Gyllebosjön

När det inte går fort, då kan det åtminstone vara snyggt.

Hej och gomorron.
 
Mina springrundor har det blivit lite si och så med de senaste veckorna. Det beror inte på att jag inte haft viljan, utan mer på att det inte funnits plats i mitt schema.
Men när jag kommer ut i mina joggingskor, då är det liksom bara ”wooowww”….
Jag vet … hade min gamla gympalärare hört mig nu så hade hans öron förmodligen trillat av.  Men då ska han veta att det är aldrig försent att ändra sig och det man hatat i hela livet kan plötsligt bli en böjelse man inte kan leva utan. Precis så blev springningen för mig.
Kanske beror min kärlek till att jogga på den underbara miljön jag har runt knuten. Att komma ut vid sjön får det alltid att liksom spritta i mina ben. Vackert så det förslår.
 
Just i dagarna blommar flädern så lägligt till alla som ska göra flädersnaps eller vanlig saft till midsommarens drinkar. Jag har aldrig gjort något av det, så kanske skulle jag våga mig på ett test det i år.
 
Många känner förmodligen till mitt motstånd mot vårt poolbygge för några år sedan. Huhhh … att få hela trädgården uppgrävd för något så onödigt och skrytsamt. Så gick mina tankar då.
Nu gläds jag nästan varje dag åt att jag blev övertalad att göra det. Det finns inget bättre än att kasta av sig löparkläderna och plumsa i och ta sig ett svalkande dopp. I bara underkläderna, om jag så vill!
 
 
 
 Om man som jag inte springer så väldigt fort, så kan man åtminstone springa snyggt.
Att det inte går fort, det fick jag bekräftat när jag sprang om en man iklädd sådan där fin smårutig gubbakeps och en liten välklippt, sävlig pudel vid sin sida.
-”det där gick inte särskilt fort”, gastade han efter mig … Nej, tänkte jag för mig själv, det här är ju min nedvarvning efter min milen runda…. Jag gjorde tummen upp i luften, efter att i en tiondels sekund tvekat på att sträcka upp ett helt annat finger i luften. Asch, han förstod sig nog inte på det här med att springa, tänkte jag, för jag har då aldrig någonsin sett honom röra sig fortare än att den lilla hunden i sakta mak kan trippa med.
 
Det finns inget skönare att springa i när det är sommar och varmt, än springklänning eller kjol. Luftigt, svalt och dessutom tjusigt tycker jag.
Går det inte fort, så kan det åtminstone vara snyggt!
 
Dagens klokskap:
 
Det är viktigt att göra någon
glad, och det är viktigt att
börja med sig själv.
 
Tänk på det idag och särskilt alla som ska fixa midsommarfester och andra tillställningar. Gästerna bryr sig inte lika mycket om hur nypotatisen är skrubbade eller hur fin dukningen är på bordet. Det absolut viktigaste är hur du som värdinna mår. Så se till att vara en pigg, glad värdinna – då blir det en toppenfest för alla.
Och skulle det regna, ta på dig en regnrock och sätt på det största leendet du förmår!
 
Från mig till er alla – en riktigt glad midsommar.
 
Kram Annika
 
 
 
 
 

När det inte går fort, då kan det åtminstone vara snyggt. Läs mer »

Gyllebosjön – mitt livselixir.

Hejsan.
Vilka fina sommardagar vi haft. Strålande sol.
Jag skulle ljuga om jag påstod att jag var på topp just nu. Det tär lite på mina krafter eftersom jag har ett litet företag att sköta om, åtminstone administrationsdelen vilar på mina axlar mer än vanligt. Jag har en chef som ligger på sjukan som tillika är min älskade make och som jag såklart bekymrar mig för. Det är nu jag förstår hur viktigt det varit med min mentala träning där jag varje dag plussat på mitt ”måbra-konto”.  
Ett riktigt plus på må-bra-kontot är tidiga morgonvandringar runt sjön.
 
Nere vid badplatsen har någon kört fram badrampen åt de som behöver extra stöd för ett ljuvligt, svalkande dopp. Nu ska den bara monteras i vattnet.
Bryggan som brukar ligga på tvär ute i sjön, är ännu inte flyttad, och jag funderar lite på om de inte är försenade med det projektet i år. Fast det spelar ingen roll. Vatten är där i sjön, och det får man ju ändå se som det viktigaste.
 
Naturen är förunderlig. Den frodiga ramslöken som tidigt i våras grönskade och spirade ligger nu torr och tråkig, nervissnad i sin backe. Sakta ska kraften från dess blad tillbaka ner i löken, för att till våren växa och spira igen.  Det tycker jag är magiskt. Tänk, så finns det människor som inte tror på magi!
 
Jag tror jag sagt det förut … mitt favoritord! Vilda sommarblommor ♥ Det är så vackert att det riktigt känns i kroppen. Blunda och säg tyst för dig själv, vilda sommarblommor …
 
 

Buss nummer 5!
Ja, buss nummer 5 och jag har blivit riktiga bundisar. Jag hejar igenkännande på busschaufförerna. Jag tar vant upp mitt jojo-kort, pluggar i öronpropparna och startar min ljudbok. För såklart åker jag och ser om min älskade Stefan så ofta jag bara kan.
Han ser lite piggare och gladare ut för var dag. Samtidigt går det upp för mig hur sjuk han faktiskt varit. Hans minne av den första tiden på sjukhuset tycks vara borta. Men det gör ju inte så mycket, för det där är inget kul att minnas ändå.
 
Här hemma håller jag såklart ställningarna. Sköter om vårt hem, ser till så krokodilen hålls i trim. Busar med Johnny …
 
 

Dagens tänkvärda ord:
 
Kompromissa inte
med dig själv.
Du är allt du har.
 
Jag önskar er alla en underbar fredag.
Glöm inte att plussa på DITT ”måbra-konto” så ofta du bara kan. Det är så bra att ha lite extra på just det kontot så man slipper nalla på ”må-bra-krediten”.
 
Kram på er.
Annika
 
 
 
 

Gyllebosjön – mitt livselixir. Läs mer »

En nationaldag på hjärtintensiven i Lund.

Hej och gomorron.
Vilken vacker nationaldag vi och vårt underbara land fick. Strålande sol och sommarvärme.
Jag gick hela dagen i ett orosmoln. Så som det är när ens älskade ligger sjuk på en intensivavdelning på lasarettet.
Men vad finns mer att göra, än att surfa med på livets vågor och göra det bästa möjliga av varje situation.
 
Min morgon startade jag med min älskade hundar och en tur runt Gyllebosjön. En vacker morgon med slöa kor i hagen, surrande myggor runt hundarnas nosar och en symfoni av vacker fågelsång.
 
 
På ett ställe hade en gammal torr gren hamnat gränsle över en annan … nästan så det såg ut som ett verk av en människa.
När vi tog en paus för att föreviga de små hårbollarna blev vi alla överfallna av ilskna myggor. Tåligt satt de alla tre kvar på mitt kommando medan jag snabb som en vessla knäppte mina bilder.
 
Stefan
Stefan hade haft en tuff natt. De skulle nu centrifugera hans blod och byta ut hans blodplasma. För att göra det skulle tre rör sättas in i halspulsådern. Tänk er själv, det måste väl vara som att stoppa in fingret i en öppen kran … Hela natten kämpade man på med att få det där till att hålla tätt. Det slutade med att hjärtat tröttnade och fick flimmer och dåliga värde.
 
Min underbara mellandotter, Amanda, körde för mig in till Lund. Ja, jag är inte längre någon vän av stadstraffik och tog gladeligen emot hennes erbjudande. Det ska nog lundaborna vara tacksamma för …
Det var en trött och medtagen Stefan vi mötte på övervakningsavdelningen. Vi stannade bara en liten stund, sedan fick han vila sig.
 
Jag och Amanda gick ut i solen och satte oss på en bänk för att äta lite lunch. Jisses vad hungrig man blir av oro. Ett par ankor höll oss sällskap där i solen.
 
När vi kom tillbaka till Stefan så hade en jättemaskin också kommit dit. Det var som rena ”science fiction”, sa Stefan.
En van sköterska kopplade med slangarna hit och ditt och plötsligt satte allt igång.
Allt blod skulle nu gå genom den stora maskinen och delas upp och tillsättas med ny plasma. Har han tur så får han min ”blodgivarplasma”, då blir han säkert pigg och kry tror jag.
 
Dagens ord:
Lägg din hand i min,
så är vi starka tillsammans.
Så är vi svaga tillsammans.
Så är vi tillsammans.
 
Jag älskar dig Stefan.
Dig och vår lilla familj ♥
 
 

Även om det emellanåt känns lite grann tufft, så finns det alltid de som har det så mycket värre.
Jag försöker tänka som det Lilla Blå Tåget …”det ska gå, det ska gå ….
 
Jag hoppas ni alla får en bra dag. Snart är det helg igen och vi är mitt inne i den ljuvligaste årstiden man kan tänka sig.
Kram på er.
Annika
 
 
 

En nationaldag på hjärtintensiven i Lund. Läs mer »

Jag dansar regndansen i smyg.

Hejsan
Ja, det har jag gjort lite till och från i veckan. Dansat loss i min egenuppfunna regndans. För nu tycker jag bannemej att det behövs ett rejält skyfall.
Helst skulle jag önskat att det hade regnat på nätterna och varit sol och fint på dagarna. Det hade varit perfekt.
Fast idag får det förstås gärna vara uppehåll, sol och lite fint väder. För har det inte regnat innan så behöver det minsann inte komma nu, på självaste pingstafton. Min regndans betyder, ”regna på söndag är du snäll” …
Så vi får väl se ….
 
I skogen är det rejält dammig och torrt nu.
Lite förvånad är jag över att det ändå är så himla mycket mygg. Trivs inte de bäst när det är fuktigt?
 
Varje dag har jag flängt runt i skogen runt sjön. Varannan dag i nätt joggingtempo och varannan dag i mer luffsande tempo.
Gyllebo gör mig aldrig besviken.
 
Syrenerna blommor så lägligt nu till pingst och i min trädgård frodas både blommor och ogräs rejält just nu.
För mig är det riktig avkoppling att ligga vid en rabatt på alla fyra och rensa bort kirskål och kvickrot. Hos mig är det inte perfekt, det är liksom det som är det perfekta med min trädgård. Ett ställa att må gott på, utan krav eller måsten.
 
 
Mina närmaste vänner och bekanta undrar kanske vad som hänt med min käre make. Jag väljer att inte fokusera så mycket på det tråkiga och det dåliga, utan istället lägga fokus på det positiva och det goda här i min blogg.
I korthet kan jag säga att han snabbt insjuknade och blev mycket dålig. När han inte längre fick luft och bara andades med små flämtande andetag, då blev det iltransport till sjukhuset. Inte med ambulans tyvärr …. utan jag fick vackert köra själv. Läget är nu mycket bättre och jag gläds över hans tillfrisknande.
Var rädd om varandra och ta vara på tiden – livet kan snabbt vända riktning.
 
 
 
Dagens tänkvärda ord:
 
”Varje möjlighet har ett problem.
Varje problem har en möjlighet.”
 
 
Jag hoppas ni alla kommer få en riktigt härlig pingstafton. Att ni njuter och kanske hittar på något alldeles speciellt.
Jag ska också njuta lite extra hade jag tänkt och för mig är det lite mer min dag just idag…. fast det där får jag fira en annan gång …
 
Kram på er.
Annika
 
 

Jag dansar regndansen i smyg. Läs mer »

En lunchdate med mina fina töser.

Hejsan.
Idag har jag varit hos min dotter och lunchat på hemmagjorda scones. En bättre lunch kan jag bara inte tänka mig, än att få träffa mina döttrar sådär en vanlig fredag middag.
 
Fast min dag började förstås med en härlig runda runt min älskade Gyllebosjö.
Även om solen sken från en klarblå himmel så var det rejält kallt vill jag lova. På ängen strövade rådjuren i godan ro.
 
De sista gulsipporna såg nästan ut att trotsigt sträckte sig mot solens strålar, för att få lite mer värme.
För varje dag som går blir det lite grönare och grönare i skogen.
 
Jag har varit hos frissan. Trots att jag både klippte mig och gjorde ljusa slingor kunde Stefan inte för sitt liv se att jag gjort någon förändring. Jaja … det är som det är med den saken.
 
Sedan var det dags att mysa med nybakta scones hemma hos Amanda. Såååå mysigt.
Det är detta som är lyx i vardagen. Små gyllene stunder som jag sparar i mitt hjärta.
 
 
Tack goa ungar ♥♥♥
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Tänk om människor kunde
-förlåta istället för att förakta
-ge istället för att ta
-älska istället för att hata.
Vad underbart det vore.
 
Ja tänk om alla alltid kunde hålla sams. Då hade vi kanske inte behövt någon militär eller något försvar. Nu är det inte så …
Och på tal om militär så ska jag och Johnny till Revinge, där det idag är regementets dag. Alla är hjärtligt välkomna att komma dit och se på lite uppvisningar och se hur vårt försvar fungerar. Kanske får ni se en liten skymt av mig och Johnny också, vi ska ha en liten statistroll under dagen.
 
 
Kanske ses vi idag, annars får ni ha en härlig lördag.
Kram Annika
 
 
 
 

En lunchdate med mina fina töser. Läs mer »

Högsta växel på Svensk Bilprovning.

Hejsan.
Oj, vad det har blåst och stormat här på Österlen de senaste dagarna. Ute på slätten är det rena sandstormarna har jag sett. Jag är så glad och tacksam för att vi bor vid skogen. Visserligen har det varit kallt och blåsigt, men inne i skogen är det ändå fullt ok.
Jag och hundarna har vandrat vår runda. Lilla hunden Molly har börjat med en besynnerlig sak. Hon totalvägrar att gå efter halva sträckan. Då vill hon bli buren. Jag misstänker att det är för att hon tycker att det är så himla mysigt. Hon hänger där som en trasdocka på min arm med slutna ögon. Ja, jag får väl vara glad att det inte är 36 kilos hunden Johnny som vill bli buren runt…. för snacka om att få ont i ryggen.
 
Så var då tiden inne för att få domen på min gamla Volvo. Besiktningen var oundvikligen här.
Killarna på bilprovningen är verkligen gulliga och de bara lovordade bilskrället jag trott var utdömt. Döm av min förvåning när det enda felet de fann var en kärvande handbroms.
Nu får min gamla Volvo hänga med ett tag till minsann, för inte kan man sälja bort en sådan här juvel.
Med kärleksfulla tag rattade jag den på högsta växel hem till Gyllebo igen.
 
Ni kan tro vi hade en vacker kväll här i Gyllebo igår.
Det var när vi kom hem från vår träningsgrupp i Nosework med hundarna som det såg ut som om skogen stod i brand.
 
 
Dagens citat:
En hungrig mage, en tom
plånbok och ett brustet hjärta
ger dig de mest värdefulla
lärdomarna i livet.
 
Det där kan nog vara sant. Och visst är det väl så att man jobbar bäst under press?
Idag har jag inte så mycket jobb på mitt kontor, så de papper som ligger där får allt ligga kvar tills nästa vecka.
Det är fredag så jag ska hitta på lite andra saker.
 
Jag önskar er alla en mysig fredag.
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
 

Högsta växel på Svensk Bilprovning. Läs mer »

Rulla till toppen