Österlen

Hejsan.

Ja den gjorde ju det, vintern, den kom tillbaka.

Dagarna efter annandag påsk så höll kylan i sig. Snön låg envist kvar på marken i flera dagar. Åtminstone på de skuggigaste platserna.

Fast det gjorde egentligen inte mig så mycket att det kom snö och kyla igen. Jag hade ju kommit att älska mina kalla bad, så att få några extra vinterbad det fick jag helt enkelt bara se som en bonus.

Jag brukar vara en person som går klädd i mina varma yllekläder långt in på våren. Långkalsonger och tjocka strumpor ska man inte lägga undan för tidigt inte. Jag svettas hellre in våren, än att behöva frysa in den.

Så att lufsa ut i den vackra aprilmorgonen, trots kylan, det gjorde inte så värst mycket. Särskilt inte när gryningen bjöd på en fullständigt magisk soluppgång.

Jag spelade in några filmsnuttar på snapchat åt Andréa, min dotter i USA, innan mina fingrar höll på att frysa till isbitar.

Jag tänkte med glädje på alla brev jag skickat till henne. Jag gladdes så åt att de nu verkar komma fram i en strid ström. Men så fick jag en litet styng av sorg i hjärtat… jag tänkte på hennes systerson som hon inte fått träffa ännu. Att Scott förmodligen kommer att vara två år när de ses för första gången. Fast å andra sidan minns man ändå inte så mycket från sina första barnaår, så för hans del kan det nog kvitta. Man måste se allting från sin ljusaste sida. Alltid!

Dagens citat:

Jag hade älskat ifall man kunde teleportera sig till människor som bor långt borta, så man inte behövde sakna dem så mycket.

Ja tänk om man bara kunde knäppa med fingrarna så var man på andra sidan Atlanten. Fast då hade det väl varit ett farligt knäppande med fingrarna på folk.

Ha det så gott och kram från mig.

Annika

Hejsan.

Det kan kanske vara så att jag överdrev en smula när jag lovordade påskvädret tidigare här på bloggen. Att jag påstod att det var sol och härligt vårväder hela tiden. Det var ju faktiskt inte helt sant.

Det var på annandagpåsk som allting började med ett ljuvligt solskensväder. Jag hoppade glatt i springkläderna och gav mig iväg på en joggingrunda runt sjön och avslutade med en simtur.

Lagom till eftermiddagskaffet väntade vi hit min pappa Kurt på kaffe och goda påskbakelser. Envis som han är, så vill han alltid köra själv. Han kom och vi hade en mysig eftermiddag.

Allt eftersom dagen gick så förändrades vädret utanför fönstret. Från att bara ha kommit lite ”aprilhagel” så blev det alltmer vitt utanför fönstret.

Även om det inte blev så väldigt mycket snö av det, så var snöfallet stundom ganska ymnigt och det kändes inte helt betryggande att ha sin gamla pappa ute på snorhala Österlenvägar.

Men allting gick bra, och han kom tryggt hem till Brösarp igen innan mörkret föll. Vi fick ett vitt landskap här igen i Gyllebo och vinterkänslan var ett faktum.

Dagens citat:

När en fågel lever så äter den myror. När fågeln dör så äter myrorna den. Ett träd kan göras till en miljon tändstickor, men bara en tändsticka behövs för att bränna en miljon träd. Omständigheterna kan förändras när som helst. Nedvärdera inte, eller skada någon idag. Du kanske är mäktig idag, men tiden är mycket kraftfullare än vad du någonsin kommer att bli.

Ha en skön söndag och kram från mig.

Annika

Hejsan.

Oboy, vilken fantastisk påsk vi hade. Lite av allt, precis sådär som jag älskar.

Tidiga morgondopp blev det nästan varenda gryning.

Någon dag när vädret busade till sig, då stannade jag i sängen och tog mig lite sovmorgon. Istället blev det en springrunda lite senare på dagen, med en avslutande simtur. Så ljuvligt det var, även om de påbyltade ungarna vid sjön höll på att trilla baklänges när den springande tanten frustande kastade sig i vattnet.

De flesta dagarna i påsk så hade vi ett härligt väder med klarblå himmel.

Lugnet i skogen har ibland bytts ut mot busiga barnlekar. Barnbarnet Scott har sovit över här några nätter och då har det varit full rulle. Huset har behövts möblerats om (tyckte Scott), och små bord och stolar har då fått byta plats.

Min egen nattsömn har stundom varit lite sisådär (när min säng blivit för trång och jag fått sparkande små pojkben i ryggen), men det har inte gjort mig ett dyft. I ungdomen minns jag att påskhelgen ibland inte heller bjöd på så mycket sömn, och då klarade jag mig fint ändå. Det är bara att göra som då, sova ikapp någon annan gång.

Lek, bus och full rulle har varvats med lugn och stillsamhet i en underbar natur. Vad mer hade jag kunnat önska mig?

Såklart, att få träffa min dotter som är i Alabama, det hade förstås varit fantastiskt. Men vi är alla friska och mår bra, och det är egentligen allt som behövs för mitt välbefinnande.

Dagens citat:

Glöm inte att lämna utrymme för mirakel. // Natthiko

Jag älskar att ha en tom kalender, där det finns massor av plats för små mirakel. Små händelser som jag aldrig hade kunnat planera in, eftersom de måste ske helt av sig själv, spontant och impulsivt. Om min almanacka alltid vore fulltecknad så hade jag ju missat alla små mirakel som inträffar helt oplanerat.

Ha det gott och kram

Annika