Österlen

Hejsan.

Oboy, vilken fantastisk påsk vi hade. Lite av allt, precis sådär som jag älskar.

Tidiga morgondopp blev det nästan varenda gryning.

Någon dag när vädret busade till sig, då stannade jag i sängen och tog mig lite sovmorgon. Istället blev det en springrunda lite senare på dagen, med en avslutande simtur. Så ljuvligt det var, även om de påbyltade ungarna vid sjön höll på att trilla baklänges när den springande tanten frustande kastade sig i vattnet.

De flesta dagarna i påsk så hade vi ett härligt väder med klarblå himmel.

Lugnet i skogen har ibland bytts ut mot busiga barnlekar. Barnbarnet Scott har sovit över här några nätter och då har det varit full rulle. Huset har behövts möblerats om (tyckte Scott), och små bord och stolar har då fått byta plats.

Min egen nattsömn har stundom varit lite sisådär (när min säng blivit för trång och jag fått sparkande små pojkben i ryggen), men det har inte gjort mig ett dyft. I ungdomen minns jag att påskhelgen ibland inte heller bjöd på så mycket sömn, och då klarade jag mig fint ändå. Det är bara att göra som då, sova ikapp någon annan gång.

Lek, bus och full rulle har varvats med lugn och stillsamhet i en underbar natur. Vad mer hade jag kunnat önska mig?

Såklart, att få träffa min dotter som är i Alabama, det hade förstås varit fantastiskt. Men vi är alla friska och mår bra, och det är egentligen allt som behövs för mitt välbefinnande.

Dagens citat:

Glöm inte att lämna utrymme för mirakel. // Natthiko

Jag älskar att ha en tom kalender, där det finns massor av plats för små mirakel. Små händelser som jag aldrig hade kunnat planera in, eftersom de måste ske helt av sig själv, spontant och impulsivt. Om min almanacka alltid vore fulltecknad så hade jag ju missat alla små mirakel som inträffar helt oplanerat.

Ha det gott och kram

Annika

Hej.

Vilket underbart väder vi haft på Österlen i påskhelgen. Det har varit så vårligt och fint nästan hela helgen.

Jag har förstås njutit alldeles extra mycket av mina bad och mina tidiga morgnar på bryggan.

Den där första blå timman, just innan solen går upp, den är så underbar. Timmen då skogen bara lyses upp av månen som hänger över trädtopparna och speglar sig i vattenytan.

Som så ofta när solen kikade fram så fick ljuset ett rött sken som av varma eldflammor. Fast samtidigt förändrades temperaturen och det blev rejält kallt för en stund. Så som det alltid blir den där kalla blå timmen i gryningen.

På bryggan trädde våra fotspår tydligt fram i rimfrosten och vi fick vifta våldsamt på tårna för att hålla värmen uppe. Men det är å andra sidan bra för damer i vår ålder, att vifta på tårna, för då slipper vi kanske hallux vallgus i framtiden.

Vi gick på ridstigen hem och njöt av solens första strålar däruppe ifrån. ”Vilken morgon”, sa vi för säkert hundraelfte gången” till varandra. Men nog var det en alldeles fantastisk morgon!

Hos oss har vi haft en så lugn och skön påsk. Vi har ätit påskmat, letat ägg i trädgården, lekt lekar och bara myst tillsammans. När Scotts föräldrar jobbade båda två, så passade vi på att göra lillkillen till en söt liten påskkärring.

Även om man firar en lugn och skön påsk så blir man trött såklart, särskilt om man är en liten pojke som har full fart i benen. Då kan man vila sig lite hos sin morfar Ginko, innan mormor påstår att man ska bada innan man kryper till kojs.

Dagens citat:

Le och bara låt saker passera, det är ju bara livet och du gör tillräckligt bara genom att leva det.

Ha det gott och kram från mig.

Annika