Rörums strand

Lite havsluft i lungorna.

Hejsan.

Efter kvällsmaten en vanlig vardag, for vi ner till havet för en uppfriskande promenad.

Regnet hängde i luften och Knäbäcks sandstrand låg äntligen öde och tom.

I vår lokalblaska hade en Knäbäcksbo uttalat sig om sommarens turistinvasion. Aldrig mer vill de uppleva en liknande sommar som den som varit. Jag kan förstå dem, trafiken på Österlen har varit sanslös det här året.

Att platsen är fin, det råder det ingen tvekan om, fast i mina ögon är stränderna längs hela östra kusten lika fina och unika.

Just den här stranden är vår närmsta, och den strand som vi förr tillbringade mycket tid vid på somrarna. Härifrån har vi många härliga minnen.

Hit åkte vi alltid när tjejerna var små, men nu är det rent för trångt här mitt i sommaren.

Dock kan det vara väldigt förrädiskt att bada här. Undervattensströmmar gör att det snabbt kan uppstå farliga situationer.

Hur allting blir i framtiden, med trafik och parkering, det stå skrivet i stjärnorna.

Dagens citat:

Många vet hur man pratar och kritiserar, få vet hur man lyssnar och förstår.

Ha det fint och kram Annika

Ljumma vindar vid havet.

Hejsan.

En tidig morgon när regnet hängde i luften passade vi på att åka en sväng ner till havet.

Att äntligen våga sig hit igen efter den stora turistinvasionen kändes som en lisa för själen.

Vi startade vår vandring med att strosa genom den lilla gulliga byn av hus som gett platsen dess namn. Knäbäck som man ofta säger i folkmun om Rörumsstrand.

För det är ju faktiskt så att Knäbäcken finns ett bra stycke norrut, nämligen på Ravlundafältet. Den lilla by som ligger här vid Rörumsstrand är hitflyttad och husen återuppbyggda.

Jag och min vän vandrade ner mot havet. Såklart var jag tvungen att visa henne det lilla kapell där jag och Stefan gifte oss en gång i tiden.

I det trolska diset skymtade ett gäng kvinnor i yogapositioner.

En kvinna tog en morgontur med sin  gamla hund längs med havet. På långt håll såg jag att det var en flatcoated retriever och minnena sköljde över mig.

Jag och min vän satte kurs mot ett dimhöljt Stenshuvud.

Dagens citat:

Vision utan handling är en dagdröm. Handling utan vision är en mardröm.

Ha det fint och kram Annika

(ovanstående bild: Susanne Berg)

Ett fint duggregn.

Hejsan.

Vad gör det med ett litet stilla och fint duggregn. Ingenting alls egentligen.

Det var den där morgonen då jag var på vandring vid Rörumstrand, som ett stilla regn sakta börja falla. På sandstranden mötte jag en ensam joggare innan jag passerade på bron över ån.

Markfloran var så färgglad och vacker. De små ekbuskarna på heden hade slagit rejäla skott som skiftade i en vackert röd nyans.

I sandkanten växte johannesörten frodig. Jag hade läst på nätet att det nu gick kreatur i precis alla beteshagarna runt nationalparken. För djuren måste det vara härligt med ett stilla regn tänkte jag.

På min vandring mötte jag en familj på väg mot havet, och efter en liten stund såg jag några vita kossor behagligt ligga och dåsa i den gamla äppelodlingen.

Jag smög mig sakta och tyst förbi och krängde samtidigt av mig min röda jacka. Röda kläder och tjurar kan kanske skapa onödig spänning i livet. Och även om det där kanske är en skröna, så ville jag inte utmana ödet den här dagen.

Dagens citat:

En del människor har svar på allting, men har ändå inte lösningen på någonting.

Ha det fint och kram

Annika

Hundförbudet.

Hejsan.

Hur gick det med hundpromenaden, den där gråmulna dagen då jag var på ARBETSPLATSBESÖK vid Knäbäckshusen…

Villrådig stod jag med mina glatt hoppande hundar vid foten av trappan ner till stranden.  Havet var vilt och busigt och vinden inte alltför varm.

Det var då jag mötte en vänlig kvinna som nog förstod min villrådighet.

-gå du, det finns inte en människa på stranden idag…

Ja, tänkte jag, det värsta som kunde hända var ju att jag kunde bli utskälld för dåligt uppförande, och det fick det ta mig tusan vara värt. Hade vi kommit så här långt den här dagen så skulle vi minsann ta oss en tur på stranden också.

Det var så underbart att vandra fram i den våta sanden med den salta vinden i håret. Småhundarna blev alldeles rusiga av lycka.

Havet hade spolat upp en färdig lunch åt någon.

På de nerfallna träden slingrade sig väldoftande kaprifol frodigt och grönskande.

Till och med på en ruttnande trädstam hade en vacker kaprifol slagit rot.

Vi hade trotsat hundförbudet den här dagen, det var så sant. Men vi lämnade en av Österlens vackraste platser i precis samma skick som då vi anlände.  Det enda som kunde skvallra om att vi varit här, var de pyttesmå spåren i sanden och den lilla hundbajspåsen vi kastade i soptunnan vid parkeringsplatsen.

Regler är bra och ska följas tycker jag, men något som är ännu bättre är sunt förnuft och respekt för natur och andra människor.

Dagens citat:

Klokhet är ofta att vara klok på fel ställe.

Ha en härlig dag och kram från mig.

Annika

 

Bakom molnen är himlen alltid blå.

Hejsan.

När livet är svårt och problemen hopar sig, då är det lätt att man glömmer bort det där, att det faktiskt finns en blå himmel bakom allt det gråa.

Morgonen då jag vandrade längs Rörums strand, blev det så uppenbart. Det gråa molntäcket skingrades i skyn och fram trädde en alldeles klarblå himmel över Stenshuvud.

Jag valde att ta vägen längs Rörumsån tillbaka. Korna var utsläppta på grönbete och skapade lite extra spänning på min vandring.

Men inga kossor syntes till den här förmiddagen. Ramslöken stod i full blom längs åns kanter och fåglarna sjöng öronbedövande i alla träden. Men inte ett enda litet muuuuhhhh kunde jag höra, även om tydliga spår syntes i form av färska ”kobladdårr”…

Äppelträden i nationalparken blommade som allra vackrast och bina surrade glatt omkring.

För varje steg jag gick så blev sinnet en smula lättare. Huxflux var jag tillbaka vid parkeringen och min bil igen.

Naturen läker ett oroligt sinne! Alltid.

För exakt 16 år sedan gick jag och Stefan hand i hand på just den här stranden . Vår bröllopsdag. Tänk vad tiden går. Grattis älskling, det är ju faktiskt vår dag idag ♥

 

Dagens citat:

Du behöver inte förklara dig, försvara dig och berätta allt för alla.

Ha en fin dag och kram

Annika

 

När man behöver en stunds återhämtning.

Hejsan.

Det finns tillfällen i livet som kräver lite mer återhämtning. Bästa platsen för mig är havet och skogen.

Efter att ha haft min gamla pappa akut sjuk och inlagd på sjukhus i en dryg vecka, kändes det så skönt att kunna vandra ensam vid havet och låta tankarna flyga fritt.

Morgonen var grå och mulen när jag vandrade nerför den gamla trätrappan mot den öde sandstranden.

Tillståndet för min pappa har varit mycket allvarligt och det har varit krångligare för både honom och oss, med tanke på den rådande situationen med besöksförbud pga av covid19.

Liksom den gråmulna himlen plötsligt klarnade upp, så har jag alltid försökt att fokusera på de små strimmorna av hopp. Långt där bort över Stenshuvuds topp skingrades molnen och den blåa himlen blev åter synlig. Man måste alltid välja det bästa alternativet och har tilltro att allt kommer bli bra. Andas och stilla tankarna för en stund.

Att ha möjligheten till en stund i naturen gör mig alltid bättre rustad för livets alla situationer. En stund ensam med mina små dunbollar gör stor skillnad för mig.

Jag vill rikta ett varmt tack till all underbar vårdpersonal, som jag tycker borde få betydligt bättre lön för sitt arbete, istället för applåder. Applåder duger inte som betalningsmedel.

Dagens citat:

Varje sår lämnar ett ärr och varje ärr bär på en historia – en historia som säger; Jag överlevde.

En varm kram från mig.

Annika

 

Där kärleken slagit rot.

Hej hej

Det finns en plats på Österlen som betyder lite extra för oss, mig och Stefan. En plats där kärleken liksom har slagit rot, sådär på riktigt.

Det är vid Rörums strand. Vid havet och sandstranden nedanför Knäbäckshusen. Det var här vi svor varandra evig kärlek för en massa år sedan.

Då när vi gifte oss, var det en vacker majdag med solsken och fågelsång. Den dagen hade vi en stor lurvig, svart flatte vid vår sida. Han hette Leo och var föregångaren till fine Johnnyhunden. Förra helgen var det en gråmulen, men minst lika vacker februaridag. Vi hade istället för en stor svart hund, våra små pomeranianhundar med oss.

Tiden går och saker förändras. Det gäller att bara guppa med på livets våg och njuta av det man har.

En enkel ”strandluffs” en gråmulen februarimorgon kan bli ett lika ljuvt och vackert minne som en barfota bröllopsmarsch en majdag.

Även om åren har medfört hinder på vägen, för oss som för alla andra, så finns kärleken kvar. Det gäller bara att ta sig över på ett eller annat vis. Ibland har det faktiskt känts omöjligt. De gångerna har jag lagt mig ner platt på magen och bara krupit under. Ålning medelst hasning, likt den tappraste soldat. Det har räddat mig, Stefan och oss tillsammans.

En dag, någon gång … kanske …. skulle jag vilja göra om vår bröllopsdag där nere vid Nicolai kapell. Det hade varit en dröm att få samla min familj, mina närmaste bara för en dag. Att förnya våra löften hade säkert inte skadat. Att klä sig lite fint och ha fest hade också varit trevligt. Kanske när vi är ännu äldre och ännu glömskare…

Fast en gråmulen dag i vandrarkläderna är ju faktiskt också väldigt mysigt.

Dagens citat:

Kvinnor förföljer inte män. Deras fällor gillras försåtligare.

Heter det inte så, att kvinnans list övergår mannens förstånd. Baksluga, eller inte, så behöver vi varandra, vi kvinnor och män.

Ha det gott och kram.

Annika

Bara lite duggregn.

Hejsan.

Om vi nu fick strålande vårväder i fredags. så kan man nog säga att helgen har erbjudet lite mer av vad man skulle kunna kalla  ”skitväder”.

Ni vet ju att jaktsäsongen är över, så jag har lite mer tillgång till min äkta hälft nu igen.  Mina planer var att starta lördagen med en härlig vandring vid havet.

Innan Stefan ens hann öppna munnen och protestera, hojtade jag: ”ausch, di e bara litta duggregn”. 

Alltså hamnade Stefans kommentarer om det dåliga vädret inte alls i god jord. Ryggsäcken var packad med kaffe och godsaker. Hundarna var förberedda, och dem gick det inte att få på andra tankar. Det vara bara att ge sig ut.

Till Rörums strand och Knäbäckshusen gick vår färd.

Med i gänget var även en liten lånehund vid namn Snowie. Det är min dotters lilla hund som ibland kommer på besök hos oss. Hon är inte lika bra på att vandra som våra egna hundar, så hon fick emellanåt åka ryggsäck med mig.

Vädret var inte alls lika busigt och vilt, när vi väl kom ut. Det var faktiskt riktigt skönt. Jag förundrades över att kaprifolen nästan redan slagit ut sina gröna blad.

Vid slutet av stranden finns en så vacker grillplats.  Det står att marken där är privat, men det känns samtidigt väldigt luddigt var gränsen i  så fall går.

Vi smög oss förbi och ner på stranden.

Sakta strosade vi på den öde sandstranden med näsorna mot ”Stensho” igen.

En underbar vandring för liten och stor, trots vädret. Fast det var ju faktiskt bara lite duggregn.

Dagens citat:

Be om ursäkt när du har fel, inte när du är ärlig.

Ha en härlig måndag och kram från mig.

Annika

Tacksam för alla sömntutor.

Hejsan.

Jag är så tacksam för att det finns så många sömntutor här på Österlen.

Om alla ställt klockorna på ringning om söndagsmorgnarna för att ge sig ut och ta emot solen vid havet, då hade det långtifrån varit så här stillsamt och lungt.

Egentligen vill jag inte visa vad alla ”tröttisar” går miste om. Egentligen vill jag ha hela den här härligheten för mig själv.

Jag vill kunna låta mina småhundar springa lite lösa och fria när stranden är öde och tom. Jag vill kunna sitta ensam i mina egna tankar och inta den skönhet som finns här.

Fast allting tar ut sin rätt. Även jag måste sova ibland. Lika pigg som jag är när klockan ringer, lika trött är jag när kvällen nalkas, så det är många vackra solnedgångar som jag går miste om.

Det fanns en tid då jag skulle kunna ge vad som helst för en enda timmes extra sömn på morgonen. Men allt det har så sakta förändrats för mig. Min bästa stund på dygnet är nu definitivt morgonen.

Dagens citat:

Om en person inte håller samma takt som sina medmänniskor beror det kanske på att hon hör en annan trumslagare. Låt henne följa den rytm hon kan höra, oavsett vad man tycker om den eller hur långt bort den är.

Livets olika skeden låter oss höra olika rytmer. Lyssna på den som passar just dig i den del av livet du befinner dig..

Kram Annika

 

Att vara först.

Hejsan.

Jag älskar att vara först.

Med först menar jag, först på plats för att ta emot en ny dag. Jag älskar att vara uppe med tuppen. Ja helst vill jag vara uppe före tuppen.

En riktigt kall morgon i veckan, gav jag mig iväg mot havet innan solen gått upp. Ett vackert snötäcke hade lagt sig i Gyllebo och min gamla Volvo var täckt av en tunn isskorpa. Jag skrapade frenetiskt med min simpla isskrapa medan småhundarna ivrigt snodde rundor runt mina ben.

Vid Knäbäckshusen parkerade jag min bil och gick sakta ner mot stranden. Jag var först. Vi var alldeles ensamma, jag och hundarna, och jag älskade känslan.

Att ensam ta emot en ny dag och få se solen kika upp borta i horisonten är en svårslagen gåva. Att sitta vid strandkanten och se det varma ljuset reflektera sig i vattnet som slår upp mot stranden känns mäktigt.

Att få se solen kika upp ur vattnet som en morgonpigg clementin upphör aldrig att fascinera mig.

Där vid Rörumsstrand satt jag för någon dag sedan. Jag var allra först med att ta emot den här ljuvliga dagen, och jag njöt av känslan. Småhundarna sprang lyckliga runt mina fötter. Borta över Stenshuvud kunde jag se hur dagen ljusnade i ett babyrosa skimmer.

Dagens citat:

Jag är ingen facebookstatus. Du behöver inte gilla mig.

Det allra viktigaste är att gilla sig själv. Så istället för att gilla facebookinlägg, ta tiden till att gå ut och gör den person du gillar lite lycklig. Dig själv. Gör något du själv mår gott av. Lyckan finns ofta närmre än man kan tro.

Kram från mig.

Annika

Scroll to Top