Alla fotografier …

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gokväll
Snart har ett helt år gått och vi står i startgroparna för ett alldeles nytt härligt år.
Då i början av januari är det så mycket som ska göras och fixas.
En sak som jag alltid brukar se till, det är att mina fotografier för det gångna året blir noggrant sparade på externa hårddiskar.
För snart tio år sedan fick vi en datorkrasch, och det var då inget kul alls, måste jag säga. Backupen som varje kväll automatiskt satte igång, hade inte fungerat  visade det sig.
Den gången lyckades vi få allting tillbaka. För 25.000 kronor reparerades den trasiga hårdisken med begagnade reservdelar från andra sidan jordklotet. Läsarmar, tunna som klyvda hårstrån, ersattes och våra bilder och bokföring kunde sedan räddas. Sedan dess är jag noggrann.
Även om jag alls inte är någon proffsfotograf, så är jag rädd om mina bilder. Många foto bär på minnen, minnen som varit borta om jag inte haft mina bilder som påminner. Andra foto är jag stolt över att jag lyckas fånga. Ögonblick och vackra naturbilder.
Se till så ni har era bilder tryggt sparade.
Inte bara på ett ställe!!
För så här är det … det är inte OM hårddisken, USB-minnet eller CD-skivan går sönder, utan NÄR den går sönder. För allting går tyvärr sönder, förr eller senare.
Jag har alltså alla mina fotografier sparade på tre olika hårddiskar (för säkerhetsskull) Exakt samma bilder på tre olika ställe.
Nu kan man även ha sina bilder och andra viktiga dokument på det såkallade ”molnet”. I år ska jag sätta mig in i det där lite.
Jag hatar egentligen teknik, men så älskar jag fotografier så då måste jag ju lära mig lite …
Varje år gör jag ett par fotoböcker av de bilder jag tycker bäst om från det gångna året. Inget är väl så roligt som att kika på foto i en riktigt bok!
Mitt tips till er är alltså, se till att spara era käraste bilder.
Och använd både livrem och hängslen!
Ha en fin kväll
Kram Annika
Dela gärna
     

Alla fotografier … Läs mer »

Prästens badkar i Vik

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron
Frisk luft får man sannerligen aldrig för mycket av.
En dag efter jul, så var jag och Stefan nere vid Prästens Badkar i Vik och njöt av de friska vindarna och den fantastiska naturen där.

Det är så sagolikt vackert där nere vid havet i Vik. Den här dagen tittade även den skygga lilla bleka solen fram litegrann.

Jag strövade en bit längs havet … eller jag menar att jag skuttade. För just här så måste man liksom hoppa från sten till sten. Det känns nästan som om man är tio år gammal igen och leker ”inte stöta vid golvet”.
Stefan som ju ännu har så rysligt ont i foten stannade kvar och blängde på en stackars fiskare istället. Nu vet jag inte riktigt hur de där fiskereglerna är, men av Stefans bistra min att döma, så kan han dem på sina fem fingrar.
Nåväl, jag skuttade vidare på stenbumlingarna och njöt i fulla drag.
Asså, finns det någon vackrare vy än den bort mot Stenshuvud?

Plötsligt var jag framme vid den unika formationen som kallas ”Prästens Badkar”. Det där är en sandvulkan som blev till för 500 miljoner år sedan. Ja, och det var då inte igår det!!

Det här är den enda synliga sandvulkanen som finns och den är därför helt unik och något liknande finns inte i hela vår värld.
Någon badande präst såg jag förstås inte röken av. Men däremot träffade jag på en kär vän vid namn Tina, som nyss tagit sig ett dopp. Hon kom sättande med snabba steg och sin limegröna handduk slängd om halsen.
Ja, ni läste helt rätt. Lilla underbara Tina badar i havet året om. Hon utstrålar en sådan sundhet och friskhet och så ler hon nästan konstant. Om det kan bero på alla vinterbaden, det vet jag inte, men det där vill jag i alla fall också börja med!
Någon smygbild på en badande Tina blev det inte.
Istället kom jag att minnas vår galna ”dotterfotografering” från just den här platsen. Vill och vågar ni kika på toksköna bilder av mig och mina döttrar, så finns det inlägget här.
Jag och Stefan gick sakta tillbaka till bilen igen. Det är så skönt och stärkande att få komma ut och njuta av vår sagolika natur här på Österlen. Jag är sååå tacksam att ha den möjligheten.
Dagens citat:
Om det är lätt, gör det inte svårt.
Njut när det går bra
och fortsätt hålla det enkelt.
Så klokt. Svåra inte till saker och ting.
Det där har i alla fall den där TV-Ernst full koll på. Att i det enkla bor det vackra.
Ha en fin dag
Kram Annika
Dela gärna
     

Prästens badkar i Vik Läs mer »

Sommarbyns sötaste lilla hus

Lämna en kommentar / Stefan Hantverkar'n / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Hoppas ni har det bra såhär i slutet av året.
Jag har sorterat lite i mitt bildarkiv och hittade då en mapp med foto på det där söta lilla huset som vi har som granne här i Gyllebo. Det lilla huset som jag tycker är det gulligaste i hela sommarbyn.
Det vita lilla murade huset som Stefan och jag byggde i början av 2000-talet
Eller ”jag och jag” … det mesta har ju faktiskt Stefan byggt. Jag var mest med och pekade och bestämde hur det skulle vara.
Jag tänkte ta er med på en rundvandring i det där lilla huset om ni vill ….
Inuti är huset så himla charmigt. Det mesta har Stefan gjort själv.
Köksinredningen och köksön murade han upp och putsade. Bänkskivorna och alla fönsterbänkar har han gjutit i betong.
Jag bara älskar de betongskivorna.
Innerdörrarna och karmarna har Stefan tillverkat av grova bräder. Med gamla kammarlås fick de ett härligt gediget utseende. Alla golven är slipad betong som behandlats med vattenglas och stensåpa. Känslan att gå barfota på den varma slipade betong är så himla skön. Tänk själv en kall vinterdag när golvvärmen är påslagen.
På ovanvåningen är där ett litet sovloft som vi använde som TV-rum. Trappan som Stefan själv gjort är ganska brant för att inte ta för mycket på utrymmet på nederplan.
Då det skulle komma småbarn hade vi skivor som vi satte upp som säkerhet. Planen var att få tillverkat plexiglas som skydd för räcket.
På den lilla toaletten byggde Stefan en pytteliten kommod till tvättstället. Också den med en betongskiva.
Charmigt och sött.
Utvändigt är det lilla huset så fint tycker jag. Sådär perfekt i sina proportioner. Så vackert blev det när vi valde att lägga gamla begagnade tegelpannor på taket. Det gillar jag verkligen.
Ute i trädgården sådde jag mängder av lupiner. Så vackert till den vita fasaden.
För sex år sedan bestämde vi oss för att sälja vårt lilla hus. Då huset den mesta delen av året stod tomt och vi inte använde det så mycket som vi trott, så kändes det så synd att det bara stod obebott.
Idag har vi världens bästa grannar istället. Och jag tror att de gillar sitt charmiga lilla hus.
 Visst är det fint!
Ja, han kan nästan allting, den där Stefan Hantverkarn!
Hemsidan hittar ni här.
Kvällens citat:
För få människor har en aning
om vad de kan åstadkomma
eftersom de alltid fått höra
vad de inte kan göra.
Ett nytt år närmar sig med stormsteg. Kanske är det dags att börja spåna på lite nya mål och planer.
Ha en fin kväll.
Kram Annika
Dela gärna
     

Sommarbyns sötaste lilla hus Läs mer »

Mellandagsrea på Österlen

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej.
Knappt har julklapparna slitits upp förrän den stora mellandagsrean sätter igång. Som genom ett trollslag sänks då alla priserna till hälften och människor blir liksom som galna. Allt kan köpas, bara rabatten är den rätta. Ja, ibland tror jag verkligen att det är så, att priset spelar mindre roll än rabatten …
Jag gillar att gynna våra lokala handlare och företagare, för det är ju så vi får ett blomstrande Österlen. Vi måste alla hjälpas åt att gynna våra kämpande affärsidkare.
Efter dagar bakom spisen och ett upprepat arbete med att duka och diska var det så skönt att komma utanför hemmet för en stund. Jag och Stefan valde nämligen att åka på lite fyndjakt på den stora mellandagsrean.
Första stoppet gick till Karl Fredrik på Eklaholm.
Asså att bara strosa runt där är ett nöje i sig. Att sedan få njuta av Karl Fredriks härliga och kundvänliga sätt får vem som helst på gott humör.
Min käre make var mindre intresserad tror jag. Istället sneglade han på granngården där ett takbyte skulle behöva göras …
Nej, rostiga pinaler och det som kan liknas vid skrot, det imponerar inte på en skånsk byggmästare.
Där på Eklaholm finns så mycket fint som jag skulle kunna önska mig. Även om trädgårdskonst inte faller mig på läppen, så fastnade jag för den rostiga damen som stod vid entrén. Åhhhh, jag vet precis var hon hade passat in … Henne hade jag verkligen önskat mig för egen del.
Innanför ytterdörren möttes man av ett ljuvligt plåtkar fyllt med färska blommor och rosenblad.
Kan det bli mer romantiskt, eller?
Om man inte är jägare själv, men ändå vill ha uppstoppade djur, eller andra troféer i sitt hem, ja då ska man åka hit. Här finns det mesta man kan önska sig i den vägen.
Nästa stopp blev på mitt favoritställe. Hylkegården såklart.
Där har de så fina och vackra saker. Inte nog med allt fint man kan köpa till sitt hem, där finns även den mysigaste lilla kaffestuga man kan tänka sig. Om vi nu inte varit så sprickfärdiga av all julmat och haft ett stort lager av gamla julmatrester där hemma, ja då hade jag varit sååå sugen på att sitta ner och ta en fika där.
Men jag fyndade där såklart. En Odd Molly tröja jag kikat på länge, hängde där på en galge och för halva priset blev den min. Det är inte bara utbudet på Hylkegården som gör stället värt ett besök. Det drivs av det gulligaste paret Mehler och har man tur får man träffa dem i affären. Åk dit vettja och fynda, där är öppet några dagar till.
Sedan var det skönt att komma hem till lugna Gyllebo igen.
Dagens citat:
Varje människa har tre liv:
ett hemligt,
ett offentligt,
och ett som de andra
tänker ut.
Ha en fin dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

Mellandagsrea på Österlen Läs mer »

Julklappen från min älskling.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Gokväll på er.
Det är mycket viktigare att uppmärksamma saker som man fått, än sådant som man själv gett bort tycker jag.
Därför vill jag såklart visa er alla vad jag fått av min älskade make i julklapp.
Ja, tro nu inte att han själv kommit på vad han skulle köpa till mig i julklapp. Nej, nej … Jag vet nog att han allt som oftast tar mina döttrar till råd för sådana saker.
I mitt paket från tomten låg en mössa. Inte vilken mössa som helst, utan en Odd Molly mössa. Precis en sådan som jag önskat mig, men varit för snål för att köpa åt mig själv.
Åhhhh, jag älskar den. En mössa att få känna sig fin i. Ja, för jag har fått stränga order – inte ut och springa i den dyra fina mössan så den blir smutsig och nersvettad!!
Alltså fick morgonens hundpromenad bli i en av mina gamla vanliga reklammössor.
Mörkt och murrigt var det ute, så det var ju ändå ingen som kunde se vad i hela friden jag hade på huvudet.
I sjön är det så mycket vatten så hela grillplatsen står ute i vattnet nu.
Jösses som jag längtar efter sol och ljus nu.
Lite bilder från mina döttrar trillar då och då in.
Lite avundsjuk är jag allt på Amanda som bara ser ut att löka i solen dagarna i ända på sin Thailands semester.
Emmy jobbar så svetten lackar borta i Australien – det har hon åtminstone sagt …. Men ingen av dem behöver någon mössa.
Då är det värre för Andréa i Canada där temperaturen har sjunkit rejält.
Hoppas att hon har en varm och go mössa!!
Ikväll ska jag bara ligga i soffan och försöka vila mig. Tröttare än trött känner jag mig.
Kvällens citat:
  • Har man ingen mössa, så blir man förkyld.
  • Är man förkyld, så blir man troligen hes.
  • Är man hes, så måste man viska.
  • Den som viskar han ljuger.
  • Ljuger man, åker man i fängelse.
  • Åker man i fängelse, börjar man troligen knarka.
  • Knarkar man så dör man.
  • Så glöm för sjutton inte mössan!!
Hoppas ni också är glada och nöjda över era julklappar.
Kram på er
Annika
Dela gärna
     

Julklappen från min älskling. Läs mer »

Juldagen, med en tung doft av hyacint.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig. / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Idag är det vardag och vanlig arbetsdag igen. I huset ligger en tung doft av alla de ljuvliga julblommor som står i full blom nu.
Jag njuter så av all den blomsterprakt som vi omger oss med i juletid. Jag tror att det är nyttigt för själen, särskilt när vi bara har gråväder och mörkt dagarna i ända.
Det finns väl ingenting som väcker livsandarna så bra som att sticka näsan i en utslagen hyacint!
Anemonerna på bordet har slagit ut i sin fulla prakt, tillsammans med de söta små ranunkler som pryder min klongvas.

Såklart blommar andra favoriter också. En vackert röd amaryllis och en av mina favoritblommor som ju är azalean. De där azaleorna är jag rysligt förtjust i, även om de kräver sin passning med vatten. Väldigt kinkiga kan de vara. Bästa stället är att ha dem på är i köket där man kan ge dem en liten skvätt vatten varendaste dag. Men såklart ska man alltid känna efter hur törstiga de är. Förtjusande vackra är de i alla fall.

 Fast bäst doften har ändå hyacinterna.
Jag har valt en av varje färg. Så får man göra när man inte kan bestämma sig för vilken av dem man gillar bäst.
På juldagen fortsatte vi vårt julfirande här i Gyllebo. Det var svärmor Karin som kom för att avnjuta lite julmat och mysa lite här hos oss. Det blev en skön och stämningsfull juldag.
Ute föll mörkret redan vid tre tiden Jag tände alla de levande ljusen, sedan satt vi länge, länge och småpratade och hade det gott!!
Dagens citat:
Om det känns besvärligt eller
orättvist, tänk på att du fått
det här livet för att …
…. du är tillräckligt stark
för att leva det.
Ja det tjänar ingenting till att gnälla. Nu väntar jobb så det är bara att bita ihop, hoppa ur pyjamasen, kavla upp ärmarna  och spänna musklerna.
Kram på er
Annika
Dela gärna
     

Juldagen, med en tung doft av hyacint. Läs mer »

Julafton 2017

Lämna en kommentar / Familj / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Här kommer det där utlovade inlägget med bilder från vår julafton.
Det blev en mysig eftermiddag med så mycket god mat. Allt det där som jag tycker hör julen till och som jag vill ha på mitt julbord.
Amanda hade ju hjälpt mig med lite pyssel innan hon for på semester. Lite borsplaceringar i form av pepparkakor fick bli en del av årets dukning.
Alla människor har sina bestämda åsikter om vad ett julbord ska innehålla. Vad där bör vara och icke vara.
Om man som min man är uppfödd på ”rögad ål”, då är det ju en sak som bara måste finnas med på julen.
Även om ål förvisso hör till de rödlistade fisksorterna så har vi det varje år på vår julbuffé. Stefan är ju född som fiskarson i Kivik, där min svärfar var ålafiskare i Hällevik ute vid Kiviks Musteri. Idag har Stefans bror, Mats tagit över ålfisket. Så en tjock, fet ål på julbordet finns det alltid hos oss.
Tack Gunvor & Mats för årets utsökta fisk.
Min egen favorit på julbordet är den ”rosa sillsalladen”. Den har min mamma haft varje jul så länge jag kan minnas. Man gör den på rökt sill, ett par kalla kokta potatisar, ättiksgurka, äpplen och rödbetor. Tillsist rör man i vispad grädde. Mums, säger jag bara!!
Den här julaftonen var det min syster och hennes grabbar som kom. Och såklart min pappa Kurt. Min äldsta systerson låg tyvärr hemma i influensa det här året. Men alla vi andra lät oss väl smaka av allt det goda som hör julen till.
Vi startade vid middag för att kunna njuta länge och väl av maten.
Runt mina ben trippade sugna små hundar runt lite överallt. Såklart ska de väl också få känna att det är lite jul … för alltid spiller man väl någon smula.
Precis lagom tills vi var mätta och klara så började Kalle Anka. Hela gänget bänkade sig framför TV:n och framför Stefans hjorthorn som han stolt förevisade för alla och envar.
Katten Felix ville såklart också vara med och titta på Kalle och hans vänner.
Han hittade bästa platsen, förstås.
Ja, detta var en liten del av min julafton.
Bästa julklappen för mig blev ju det där samtalet från hela familjen via internet.
Nu ska jag bara vila och njuta, för det är lite slitigt att fira jul trots allt.  Imorgon är det vardag och lite arbete igen.
Kram Annika
Dela gärna
     

Julafton 2017 Läs mer »

Skärpning vintern!

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron.
Alltså nu börjar även jag tröttna på det här gråa dassig vädret.
Regn och gråväder får mig att längta till en krispig vintermorgon nu. En sådär riktigt smällkall morgon då de små håren i näsan nästan kryllar sig.
Egentligen skulle jag visa lite bilder från vårt julfirande här i Gyllebo, men bilderna ligger kvar i kameran och istället mår vi nog alla bra av lite sköna bilder från en härlig dag i januari.
Visst längtar vi efter lite sådana här dagar nu?
 Det här var i början av året. Den 7 januari och jag och min dotter gav oss ner till havet med hundarna.
Allting var så himla vackert med sina otroliga isformationer som moder natur skapat.
 Det gör alls ingenting om den skygga solen vill titta fram.
Hursomhelst, idag kvittar det hur vädret behagar bli, för jag tänker ge mig ut på en lång, skön promenad.
Men några bilder till från mitt arkiv tänker jag bjuda på.
En familj, fyra kontinenter
Ja, bilderna från vårt julfirande kommer i ett senare inlägg, så håll ut släkten.
Men jag måste ju bara nämna min bästa upplevelse på julafton.
Det var när jag blev beordrad att vara tillgänglig på nätet exakt klockan 16.00 svensk tid. Alltså dagens teknik är galen, och fantastisk. Prick klockan fyra blev jag uppringd via messenger och där kunde vi sedan pratas vid hela familjen och önska varandra en riktigt glad Jul. I Tomelilla satt pappa Låke, I Canada satt Andrea, i Australien lilla Emmy och i Thailand satt Amanda. Själv satt jag här i Gyllebo och mitt hjärta ville bara svämma över av all kärlek till ”de mina”. Min älskade familj. Så nära i hjärtat ♥
Flera år har gått sedan vi var samlade, och visst längtar jag tills vi har den här tomten live här igen…

Dagens citat:

Det spelar ingen roll hur gårdagen var,
fåglar startar alltid en ny dag med en sång.
Jag önskar er alla en skön annandagjul.
En stor kram
Annika
Dela gärna
     

Skärpning vintern! Läs mer »

En lillejul hos kära vänner.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Hejsan.
Jag tänkte bara kika in såhär på juldagskvällen med ett litet inlägg.
Kanske ligger ni bekvämt tillrätta i någon soffa nu med magen extra spänd och trind.
Jag och Johnny hade funderat ut den bästa av klappar åt vår kära Stefan. Nämligen nya, stiliga kläder.
Typiskt nog blev Stefan mest glad för hornet som bästa jaktkompisen Kent gjort i ordning åt honom. Hornet av den ståtliga hjort som Stefan sköt för några veckor sedan.  Den var fint uppsatt på en svart träsköld och färdig för väggen i garaget … trodde jag …
Stefan hade en helt annan plan för sin trofé…
Bästa platsen ovanför TV:n. Där kunde han sedan nöjd ligga på soffan och kolla lite på film och lite då och då slå en blick på sitt fina hjorthorn.
Nåja, det fick väl hänga där, tänkte jag, som i smyg hade tänkt skriva dit några bokstäver med svart spritpenna i hjortens pannan …R.I.P .. fast om skilsmässa inte varit på tal innan, så hade den nog hängt i luften då.
Någon som inte alls gillade det där stora åbäket, var lilla hunden Lykke.
På lillejulafton brukar jag alltid koka julskinkan. Jag älskar den goa doften som sprider sig i huset. Doften av jul och förväntan.
I år fick skinkan en något annorlunda tillagning. Eftersom jag inte var helt van vid att använda ugnens inbyggda termometer så råkade den vara inställd på rent för låg temperatur. Det där kom jag liksom inte på förrän hela härligheten var griljerad och fin. Goda råd var dyra. Skinkan fick en färd in i ugnen igen för att bli färdigkokt. Dubbelt så bra, dubbelt så god.
Så vill jag tacka våra härliga, goa vänner för att vi fick vara en del av deras sköna familj för en kväll.
Tack för en underbar lillejulafton med så många goa skratt ♥
Vem hittar egentligen på alla galna sällskapsspel som kommer ut varje år?
Jag fick i alla fall ont i magen så mycket som jag skrattade den här kvällen.
Kvällens citat:
Det är allt lite tråkigt att vakna på Juldagsmorgonen och inte vara barn.
Känner ni det också så ibland … Asch, ta fram barnasinnet och tomtemasken. Knalle över till grannen och överaska honom lite. Gör något galet och barnsligt och se till så julen blir en jul att minnas.
Kram på er
Annika
Dela gärna
     

En lillejul hos kära vänner. Läs mer »

Julblommor och dukat bord.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron
Jag hoppas ni alla mår gott och att ni har det bra såhär mitt i julen.
Jag har haft fullt med julbestyr och julen har liksom bara rusat på lite okontrollerat nu på slutet, utan att jag kunnat hejda den. Som om den plötsligt blivit som en skenande häst.
Julafton har vi firat här i Gyllebo med alla djuren och min familj.
En viktig sak på julen är ju maten. Den tycker jag ska vara god och vällagad såklart.
En annan sak som också är kul att lägga lite extra vikt vid är dukningen. Jag gillar att matbordet är vackert dukat och att det är mysigt runt om med blommor och levande ljus.
Så här blev årets juldukning hemma hos oss.
En bukett vackra, fräscha blommor mitt på bordet gör så mycket för julkänslan tycker jag.
De vackraste silverbesticken och finaste glasen såklart! Spara dem inte i skåpen, utan använd dem så ofta ni kan.Julafton är ett tillfälle så gott som något.
Att pynta och duka inför en härlig middag är så himla roligt.
Ett annat viktigt rum att göra i ordning när man ska ha gäster är ju dasset.
På toaletten tronar en härlig bukett med amaryllisar. Jag gillar verkligen känslan av den lyxen med färska blommor både här och där.
Ja kära ni, jag hoppas ni har det bra och är nöjda med era julklappar.
På mig väntar en dag med svärmor som gäst. Så jag önskar er alla en god fortsättning på julen, och återkommer med fler julbilder lite senare.
Dagens citat:
”Att öppna julklappar ger dig en stunds glädje,
att öppna ditt hjärta ger dig ditt livs glädje.”
En stor kram
Annika
Dela gärna
     

Julblommor och dukat bord. Läs mer »

Rulla till toppen