blåsippa

Halloj

En dag i mitten av veckan åkte jag till Stenshuvuds nationalpark för att kika efter årets första blåsippor. Där i parken vet jag sedan tidigare att de trivs och växer ganska rikligt på sina ställen.

Vädret var helt fantastiskt och temperaturen visade på hela 15 grader. Det var ju inte så konstigt att de små gulliga blåsipporna verkade ploppa upp överallt som nymornade stjärnor i blått.

Här i Skåne är blåsippan fridlyst. Blommans frö sprids ofta av myror som lockas av en näringsrik oljedroppe på fröna.

Förr i tiden användes blåsippan inom folkmedicin för att bota leverproblem. Dock ska man nog vara försiktig med detta, då den även är giftig och kan orsaka hudreaktioner.

I svensk folktro ansågs blåsippan vara ett tecken på att vintern var slut, och dess blomning gjorde den till en symbol för livets återkomst. Vissa trodde att blåsippan hade en skyddande kraft , och i äldre berättelser sades det att älvor och skogsväsen dansade kring blåsippan i skymningen.  För mig påminner blomman så mycket om barndom, då min mamma älskade dem och vi hade en blåsippsbacke ett stenkast från mitt föräldrahem.

Jag fick en helt ljuvlig tur i nationalparken. Solen sken från en klarblå himmel och uppe ovanför trädtopparna skränade de nyanlända tranorna hoppfullt. Våren kändes i den stunden ohejdbar.

Ännu kan man njuta länge av de fina små sipporna i parken, och för varje dag så ploppar det säkert bara upp fler och fler. Efter hand så kommer även vitsipporna och gulsipporna att samsas där, men det dröjer lite. Blåsippan är alltid först ut, kanske för att den är tuffast och aldrig får snuva.

Dagens citat:

Jag önskar att vi kunde komma ihåg att vi är i samma lag. Vi är alla i samma lag. Det finns inget ”vi mot dem”. Det finns bara ….oss.

Ha en härlig söndag.

Kram Annika