Annika Olsson

Bästa skrotarsöndagen.

Hejsan.

Med skrotarsöndag menas en ledig, slapp söndag, utan några planer överhuvudtaget.

Att ta dagen som den kommer och bara njuta av vad som faller en in. Det är så skönt tycker jag.

Att tidigt i ottan få ett spontant frukostbesök är alltid mysigt. Att sitta och äta ”morgonmaden” länge tillsammans och duka fram lite extra gott, det passar bra när man har skrotarsöndag. Och ni ser, inte vilket besök som helst inte. Dotter och barnbarn.

Att sedan packa ner den lille pågen i en vagn och ge sig ut i naturen, det gör jag gärna en ledig söndags morgon.

Extra kul är det om det dyker upp en spännande traktor som vi kan vinka på. En glad österlenbonde vid namn Jan, som vi känner väldigt bra.

Så finns det vissa i min familj som gillar att bygga hus när det är skrotarsöndag. Det är bäst att låta honom hållas med det… Fast de flesta i familjen har ju oftast energi så det stänker om det.

Gillar du också sådana här skrotarsöndagar?

Dagens citat:

Trygghet beror inte på hur mycket man har, utan på hur mycket man kan vara utan.

Kram på er.

Annika

 

Bästa skrotarsöndagen. Läs mer »

Fortsättning på vår matvandring.

Hejsan.

Det var för ett par veckor sedan som vi ordnade till en alldeles egen matvandring i vår hembyggd. Det första inlägget om det hittar ni HÄR.

Vandring i vår underbara natur och lokalproducerad mat var ju det som stod i fokus.

Efter att ha inmundigat vår andra rätt vid Christinehofs slott, så tog vi bilen till Verkasjön. Även om vi mycket väl kunnat ta apostlahästarna dit, så fick vi ta Stefans stelopererade fot i beaktande. Kryckiga gubbar ville vi ju inte riskera att få med oss hem när dagen var avslutad.

Eftersom vi inte var direkt hungriga, så valde vi att ta en promenad ner till Alunbruket. Via den lilla stigen  ner mot Verkeån och Rännebron, så stod vi snart på den gamla slitna dansbanan. Efter en svängom med våra gubbar vandrade vi tillbaka igen.

Så var det dags att tända grillen och förbereda för huvudrätten.

En huvudrätt som bestod i grillad korv. Hemmagjord viltkorv på bland annat folkilskna grisar från Kivik.

En liten snaps fick det såklart också bli. ”En liden Kivikspärla”! Skål.

Efter det gick vi ”bananas” och frångick vår tanke om lokala produkter. Det blev alltså grillad banan med Marabou mjölkchoklad. Himmelsk gott.

Efter att ha matat en surmulen svan med överblivet korvbröd, var vi tvungna att röra på fläsket igen. Det blev en tur längs med Verkeåns vackra dalgång och ut mot fina Kullamad.

Har man inkomster så får man utgifter, och då får man kissa i det fria. Efter en tur i buskarna var det dags för rätt nummer fem. Kaffe och kanelbulle, producerat i Gyllebo. Och en liten glutenfri köbekaga till lilla Petra förstås.

En underbar dag som jag tackar mina vänner så gott för.

Dagens citat:

Man lever bara en gång? Nej, det är fel – man dör bara en gång. Lever gör du varje dag, om du tar chansen.

Det är upp till oss själva att göra våra dagar så bra som det bara går.

Kram Annika

 

Fortsättning på vår matvandring. Läs mer »

Vackraste arbetsplatsen.

Hejsan.

Den vackraste arbetsplatsen just nu, måste bina på Österlen ha.

Det var i förra veckan som jag ensam tog  mig en vandringstur ut över Rörums backar.

Efter en lång dag framför datorn var det skönt att låta axlarna sjunka och få känna den ljumma vinden i ansiktet.

”Harariset”, som vi säger här i Skåne, blommade som allra vackrast.

De små bisamhällena såg så fina ut där de stod i kanten av det solgula rapsfältet.

Förmodligen har de här bina den absolut vackraste arbetsplatsen just nu. Med gula fält och blommande fruktträd kunde jag inte låta bli att associera till Bröderna Lejonhjärtas ”körsbärsdal”.

Under tiden som bina flitigt jobbade vidare så fortsatte jag min vandring upp till Mandelmanns ensamma träd.

Men det får ni hänga med på i ett annat inlägg.

Dagens citat:

Sluta nu, du kommer aldrig att lyckas. Om du bortser ifrån detta råd, är du halvvägs i mål.

Sluta aldrig att tro på dig själv. De som säger att du inte kan, är kanske de som är rädda för att du ska lyckas.

Ha en fin dag och kram

Annika

Vackraste arbetsplatsen. Läs mer »

Mitt April 2020

Hejsan

Mitt April, har precis som för resten av världens befolkning, genomsyrats av Covid19 och Corona. En resa har fått skjutas på framtiden och annat har fått ställas in. Liksom andra egenföretagare så oroas vi såklart över vår framtid och existens.

Nåväl, jag har som alltid, njutit av naturen och av nuet. Påsken blev en stillsam helg med mina närmaste. Jag har vandrat, sett vitsippor slå ut, träffat en liten huggormsunge, gosat med  lilla barnbarnet och matvandrat med vänner. Löptränat har jag såklart också gjort. 74 härliga kilometer i april, plus en massa skön vandring.

Oron för mina döttrar som är utomlands, har varit större än vanligt. Inte bara för att de ska bli sjuka, utan en oro över hela läget i världen och vad den här krisen för med sig. Kanske är det av den anledningen som det återigen smugit sig in lite mer personliga inlägg här på bloggen…

Bloggen ja, den fyllde förresten 5 år den 21 april. Då, när jag började skriva på min blogg, så var baktanken att skapa en plattform där min spretiga familj kunde hålla ihop. En plats där mina töser kunde fortsätta att njuta av naturen här på Österlen. Den natur som jag själv skattar så högt. Jag ville inte att de skulle riskera att glömma sina rötter och sin hembygd.

Nu hälsar jag Maj välkommen. En månad som normalt innehåller väldigt mycket roligt för oss…. bröllopsdag, födelsedagar, morsdag. Men i år blir det annorlunda, i år kommer vi nog mest att se tiden ann.

Idag är det den 1 maj, så därför vill jag skrika ut över Atlanten GRATTIS ANDRÈA!!! Min älskade dotter fyller ju faktiskt år just idag, och som ni förstår så skulle jag så gärna haft henne nära för att kunna ge henne en grattiskram. En stor bamsekram! Men en hoppfull sak är att mitt lilla barnbarn nu har skaffat sig sitt livs första pass. För om ”moster Nea” inte kan komma till honom, så får han åka till henne istället, när världen så tillåter. Och såklart vill en bloggande mormor då vara med, med sin kamera. Men det är i framtiden, en framtid jag hoppas kommer snart – för jag längtar så…

Dagens citat:

Själen är inte här för att lära sig något – den vet redan allt! Själen väntar på att DU ska lära dig komma ihåg vem du egentligen är.

Var rädda om er

Annika

Mitt April 2020 Läs mer »

Olssons och Berggrens matvandrar.

Hejsan.

Att hitta på saker ute i vår natur, det är helt i  min smak. Att matvandra med vänner, det är en sådan sak man kan göra och som alltid bara blir lyckat.

Här på Österlen arrangeras lite sådana evenemang nu har jag sett. Men man kan göra sin alldeles egna matvandring också. Det gjorde vi förra helgen.

Välförsedda med allehanda skrovmål träffades vi i min hembyggd. Vid Christinehofs slott möttes vi. Planen var en femrätters meny, så ekologiskt och närodlat som möjligt. Som de skåningar vi är, så var vi såklart hungriga direkt.

Första rätten var en ”himmagjord” laxbakelse rullad i egenhändigt krossade ostbågar.

Till det drack vi en himmelskt god cider från Tosterup.

När första rätten var uppäten var det dags för lite vandring.

Vi passerade underbara Borstakärr som är en artrik och alltid lika vacker plats att besöka.

Fast såhär vackert har det inte alltid varit här. När jag var barn så fanns det ett vildsvinshägn här istället. Det var å andra sidan väldigt spännande att vara här och mata vilda grisar istället.

Vi strövade vidare och njöt av Christinehofs vackra natur.

Kramades gjorde vi såklart, men bara inom respektive familj. För förstås så tänkte vi på folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Så kom vi fram till den charmiga lilla ”åttakanten” och ett åldrat naturkonstverk.

Då var det dags för rätt nummer två. Det blev en god kavring med ostkräm, lite lök och rökt älghjärta. Till det smaskade vi i oss lite rökta ölkorvsbitar, även de från vilda djur i skogen. Mer närproducerat blir det nästan inte. Så himla gott!!

Sedan vandrade vi vidare, men det får ni läsa om i ett senare inlägg.

fortsättning följer.

Dagens citat:

Det är inte allt som kan räknas som räknas, och inte allt som räknas som kan räknas.

Men att ”femrätters” är mycket mat, det borde vi kunna räknat ut.

Kram på er från mig, Annika

Olssons och Berggrens matvandrar. Läs mer »

Så vackert här när det skymmer.

Hejsan.

Den här tiden på året är så fantastisk och underbar. Bäst av allt är att jag har förmånen av att bo mitt i hela härligheten.

Jag är så tacksam för att ha möjligheten att kvällskissa mina hundar i den här fantastiska miljön. Kväll efter kväll, årstid efter årstid.

En kväll i veckan var det extra vacker.

I det ena väderstrecken syntes en rolig liten brummande farkost i skyn, medan det åt andra hållet såg ut att dra ihop sig till ett kärleksfullt litet oväder.

Jag passerade scouternas vackra brygga, där ett par ungdomar hoppades på att fånga storgäddan innan solen gått ner för dagen.

Jag och hundarna tassade tysta förbi uppe på åsen. På kinden kände jag den första lilla regndroppen.

Det sägs ju att det nappar som bäst när det regnar. Fast den här kvällen blev det inte mycket till regn, så om det blev någon fisk för paret på bryggan är nog lite osäkert. En vacker kväll fick de i alla fall.

Dagens citat:

Jag vill tänka att jag inte har allt jag behöver men jag tror egentligen inte att jag behöver allt jag har.

Handen på hjärtat så är det inte mycket man behöver för att njuta av livet. Åtminstone inte materiella saker.

Kram Annika

Så vackert här när det skymmer. Läs mer »

Drakamöllans naturreservat.

Hejsan.

Jag och en vän sparkade igång helgen med en härlig vandring i ett av Österlens vackraste naturområde. Drakamöllan.

Det finns lite olika vandringsleder man kan välja på i området. Vi valde den längsta och jobbigaste sträckan – men i särklass den vackraste upplevelsen.

Blåvingeleden, som vi vandrade, sträcker sig i flera olika reservat. Maglehem, Lillehem, Kumlan och såklart Drakamöllan.

På kartan, som jag kikade på först i efterhand, står det att leden är ca 9 km lång. Dock visade våra stegräknare att vi gått ungefär 11 km när vi trötta och svettiga återvände till startpunkten.

Men wowww, vilken vacker och härlig dag vi fick.  Tur med vädret hade vi och massor av glada skratt blev det när vi frustande tog oss upp för alla backar.

Lite kaffepauser under solen blev det såklart.

På sandheden blommar olika blommor. En gul skönhet som jag inte hittar namnet på, lyste upp partier på vår vandring. Vet just du vad blomman heter så får du gärna berätta för mig. (kanske är det en sorts stånds)

 

En så vacker vandring som ger så mycket välbefinnande för både kropp och själ.  Att ta hand om sig är extra viktigt i tider som dessa. Tack Susanne för en härlig dag.

Dagens citat:

Vuxen är du när du är beredd att ta fullt ansvar för var du befinner dig i livet, och inte längre skyller på andra eller omständigheterna.

Må gott och gör det bästa av allt.

Kram Annika

Drakamöllans naturreservat. Läs mer »

Första mjukglassen och ystra kvigor.

Hejsan.

Våren är verkligen här nu!

På vår kvällspromenad hälsade jag glatt på de nyfikna kvigorna som bonden släppt ut samma dag i den stora hagen vid våra postlådor.

Ja, jag tror åtminstone att det är kvigor, eftersom de betedde sig ungefär som vårystra tonåringar.

Galet glada skuttade de mot oss och följde med ett stycke på vägen.

Smått snopen blev jag dock när jag kikade bort över hagen. Det vackra lilla trädet, som jag älskat att fotografera vid årets alla årstider, var bort. Jaja, sånt är livet, allting är föränderligt. Kanske hade det stått i vägen eller varit dåligt av någon anledning.

Ett annat vårtecken är väl årets första mjukglass.

Eller livets första mjukglass kanske jag borde skrivit.

Att det är vår, ja det känns då i hela kroppen, på både stor och liten, människa och djur. Det liksom spritter överallt.

Det var första mjukglassen det, men förmodligen inte den sista. Det smakade definitivt mer.

Dagens citat:

Du får inte förlora tron på mänskligheten. Om några droppar i oceanen är smutsiga, så blir inte oceanen smutsig.

Ha en fin dag och var rädda om varandra!

Kram Annika

Första mjukglassen och ystra kvigor. Läs mer »

Jag fegade ur.

Hejsan.

Jag älskar tidiga morgnar mer än något annat.

Vid den här tiden på året så kräver dock mitt ”riktiga” jobb lite mer tid av mig, så därför hinner jag inte så ofta njuta av soluppgångarna i den mån jag vill.

Men den här dagen hade jag planerat in för en tidig morgon vid sjön.

Fylld av pigga livsandar och en rejäl dos av inspiration från en vän, åkte en badhandduk också med i ryggsäcken. Här skulle det nämligen badas i arla morgonstund.

Ingenting är så vackert som de hav av slumrande vitsippor som lyser upp i gryningen. Vita blommor gör sig bäst i gryning och skymning.

Framme vid scoutbryggan satt jag en stund och bara njöt. Jag andades lugna, medvetna andetag. Sedan krängde jag av mig mina dammig blundstonekängor och kände lite försiktigt på vattnet med stortån.

Det var här allting sket sig och jag fegade ur. För min inre syn såg jag mig själv få köldkramp och bara sjunka långt ner på botten av sjön och försvinna. Det skulle just vara snyggt, vi som snart har bokslut och allt. Ingen människa skulle ju veta var jag tagit vägen. Nej, strumpa och sko åkte på igen och istället fortsatte jag att bara njuta av den underbara morgonen.

När solen gått upp och dagen ljusnat så lommade jag hem igen. En aning besviken på mig själv faktiskt.

På min väg hem såg jag hur vacker skogen börjat bli. Alldeles snart kommer allting att vara alldeles grönt och för varje dag som går så blir nog vattnet i sjön en smula varmare också.

-Tack finaste Tina för att du inspirera mig och många andra. Jag vill ju också bli en ”åretruntbadare” , precis som du.

Dagens citat:

Om du någonsin ska kunna njuta av livet, så är tiden nu, inte i morgon eller nästa år.

Kram Annika

 

Jag fegade ur. Läs mer »

Förstå hur lyckligt lottade ni är.

Hejsan.

Det har nu gått fyra månader sedan min lilla tös reste till Nya Zeeland. De första månaderna åkte de runt som backpackers. De upptäckte landet, de njöt och levde precis som man vill att ungdomar ska kunna göra. Särskilt när de jobbat och slitet en hel sommar för att tjäna in till sin efterlängtade resa.

Precis innan allt med corona inträffade så fick de arbete på ett företag som packar kiwi. Att hela världen sedan förändrades som genom ett trollslag har vi alla nu blivit varse.

För någon dag sedan hade jag möjlighet att för andra gången på fyra månader få prata med min dotter i telefon.

-fattar ni i Sverige hur lyckligt lottade ni egentligen är, sa Emmy, när Covid19 kom på tal.

För såklart ser hon sina svenska vänner på sociala medier, och för många här hemma är det mesta egentligen som vanligt med väldigt få förändringar. För henne och Matilda ser vardagen annorlunda ut. Det är en massa restriktioner och mycket är stängt och förbjudet.

 

På andra sidan jordklotet finns min äldsta dotter i Alabama. Där är det ungefär samma förhållanden som hos Emmy och Matilda. Kanske med den skillnaden att viktiga saker där håller öppet. Viktiga saker  såsom vapenaffärer och skjutbanor… Ja, ni läste rätt, amerikanarna kan man inte riktigt förstå sig på!!

Men en sak är säker, att oavsett hur jävligt det här viruset är, så har vi det friaste livet i världen just nu.

Jag hoppas att alla svenskar verkligen lyder rekommendationerna som vi fått. Det handlar om frihet under ansvar. Att vi har en sådan underbar sak som allemansrätten betyder väl att vi svenskar är ett väldigt ansvarstagande folk. Det är dags att visa det nu. På riktigt!

Var rädda om er mina fina töser runt om i världen. Att vi inte kan ses just nu får vara ok.

 

Dagens citat:

Den största ensamheten händer när vi överger oss själva. Se till att stå på din egen sida, ge dig själv medkänsla, värme, kärlek och empati.

Ha en fin lördag. Kram Annika

Förstå hur lyckligt lottade ni är. Läs mer »

Rulla till toppen