar.

I Gyllebo kommer vårtecknen allt tätare nu. Ett vårtecken så gott som något, är att vi fått nytt bärlager på våra grusvägar i sommarbyn. Visserligen står de röda snöpinnarna ännu kvar, för man vet ju aldrig när aprilvädret slår till. På sina ställen har de första vitsipporna nu slagit ut. Ni vet väl att man ska äta den där första vitsippan man ser på våren, för det lär visst ge tur i kärlek. Men bara en enda, eftersom de är giftiga. Jag gör alltid det – för säkerhets skull liksom.

Den första spröda ramslöken är uppe nu och den har snart färgat hela ”lökbacken” alldeles grön. Mitt ibland all löken har även den spännande vätterosen dykt upp. Jag tror att det är ett tecken på att man måste tassa försiktigt fram eftersom moder jord snart står i full blom, och sånt där vet såklart våra vättar i underjorden …

Jag och hundarna gick en sväng ner till bryggan. På sjön guppade både fiskeföreningens små ekor, privata kajaker och vackra svanar. Jag tror nog att det var mer än jag själv som fått svallande vårkänslor den här dagen.

Det är nu jag brukar önska att jag kunde stanna tiden, för det är likadant varenda år – jag hinner inte riktigt med i naturens tempo.

I gastarnas grepp

Så måste jag ju skriva lite om presenten vi bjöd de båda 30-åringarna på, Emmy och Matilda. Det var en middag på Bjärsjölagårds slott med tillhörande mordgåta att lösa.

Just mordgåtor är något som töserna brukar älska att göra, och att samlas hela familjen så här var fantastiskt kul för oss alla.

För mig och Stefan var det inte första gången vi var där för att lösa ett mordfall. Även om det inte gick lika bra för mig den här gången så var det lika roligt.

Inlägget från vårt förra besök hittar ni HÄR.

Till min stora glädje så lyckades både Matilda och Emmy lista ut vem den lömske mördaren var den här  kvällen. Vars en särskild brosch fick de som löste fallet ta emot. Emmy, som utsågs till kvällens vinnare, fick en särskild brosch i ”24 kvadratmeters guld”.

Dagens citat:

Vissa vägar leder rätt – av misstag, andra vägar leder vilse  – med flit.

Önskar er alla en fin måndag. Kram Annika

I gastarnas grepp Läs mer »

Det måste firas.

8 kommentarer / Boktips, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hej och halloj

Det blev en veckas arbete för mig, alltså ett par extra dagar som inte var planerade från början. Men nu är det helg och ledigt igen, så då får jag ta mig tid att pränta ihop lite blogginlägg igen.

För ett par veckor sedan fyllde min yngsta dotter, Emmy, trettio år. Det där är lite svårt att förstå, när barnen blir vuxna och mer och mer känns till att vara jämnåriga med mig själv.

Emmys stora dag inföll en dag mitt i veckan då de flesta jobbade. Jag och hennes syster, Amanda, hade ändå planerat att åka in till Malmö för att uppmärksamma hennes dag. Även bästa vännen Matilda hade ju  fyllt trettio, så det fanns ju verkligen skäl att fira.

Med presenter, lite bubbel och en kasse med ingredienser till kvällens middag, firade vi de båda töserna så gott vi kunde. Scott och Nicolaj var också med för att fira med egenhändigt gjorda teckningar och skönsång.

Då nya äventyr och utmaningar väntar på de båda jubilarerna, så passade vars en cykelhjälm i present väldigt bra. Förutom det, så blev det lite saker till den nya lägenheten som väntar och lite kapital att köpa vad som nu kan behövas i nya lyan.

Det blev ingen födelsedagsfest med sent nattsudd inte. Vi skulle alla upp till våra olika dagsverken nästa dag. Men mer festligheter väntade tillsammans med familjen, och vad det var, det får jag skriva om en annan gång.

Våren

Här hemma i Gyllebo har våren kommit med stormsteg. Även om det varit ganska kallt så märks det i trädgården att det börjar hända saker där.

Den senaste veckan, när jag jobbat, så har Stefan hunnit med en massa fix i vår trädgård. Själv har jag haft en spänd förväntan på hur våra flyttade pioner skulle komma att må den här våren. De här första året kan det bli knapert med blommor på dem, men efterhand som de rotar sig, hoppas jag de ska komma igång med härlig blomning som de brukar. Jag kan åtminstone konstatera att de allihopa verkar komma med små rödaktiga skott.

Småhundarna älskar också trädgårdarbete, och de blir vilda av förtjusning när någon är ute och påtar i jorden..

Boktips

Först måste jag tacka en ”bloggvän”, Eva-Lotta, som tipsade om så himla bra böcker. Jag har nu lyssnat på alla tre i serien, och kan verkligen hålla med henne, de var bra. Trilogin heter ”Vargatider” av Linnea Dunér (Det sjunger i isen, Högt flyger fåglarna och Dit inga vindar når) Tips, tips!

 

Dagens citat:

När livet går snabbt behöver själen långsam musik.

Jag tror det kallas jämvikt, alltså balansen som genomsyrar både naturen och livet självt. Det som uppstår när motsatta krafter finner harmoni.

Ha en skön söndag, kram Annika

Det måste firas. Läs mer »

Rulla till toppen