Okategoriserade

Pennys första besök vid Knäbäckshusen.

Hej hej

Förra helgen när solen strålade så packade vi in oss i bilen och for ner till Knäbäck.

Det var en så vacker vinterdag som  var bitande kall. Februarikallt, som det ju såklart ska vara vid den här tiden.

Det var Pennys första besök på den här underbara platsen. En liten stund fick alla tre hundarna springa lösa och busa i sanden.

För varje år som går så tar havet en liten bit till av strandkanten här. I tidningen har jag läst att man stoppar alla vigslar i det lilla kapellet framöver. Havet har ätit sig lite för nära, och man kan inte längre  garantera säkerheten där. Det känns så tråkigt… kapellet där jag och Stefan gifte oss …

Varje vinter kan man se hur havet drar med sig nya träd från slänten. Kanske är det just det som gör platsen extra charmig. Alla gamla och nya träd som ligger på sandstranden och påminner om naturens starka krafter. Moder Jord visar att hon själv bestämmer om hon vill möblera om lite grann och det är inget som små människor kan förhindra.

Vi njöt en god stund av havet, solen och den friska vinden.

Dagens citat:

Följ inte din passion, följ din nyfikenhet.

Att min lilla hundvalp lever efter just det citatet – det är helt uppenbart.

Ha en fin dag, och var lite extra nyfiken du också kanske…

Kram Annika

Dela gärna

Pennys första besök vid Knäbäckshusen. Läs mer »

Time to say goodbye.

Hejsan.

Hur fort kan tiden egentligen rusa?

Redan har de där 2,5 månaderna passerat sedan vi var på Kastrup och hämtade hem min efterlängtade dotter. (inlägget finns HÄR)  Då när vi hade hela advent, hela julen och nyår framför oss. Då kändes det som en enda lång evighet som aldrig skulle kunna ta slut. Men det sa bara poff, så var allting över och förbi.

Igår var det dags för oss att vinka adjö till henne igen. Hur länge hon nu blir borta, det vet ingen, men jädrar i hoppet så tomt det blev i huset sedan hon försvunnit. Jag känner mig lite mer sårbar och skör än vad jag brukar just nu…

Kanske har jag, med mitt mammahjärta, ändå börjat vänja mig lite mer vid tanken på att hon aldrig kommer finnas här hemma för alltid, aldrig vara riktigt nära i vardagen. Men ett stråk av sorgsenhet sveper omkring mig nu ett tag, det kan jag inte förneka.

Det var så mycket som jag inte hann att prata med henne om, så mycket som jag önskat vi skulle ha hunnit med att göra bara hon och jag… Men jag vet att hon fick ganska mycket tid med sina båda systrar, och det är kanske det viktigaste av allt. Innerlig syskonkärlek, det gläder mig också ♥

Jag fortsätter mina vanliga morgonrutiner, mina vandringar för min egen skull och för mitt eget välbefinnande. Fast alla små filmer på snapchatten från mig behöver hon inte längre. Kanske är det jag själv som behövt dem nu istället…

Dagens citat:

Vi är alla värda ett lyckligt liv! Men vi är själva ansvariga för att skapa det.

Ha en fin dag, och lycklig resa, älskade Andréa ♥

Kram Annika

Dela gärna

Time to say goodbye. Läs mer »

Vackra höstdagar och ett 2-års kalas.

Hejsan.

Förra helgen bjöds vi återigen på ett sagolikt höstväder.

Även om det blåste ganska friskt i trädtopparna så var det både soligt och vackert.

När jag varit ute och njutit både länge och väl av det vackra vädret, så kom det ett meddelande på min telefon…

Det var från mitt lilla barnbarn Scott, som just den här dagen hade bjudit dit oss på sitt 2-års kalas.

Även om den lille sockerbagaren var väldigt förväntansfull på att vi alla skulle komma, så slumrade han trött in efter lunch och han hade precis vaknat när vi anlände på utsatt klockslag.

Men i takt med att presenterna öppnades så piggnade han till rejält. Grävmaskiner, lastare och ett helt Bamsetåg, ja ni förstår ju vilken toppendag det blev!

När allt var öppnat och allt var provlekt med, ja då var det dags för tårtan. Det var inte vilken tårta som helst – utan en Bamsetårta!! Wow, wowww, wowww – som Scott brukar säga.

Sen var vi alla så mätta att vi var tvungna att gå ut en sväng och lufta oss i trädgården.

Och när vi allihopa tackade för oss och började droppa av, gjorde Scott som förmodligen de flesta gör efter stora fester, han hoppade ur finbyxorna.

Det var verkligen en riktigt mysig höstdag, med fint väder och efterlängtad feststämning ♥

Dagens citat:

Man tar lite härifrån och lite därifrån och joxar ihop så blir det lagom jox.

Ha en härlig fredag och kram från mig.

Annika

 

Dela gärna

Vackra höstdagar och ett 2-års kalas. Läs mer »

En tur på blåvingeleden.

Hejsan.

Om man ska vandra i Drakamöllans naturreservat, så är det en alldeles perfekt tid just precis nu.

Där finns en vandringsled som heter blåvingeleden, och varför den heter så, ja det förstod jag extra mycket när vi var där förra helgen.

Vädret var varmt och behagligt när vi promenerade fram över de vackra ljunghedarna.

Överallt på den timjan som växer där så vimlade det av vackra blåvingefjärilar.

De här små fjärilarna med sina underbart vackra blå vingar är nog bland de gulligaste fjärilarna som finns tycker jag.

Så under tiden som jag låg på alla fyra och fångade fjärilarnas skönhet på bild så satt Stefan och småhundarna i skuggan och njöt av sommarvädret och av utsikten.

För visst är de små blåvingarna bedårande så säg?!

Fast även om man inte ser några fjärilar, så är Drakamöllans naturreservat alltid underbart att besöka.

På sensommaren förvandlas hedarna här till ett purpurfärgat hav av blommande ljung. Fast just den här dagen njöt vi mest av de dansande små blåa fjärilarna.

Dagens citat:

Innan det kan bli vad det kan bli måste det få vara vad det är.

Ha en härlig dag, och har ni möjlighet så tar gärna en tur upp på Blåvingeleden.

Annika

Dela gärna

En tur på blåvingeleden. Läs mer »

En helg i hästens tecken.

Hejsan.

Förra helgen så var det fokus på hästar runt om i Skåne. Helt enkelt en hästrunda med olika aktiviteter för den hästintresserade.

På Skepparps vingård gick det i hästens tecken den här vackra lördagen, som gästades av det lokala riddarsällskapet Silfverfalken.

Min vän Tina är aktiv i Svenska Hästars Värn, vilket är en förening som hjälper vanvårdade hästar tillbaka till ett bra hästliv. Jag själv har varit ganska ovetande om det faktum att så många hästar i Sverige faktiskt far väldigt illa och i värsta fall tvingas avlivas. Som medlem så bidrar man till att kunna rädda och hjälpa misskötta hästar.

Såklart var Tina också där för att informera om föreningen. All eventuell dricks den här dagen gick oavkortat till Svenska Hästars Värn.

Efter att ha stoppat en liten peng på bössen så njöt jag sedan av Silfverfalkens riddaruppvisning på vingårdens vackra fält.

Den minsta lilla riddaren var bara nio år gammal och satt säkert i sadeln som om hon vore född till häst.

Jag mindes att jag själv en gång fått prova på att rida på en riddarträning med både lans och svärd, och det var inte alls lika enkelt som det kan se ut. Dock slapp jag då ifrån den tunga riddaruniformen som ju inte gör saken enklare.

Jag tackade min vän Tina och Skepparps vingård för mig och susade vidare ut på Österlen.

På kvällen kikade en liten fartfylld gosse hem till oss. En gosse som också gillar hästar,  både i form av hästkrafter och faktiskt också livs levande ”hästapållar” i hagen. Men mest tycks hans hjärta brinna för kaniner.Mjuka kaninöron, åtminstone när han är trött.

Från kaniner och tillbaka till hästar igen. Kanske kände inte heller Du, kära läsare, till föreningen Svenska Hästars Värn. och kanske vill också Du göra skillnad för hästar i nöd, i så fall hittar du sidan för att bidra eller kanske rent av bli medlem för ett år HÄR.

Blev ni kanske intresserade av Skepparps Vingård, som ligger vid Haväng, så hittar ni deras hemsidan HÄR.

(ingenting i detta blogginlägg är sponsrat eller betald reklam)

Dagens citat:

Vi räddar vår sinnesfrid om vi försonas med och förlåter de som inte kan eller vet bättre.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det känns bra att göra det man faktiskt kan.

Kram Annika

Dela gärna

En helg i hästens tecken. Läs mer »

Sommaren pausade och vi gick på Franskans.

Hejsan.

Efter den där regniga dagen så var det som om sommaren tog ett par dagars paus.

Solen gömde sig bakom lite tjockare moln och det var säkert nyttigt för både naturen och mitt solkyssta skinn.

En kväll när regnet öste ner som mest här på Österlen, så passade vi på att åka till Franskans i Rörum med våra kära grannar. Jag tycker att det är som allra mysigast att gå dit och äta när vädret är lite regnruskigt och höstaktigt. Att avnjuta deras ljuvliga galetter i ljuset av en massa tända stearinljus, det är det mysigaste som finns.

Tusen tack P och C, för en fantastisk kväll ♥

Det kändes helt ok att sommaren tog några dagars paus, trots att vi var i början av Juli. Att bada gick ju finemang ändå.

Någonting med det våta, lite kyligare vädret tycktes förtrolla alla små grodbarnen  paddbebisar  i Gyllebo. I hundratals hoppade de ut på asfaltvägen som om de allihopa ville begå kollektivt självmord och bli överkörda av bilarna. Att försöka rädda dem kändes inte som den lättaste sak att företa sig, så jag räddade några stycken innan jag gav upp.

Dagens citat:

De ord du säger idag ska leva vidare i resten av livet hos någon annan.

Ha det gott.

Annika

Dela gärna

Sommaren pausade och vi gick på Franskans. Läs mer »

Äntligen kom regnet.

Hejsan.

Efter en väldigt torr och varm försommar så behövde vi verkligen rejält med regn. Och i förra veckan blev vi sannerligen bönhörda.

Under en hel dag fullkomligt öste regnet ner och det kändes så skönt och så mysigt. Morgonen efter var det bara ett litet fint duggregn som hängde kvar i luften då jag tog mitt morgonbad nere vid bryggan.

Vinden friskade i från öster, så min ”hålla-fast-handduken-sten” kom väl till pass. Nog har det hänt vid blåsigt väder att min handduk farit all världens väg ut i sjön, och det har allt ställt till med lite problem för mig då.

Men den här morgonen hade jag en torr handduk att torka mig med innan jag strosade vidare i den väldoftande skogen.

Doften efter ett sommarregn är något alldeles speciellt, och jag njuter alltid lika mycket av det.

Regnet hade gjort gott för både djur och växter, även om en nackdel var att alla mördarsniglarna vaknade till liv igen.

Hemma i min egen trädgård hade pantersnigeln kikat fram och i hela trädgården frodades inte bara blommorna utan även ogräset och tusen, miljoner små ekplantor som grott efter fjorårets rikliga ollonår.

 

Dagens citat:

Nästa gång det regnar, blunda och vänd ansiktet uppåt en stund. Ibland vattnar himlen också själens jord.

Ha en fin dag.

Annika

Dela gärna

Äntligen kom regnet. Läs mer »

Hästar och kor, det hör sommaren till.

Hejsan.

För någon vecka sedan släpptes ännu fler hästar och kor ut i hagarna runt Gyllebo.

Det är så mysigt att traska på grusvägen intill den stor härliga beteshagen. Jag tycker att jag får en slags barndomskänsla av det, det är någonting som påminner om då jag själv var liten.

Grusets knaster under fötterna och ljudet av tuggande kor det hör verkligen sommaren till. Mitt barnbarn Scott verkar också gilla allt det där och vill gärna följa med när vi går på promenad. Vagn ….muuuuhhh, beordrar han, och pekar med sitt lilla finger.

Fast det förstås, hur kul det än må vara med både hästar och kor – det finns nog inget som är så roligt som att mixtra med gräsklipparen i moffar Ginkos verkstad.

Och om det är något som hör sommaren till, så nog är det väl gräsklippare alltid!

Dagens citat:

Du ska inte tro att du är något, du ska veta att du är något.

~Christina Schollin~

Kram Annika

Dela gärna

Hästar och kor, det hör sommaren till. Läs mer »

En härlig vandring från Abbekås till Ystad.

Hejsan.

Alltså, vilken härlig dag vi prickade in för lite Skånevandring, jag och min vän Petra.

Egentligen trodde vi att vädret skulle vara en aning för kvavt och varmt för att vandra, men där längs med havet fläktade det alldeles ljuvligt. Det var helt enkelt perfekt.

Från Mossbystrand var det ungefär 6 kilometer tills vi kom fram till stranden i Svarte. Där tog vi oss en glass och ett långt ljuvligt dopp i havet.

Efter vår badpaus vandrade vi vidare med Ystad i sikte.

I Ystad fick vi nästan känslan av att vara utomlands. Vädret var riktigt varmt och kvavt när dagen övergick till kväll och det vimlade av sommarrusiga och lediga människor.

Jag och Petra styrde kosan mot hotell Fritiden där vi slog oss ner utanför Juicebaren med vars en läskande smoothie. Senare på kvällen anlände våra glada gubbar för att göra oss sällskap med att äta en bit mat i Ystad, innan vi sedan susade hemåt mot Österlen igen.

Hemma i Gyllebo väntade ett litet gäng fotbollshuliganer som ville se matchen tillsammans med oss.

Själv smög jag mig hellre ut i trädgården och luktade på alla underbara blommor när startskottet gick. Av rösterna från TV-rummet att döma, så gick det inte alls särskilt bra för vårt blågula lag. Det var inget att göra åt den saken, livet rullar vidare, och det kommer fler fotbollstävlingar.

Den varma torra våren och försommaren hade gjort att mördarsniglarna dämpats i sin framfart, vilket bidraget till att min Moses brinnande buske hunnit växa sig stor och frodig. Vita vackra blommor hade slagit ut och förde mina tankar till min mamma som köpt plantan åt mig för en massa herrans år sedan.

En alldeles fantastisk dag som jag gärna gör om.

Dagens citat:

Lev som du lär, lev som du är. Lev det som bär, lev nu och här.

Ha det riktigt gott.

Annika

Dela gärna

En härlig vandring från Abbekås till Ystad. Läs mer »

Semesterlängtan och en räddad Babba.

Hejsan.

En morgon då jag kom tidigt ner till bryggan upptäckte jag en ensam och kvarglömd stackars Babba bland löven.

Jag tror inte att jag känt igen honom om det inte vore för att Scott lärt mig lite om dessa typer. Som mormor så har jag fått stifta bekantskap med alla figurerna i Babblarfamiljen. Inte för att jag kan alla deras namn utantill, men att detta var just Babba, det visste jag. Naturligtvis räddade jag honom och tog med honom hem. När ingen hörde av sig på min efterlysning på facebook så tvättade jag honom och han fick bli Scotts nya vän. Trots sitt ringa värde så förtjänade den lille bruna Babba att komma till ett nytt barn och bli omhändertagen.

Morgonen var härligt sommarmystisk med sin vita dimma och särskilda ljus.

Morgonen vid sjön var också sagolikt vacker och jag kunde knappt föreställa mig att det varit höst och vinter här vid bryggan.

Plötsligt slog det mig, att om bara en vecka stundar det semestertider för oss. För mig är det inte så mycket skillnad egentligen. Jag har mitt kontor som måste skötas även under sommaren. Så att längta till semestern har jag helt glömt bort att göra.

Egentligen längtar jag mest tills semestern är över och alla återgår till sina arbeten igen. Den där tiden som nästan känns lite som en urblåst ballong. Tiden då sommaren sjunger på sin sista vers och arbetslivet inte riktigt orkat ta fart efter all ledighet. Företagen är åter fullbemannade och ingen har längre semesterstängt. Den tiden i augusti, det är något alldeles särskilt med den.

Men det är bara för en kort stund som jag längtar till något i framtiden, mest gör jag som katten Felix, jag njuter av nuet.

Om bara någon vecka är min dotters treåriga utbildning på Bailey Small Animal Teaching Hospital i Auburn till ända. Då väntar ett antal veckor på henne, då hon måste sätta sig ner och råplugga inför det stora prov som ska avsluta alltihopa i september. Först därefter kan hon styra kosan hemåt till Sverige igen. Jag förstår om hon kommer att vara saknad av sina medarbetare där på djursjukhuset! Mina brev fortsätter att dimpa ner några veckor till såklart.

Dagens citat:

Alla människor som skapat något nytt och förändrat världen till det bättre har i någon mån blivit betraktade som lite märkliga, lite pretentiösa, en aning överdrivna, smått tokiga, lyckosökare, udda, etc… Tack Gud att de inte brydde sig.

Ha det riktigt bra nu alla.

Kram Annika

Dela gärna

Semesterlängtan och en räddad Babba. Läs mer »

Rulla till toppen