Gyllebo – Sida 63 – Gylleboannika

Det sista kvällsljuset.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 11 maj, 2020 / Gyllebo, Österlen / 1 minute of reading

Hejsan.

Veckan som gått har varit lite turbulent och jobbig. Oplanerade saker och extra oro. Kameran har fått vila, så på minneskortet finns bara lite mörka kvällsbilder.

En skön promenad i det sista kvällsljuset är alltid skönt efter en jobbig dag.

Att njuta av kvällens stillhet och se kornas rytmiska idisslande skänker skön ro för sinnet.

Och som en extra liten bonus i en jobbig tid, har porslinsblomman jag ärvt efter min mamma äntligen börjat blomma.

Efter sju långa år av både kärlek och tidvis vanvård, har den nog gett upp och insett att det kanske var bäst att den börja skärpa till sig lite. Röd och så himla vacker. Tack för det porslinsblomman.

Dagens citat:

Lugna ditt sinne och slut dina ögon. Var stilla. Känn solen över ditt ansikte. Hör fåglarnas drill. Gläd dig. Gläd dig över livet.

En dag i taget, det viktigaste först.

Kram Annika

Det sista kvällsljuset. Läs mer »

Första mjukglassen och ystra kvigor.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 27 april, 2020 / barnbarn, Gyllebo, vårkänslor / 1 minute of reading

Hejsan.

Våren är verkligen här nu!

På vår kvällspromenad hälsade jag glatt på de nyfikna kvigorna som bonden släppt ut samma dag i den stora hagen vid våra postlådor.

Ja, jag tror åtminstone att det är kvigor, eftersom de betedde sig ungefär som vårystra tonåringar.

Galet glada skuttade de mot oss och följde med ett stycke på vägen.

Smått snopen blev jag dock när jag kikade bort över hagen. Det vackra lilla trädet, som jag älskat att fotografera vid årets alla årstider, var bort. Jaja, sånt är livet, allting är föränderligt. Kanske hade det stått i vägen eller varit dåligt av någon anledning.

Ett annat vårtecken är väl årets första mjukglass.

Eller livets första mjukglass kanske jag borde skrivit.

Att det är vår, ja det känns då i hela kroppen, på både stor och liten, människa och djur. Det liksom spritter överallt.

Det var första mjukglassen det, men förmodligen inte den sista. Det smakade definitivt mer.

Dagens citat:

Du får inte förlora tron på mänskligheten. Om några droppar i oceanen är smutsiga, så blir inte oceanen smutsig.

Ha en fin dag och var rädda om varandra!

Kram Annika

Första mjukglassen och ystra kvigor. Läs mer »

Vi har i allafall tur med vädret.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 22 april, 2020 / barnbarn, Gyllebo, Österlen / 2 minutes of reading

Gomorron.

Alltså, vilket kalasväder vi har fått. Åtminstone här nere på Österlen. Solen strålar, fåglarna kvittrar och vädret är precis sådär som vi alla vill ha det när våren nalkas.

Plötsligt har vi glömt bort vinterns mörker. För totalt mörker kändes det som vi fick, den här gångna vintern. Vi hade ingen snö och ingen sol. Det blev nog den gråaste vinter som jag någonsin kan minnas. Därför känns våren nu så innerligt välkommen.

Med våren kom också coronan. Nu har allt fokus vänts mot det hemska viruset och mot alla restriktioner som vi inte är vana vid. Många tänker på vad de inte kan och inte får, istället för allt som ännu är som vanligt.

Vi glömmer så fort. Jag tror att om vi bara lutar oss tillbaka och gillar läget, så kommer det nya dagar med nya, helt andra problem.

Jag försöker verkligen att njuta av nuet och av allt det som livet nu för med sig. Vitsipporna. Mitt lilla barnbarn. Så njuter jag av att vi faktiskt har väldig tur med vädret just nu.

Snart kommer regniga dagar och det får bli annat pyssel istället. Bonden kommer förmodligen att klappa händerna och jag får plocka fram nål och tråd igen.

Dagens citat:

Gud gör larver till fjärilar, sand till pärlor och kol till diamanter med tid och tryck. Han jobbar på dig med.

Ha det fint.

Annika

Vi har i allafall tur med vädret. Läs mer »

Blommar inte förgäves.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig., Trädgård / Av Annika Olsson / 20 april, 2020 / bakning, Gyllebo, trädgård / 2 minutes of reading

Hejsan.

Här i Gyllebo bor många tyska sommargäster. Alltså, normalt, när livet och världen är som den brukar … när inga virus kommer och förstör våra rutiner och vårt levnadssätt.

Vår närmsta granne är en tysk trädgårdsälskande dam. Varje vår kommer hon och ägnar dagarna åt att påta i sin lilla täppa. Hennes trädgård är fylld med blommor, bär och växter. Från morgon till kväll brukar hon gå där och klippa, plocka och fixa. Nu känns det bara tomt och tyst.

Min uppgift är att hålla ett öga på huset åt henne. Lite då och då går jag en sväng inom på hennes tomt. Kameran får ofta hänga med, för jag vet ju att lövgrodorna gillar att bo där inne.

I veckan knipsade jag av några av de vackraste blommorna och tog med mig in i mitt eget kök. Nej, de skulle inte stå där och blomma helt förgäves, tänkte jag.

Under tiden som jag bakade en stor sats kanelbullar, njöt jag sedan av min grannes fina blommor. För nej, de skulle verkligen inte stå där och blomma utan att någon endaste njöt av dem.

Självklart plockade jag inte en endaste av hennes lilla gulliga blåsippa. Blåsippan hör till de blommor som förökar sig väldigt sakta och den ska man därför njuta av på plats. De vilda blåsipporna är dessutom fridlysta i vår del av landet.

Jag hoppas så att allt snart kommer bli som vanligt igen, och att min fina granntant själv kan få komma hit och njuta av alla sina blommor istället. Jag längtar efter våra små dagliga samtal på gnaglig engelska när vi ses varje solig morgon.

Dagens citat:

Sluta att jämföra dig med alla andra. De andra är så många och de är ändå inte som du. Bara du är bäst på att vara du.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Blommar inte förgäves. Läs mer »

Livet tuffar på.

8 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig., Hundar och katter, Natur / Av Annika Olsson / 15 april, 2020 / Gyllebo, maincoon, pomeranian, virkning / 1 minute of reading

Hejsan.

Påsken är över och livet återgår till det normala igen.

Men kanske inte helt normalt ändå, för än finns ”coronafaran” kvar. Men för mig är det normalt att jobba ensam hemma och istället för lunchraster och fika brukar jag ta mig ut i naturen på en tur.

Att starta dagen, ensam med en promenad tillsammans med hundarna runt sjön, eller lite morgonlöpning i gryningen, det är ju sånt jag alltid brukar göra.

Så här hos mig tuffar livet på som vanlig nu när påsken är över.

En annorlunda sak är att det nu är betydligt mindre flygplansstreck i luften. Förr kunde det ibland vara hela rutmönster på himlen efter en massa plan. Nu ser man bara ett enda streck då och då, och genast undrar man var det planet är på väg.

Livet tuffar på som vanligt igen och våren knackar på dörren alltmer. Påsken bjöd på härliga dagar, dagar då jag hade tid att pyssla och mixtra. Jag knåpade ihop en liten trädgårdsfilt åt barnbarnet, som han kanske kan ha i skrindan i sommar. Några nya grytlappar till en dotter blev det också.

Det handlar inte om hur man har det, utan om hur man tar det!

Dagens citat:

Njut av stunderna i livet, i morgon är de minnen.

Ha det gott och kram.

Annika

Livet tuffar på. Läs mer »

Kalla fötter.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 3 april, 2020 / blåsippor, Gyllebo, Österlen / 1 minute of reading

Hejsan.

När jag en tidig morgon vandrar runt sjön, funderar jag lite på de små tunna, sköra sipporna uppe i backen.

Kanske är det så att de blommor som kommer nu, först av alla på våren, är de som vill ha lite kallt om fötterna.

Den mesta av snön smälte snabbt undan av solens strålar, fast uppe i blåsippsbacken var det svårare för solstrålarna att tränga fram.

När jag passerade ramslöksbacken såg det nästan komiskt ut. Lite som gränsen mellan vinter och vår gick precis där.

Vissa växter vill nog helt enkelt ha det lite kallt om fötterna.

Uppe hos blåsipporna såg jag den sista snöflingan tina bort som en liten droppe på blommans kronblad.

Dagens citat:

Avundsjuka uppstår när du ser mer till vad andra har än till vad du själv har.

Att ha hälsan och kunna ta sig ut i naturen är den största gåvan av dem alla. Jag känner mig tacksam, mitt i allt elände.

Kram Annika

Kalla fötter. Läs mer »

Det slår aldrig fel.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 2 april, 2020 / Gyllebo, Österlen Gyllebosjö samfällighetsförening / 1 minute of reading

Hejsan.

-det slår minsann aldrig fel…

… det är ord som jag för mitt inre kunde höra min mamma säga, då jag kikade ut på det vita landskapet utanför mitt fönster.

Min mamma var ingen älskar av vinter och absolut inte av snö. Själv tycker jag att det är både vackert och mysigt, även om det känns så dags för vinter nu.

Den där lilla vita pudersnön som kommit under natten blev åtminstone inte särskilt långvarig.

Solens varma strålar smälte snabbt bort det vita.

När jag kom hem från morgonens promenad kikade jag bort mot det lilla gästhuset och drömde mig bort till sommaren. Jösses vad jag önskar att det blir verklighet, att det kommer att bli av …. att mina töser kommer att kunna samlas här i någon vecka i sommar.

Nåväl, tills allt blir som vanligt igen, kikar jag till de stugor som står tomma just nu. Det blir en märklig påsk.

Dagens citat:

Det finns stunder då man saknar någon så intensivt att man skulle göra vad som helst för att kunna plocka ut dem ur tanken och krama dem på riktigt.

Ha det fint och var rädda om er.

Kram Annika

Det slår aldrig fel. Läs mer »

Humlesurr och vackra skymningar.

Lämna en kommentar / Natur, Okategoriserade, Österlen / Av Annika Olsson / 26 mars, 2020 / Gyllebo, Österlen / 1 minute of reading

Hejsan.

Vilket kalasväder vi bjöds på i helgen.

Solen strålade från en blå himmel och livsandarna vaknade minst sagt till liv.

Mina penseér kom ner i sina lådor och genast drog de till sig årets första humlor.

Det är något särskilt med de här första dagarna med humlesurr och trädgårdspyssel tycker jag.

Att se hur allting sakta börjar växa och gro är så hoppfullt. Att längta efter årets första rabarberpaj det är livskvalitet.

Visserligen var det en smått isande kall vind, fast vad gjorde det när allting var så vackert.

Dagens citat:

Tänk på femte budet. Slå inte ihjäl tiden.

Njut av tiden så mycket ni förmår.

Kram Annika

Humlesurr och vackra skymningar. Läs mer »

Moder Jord är inte rädd.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 23 mars, 2020 / familjen Gyllebo, Gyllebo, Gyllebosjön, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

I dessa tider är det skönt och välbehövligt att naturen är sig lik och uppför sig som vanligt.

Moder Jord är varken rädd för basilusker, virusbakterier eller smittorisker. Hit kan man komma som vanligt med både rinnande ögon och snorig näsa. Naturen har inget att frukta. Det är oss människor som viruset är ute efter.

Min dotter och mitt lilla barnbarn har i snart två veckor varit rejält förkylda och snoriga.

Trots att jag gnällt och bestämt hävdat att jag minsann inte är rädd för smitta, så har Amanda varit obeveklig. Hon vill inte vara skuld till att smitta någon. Något besöka hos oss har det inte blivit på väldigt länge nu. Så klokt och hänsynsfullt, och egentligen helt rätt. Det är bara min hjärna och mitt hjärta som inte varit på samma våglängd riktigt.

När de båda sedan blev lite bättre fick jag på nåder träffa dem på en härlig tur i solskenet. Frisk luft är bra för precis allting. Moder Jord är inte rädd. I smyg tog jag upp Scott och gav honom en stor kram och en puss på hans runda lilla kind. Ja, jag känner mig lite som en stygg Moder Jord.

Dagens citat:

Ett uppvaknande är aldrig smärtfritt. Kaos och drama följer med det. Ur detta kommer ljuset. Och en ny värld.

Gör det bästa av allt, alltid. Visa hänsyn och lyd vårt lands rekommendationer. Kanske blåser allting över som en fis innan sommaren, eller så förändras allting till den värsta katastrof vi någonsin sett i vår moderna tid. Vi avgör själva om det ska spridas i ett skenande kaos, eller om vi tillsammans gör vad som krävs för att allt sker förnuftigt och kontrollerat.

Kram Annika

Moder Jord är inte rädd. Läs mer »

Staren är här.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen, Trädgård / Av Annika Olsson / 21 mars, 2020 / Gyllebo, Österlen, trädgård / 1 minute of reading

Hejsan.

Äntligen är en av mina favoritfåglar här igen. Den ljuvliga staren. De flesta tänker sig nog att staren är en liten svartgrå, oansenlig fågel, och inte alls särskilt vacker. Men det är den verkligen. Den är glatt prickig i små, små lysande guldprickar. Så fin tycker jag. Och alla vet ju att den som klär sig i prickigt från topp till tå måste vara en glad skit. Jag tror alldeles bestämt att staren är just det – en glad skit.

För två år sedan hade vi snö och vinter när de anlände hit till våra breddgrader igen. Då hade de stackarna nog det kallt om fötterna.

Men i år har de bättre tur med vädret.

Förutom att staren har anlänt, så har min lilla rödsippa slagit ut. De första små nyckelpigorna har vaknat till liv i min trädgård och vårlökarna blommar för fullt.