Gyllebo

Hej hej

Efter nyår så gick musten liksom ur kroppen på mig. Tjoff, så försvann all energi och inspiration! Jag tappade litegrann stinget och gnistan för att både fotografera och att skriva texter här på bloggen.

På mitt minneskort fanns bara några få bilder från ett av mina härliga morgonbad. En sådan där grådisig morgon som kändes extra fantastisk bara jag tog mig i kragen och kom mig för att ta första steget ut genom dörren. Det var sååå vackert!

På mitt minneskort fanns också lite bilder från en mysig morgon mellan jul och nyår. Det var en dag då lille Scott kom hit för att vara här hos oss i Gyllebo. Istället för att vara alldeles ensam på dagis, så fick han vara hos oss istället. Och nog fick han och Andréa en riktigt mysig morgon tillsammans.

Det är nog många som lider av både slocknade gnistor och tappade sugar just nu. För visst är vi alla gruvligt trötta på covid19, corona, karantäner och allt vad pandemier heter. Så här ”mysig” nyårsafton fick min dotter och hennes kompis det, ensamma i sin lya i Malmö när covidtestet visade positivt. Snopet, men inget att göra.

Ja, lite extra trött och sliten känner jag mig allt just nu. Fast sådär är livet, och det är bara till att ligga lågt och gilla läget.

Dagens citat:

Man kanske inte alltid kan vara glad men man kan alltid ha en positiv inställning.

Ha det gott och ha en fin trettondag.

Kram Annika

Hejsan.

Den ihållande kylan hade gjort att Gyllebosjön var täckt av ett tjockt lager is över jul- och mellandagarna.

Tack vare att Stefan hjälpt till att bryta upp en lagom vak åt oss kvällen före, så gick det ganska smidigt för mig att hugga upp vaken för vårt tidiga morgonbad i gryningen. Trots att det frusit på ganska rejält under natten så lyckades jag slå hål på isen som bildats.

Alldeles lagom tills jag var klar med badet och i lugn takt hade räknat till hundra, så kom min badkompis vandrande ner till bryggan. Då var det hennes tur att njuta av det kalla livgivande doppet.

Temperaturen låg på -9 grader och när vi efteråt satt på bryggan med våra varma drycker så kunde vi se hur vattnet återigen sakta frös till is i vaken.

Naturen är hissnande och dess kraft är större än man kan ana.

Just den här morgonen var en av de mest fantastiska jag upplevt här vid sjön, och min badkompis och jag var eniga, ingen av oss ville skynda oss hem den här morgonen.

Vi valde den allra längst rundan i skogen, och efterhand som solen steg så blev det bara vackrare och vackrare av all rimfrost.

Vinter, snö, rimfrost och is – ja jag tycker nästan att det är minst lika vackert som den skira grönskan på våren.

En hel mil vandrade vi sida vid sida, rusiga av isvaksendorfinerna och höga på all skönhet vi fått uppleva.

Tack min vän för att du är som jag, för att du vill dela allt detta med mig. Tack♥

Så är det väl på sin plats att önska alla och envar Ett Riktigt Gott Nytt År. Var rädda om varandra, och ta vara på varenda dag ni får vakna upp till. Den senaste tiden har livet visat mig att allting kan vara över på några sekunder, så snälla, var rädda om det/de ni har.

Dagens citat:

Försök att lära dig att andas djupt, att verkligen smaka maten när du äter och verkligen sova när du sover. Försök så mycket som möjligt att vara fullständigt levande med all din kraft, och när du skrattar, skratta som in i helvete. Och när du är arg, var riktigt arg. Försök vara levande. Du kommer vara död snart nog.

Ha en fin nyårsafton, kram från mig.

Annika

Hejsan.

Wowww, vilka vinterdagar den här julen bjöd oss på. Det har varit som rena drömmen.

Morgonen på annandagen var rejält kall med många minusgrader. Jag hade utrustat mig med min nya ishacka som Stefan tillverkat enbart för det ändamålet, men inte ens med den gick det att få hål på vår igenfrusna isvak.

Fast det var nog någon mening med det också. Min julförkylning hade fått fäste och satt sig envist fast i mina bihålor. Kanske var det bra att stå över den kalla morgonens bad, även om det kändes en smula snopet? Istället strosade jag och min badkompis bara fram i den tysta morgonen och förundrades över naturens skönhet.

Det var så vidunderligt vackert när solen steg upp över trädkanten. De små röda löven som ännu satt kvar på bokens tunnaste små kvistar glödde som ädla bärnstenar i morgonsolens strålar.

Ofta var vi tvungna att stanna för att föreviga allt det vackra, eller helt enkelt bara för att beröras av naturens skönhet.

Hemma låg stackars Stefan med tidernas hemskaste tandvärk. Trots en vända till en akuttandläkare i Ystad så fortsatte värken. Stefan längtade bara efter att få dra ut den jävlande tanduslingen. Ja, den som inte har haft tandvärk, den vet inte vad verklig smärta är.

(I skrivande stund sitter Stefan behagligt tillbakalutad i soffan och är en kindtand fattigare. Ett varmt tack till den serviceinriktade tandläkaren i Simrishamn, som åtog sig att hjälpa maken min, så han slapp  genomlida hela nyårshelgen också med den omänskliga tandvärken. Slutet gott, allting gott på den historian.)

Dagens citat:

Var närvarande i de stunder som är värda att minnas, de är över på ett ögonblick, men blir kvar i dig för evigt, om du är närvarande.

Ha en fin dag och kramar från mig.

Annika