Österlen

Snart blir det livat i pölen.

2 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / / 1 minute of reading

Hejsan.

Snart väntas grodornas parningsorgie sätta fart i Österlens alla pölar och vattendrag.

Jag vet att på de platser där det är riktigt gynnsamt, varmt och skyddat, så har de redan kommit igång med sin parningslek.

Här i Gyllebo finns också små pölar där det brukar bli fullt av grodyngel på våren.

Varje vår hålla jag nogsamt koll på de där ställena.

Men bara en enda gång har jag lyckats se och föreviga när grodornas parningsceremoni varit i full gång. Den gången trodde jag knappt mina ögon. På långt håll såg det ut som om vattnet bubblade och kokade. Det var hundratals grodor som var i full gång med att … ja vara i full gång, kan man säga…

I år håller jag tummarna för att jag ska kunna pricka in den där rätta stunden då grodorna samlas för att säkra sin art.

Dagens citat:

Tyck om dig själv, acceptera dina svagare sidor men plocka fram de bästa.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

Snart blir det livat i pölen. Läs mer »

Humlesurr och vackra skymningar.

Lämna en kommentar / Natur, Okategoriserade, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Hejsan.

Vilket kalasväder vi bjöds på i helgen.

Solen strålade från en blå himmel och livsandarna vaknade minst sagt till liv.

Mina penseér kom ner i sina lådor och genast drog de till sig årets första humlor.

Det är något särskilt med de här första dagarna med humlesurr och trädgårdspyssel tycker jag.

Att se hur allting sakta börjar växa och gro är så hoppfullt. Att längta efter årets första rabarberpaj det är livskvalitet.

Visserligen var det en smått isande kall vind, fast vad gjorde det när allting var så vackert.

Dagens citat:

Tänk på femte budet. Slå inte ihjäl tiden.

Njut av tiden så mycket ni förmår.

Kram Annika

Dela gärna
     

Humlesurr och vackra skymningar. Läs mer »

Plommonträd och sillamacka.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Lite då och då vandrar jag med en vän här på Österlen. Den här dagen hade turen kommit till Hälleviks arboret.

Wowww, vilken fin vårdag vi fick. Det gamla plommonträdet hade slagit ut och stod i full blom. Fåglarna sjöng och solen kunde anas bakom molnen.

Den steniga stigen var kantad med blåsippor som var fullt utslagna och så fina.

Med näsorna vända mot Naturum stretade vi på uppför alla trapporna för att sedan ta stigen ner mot havet.

Vi unnade oss en kort paus vid havet. Efter att ha hämtat andan ett litet tag så fortsatte vi vår vandring.

Vi tog vägen längs med havet tillbaka. Vi passerade Jättens Port, men ingen tycktes vara hemma där, så vi fortsatte vår vandring.

Efter att ha kikat på den gulliga lilla fyren satte vi fart mot Hälleviks kås. Kaffesugna och smått hungriga tänkte vi nog båda på den färdkost vi bar med oss på rundan. Sillamackorna!!!… ”heliga Maria” så himmelskt gott.

Sillamackor måste nog höra till den bästa utflyktsmat man kan tänka sig.

Dagens citat:

Var rädd om den som åker långväga för att få vara med just dig.

En vän som kommer hit för att vandra med mig är guld värd… ja har hon sedan gjort sillamackor för att bjuda mig på, då har hon vunnit mitt hjärta bestämt.

Ha en fin dag och kram

Annika

Dela gärna
     

Plommonträd och sillamacka. Läs mer »

Moder Jord är inte rädd.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I dessa tider är det skönt och välbehövligt att naturen är sig lik och uppför sig som vanligt.

Moder Jord är varken rädd för basilusker, virusbakterier eller smittorisker. Hit kan man komma som vanligt med både rinnande ögon och snorig näsa. Naturen har inget att frukta. Det är oss människor som viruset är ute efter.

Min dotter och mitt lilla barnbarn har i snart två veckor varit rejält förkylda och snoriga.

Trots att jag gnällt och bestämt hävdat att jag minsann inte är rädd för smitta, så har Amanda varit obeveklig. Hon vill inte vara skuld till att smitta någon. Något besöka hos oss har det inte blivit på väldigt länge nu. Så klokt och hänsynsfullt, och egentligen helt rätt. Det är bara min hjärna och mitt hjärta som inte varit på samma våglängd riktigt.

När de båda sedan blev lite bättre fick jag på nåder träffa dem på en härlig tur i solskenet. Frisk luft är bra för precis allting. Moder Jord är inte rädd. I smyg tog jag upp Scott och gav honom en stor kram och en puss på hans runda lilla kind. Ja, jag känner mig lite som en stygg Moder Jord.

Dagens citat:

Ett uppvaknande är aldrig smärtfritt. Kaos och drama följer med det. Ur detta kommer ljuset. Och en ny värld.

Gör det bästa av allt, alltid. Visa hänsyn och lyd vårt lands rekommendationer. Kanske blåser allting över som en fis innan sommaren, eller så förändras allting till den värsta katastrof vi någonsin sett i vår moderna tid. Vi avgör själva om det ska spridas i ett skenande kaos, eller om vi tillsammans gör vad som krävs för att allt sker förnuftigt och kontrollerat.

Kram Annika

Dela gärna
     

Moder Jord är inte rädd. Läs mer »

Staren är här.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Äntligen är en av mina favoritfåglar här igen. Den ljuvliga staren. De flesta tänker sig nog att staren är en liten svartgrå, oansenlig fågel, och inte alls särskilt vacker. Men det är den verkligen. Den är glatt prickig i små, små lysande guldprickar. Så fin tycker jag. Och alla vet ju att den som klär sig i prickigt från topp till tå måste vara en glad skit. Jag tror alldeles bestämt att staren är just det – en glad skit.

För två år sedan hade vi snö och vinter när de anlände hit till våra breddgrader igen. Då hade de stackarna nog det kallt om fötterna.

Men i år har de bättre tur med vädret.

Förutom att staren har anlänt,  så har min lilla rödsippa slagit ut. De första små nyckelpigorna har vaknat till liv i min trädgård och vårlökarna blommar för fullt.

De första små insekterna har också kommit och de ljuvliga doftviolerna blommar nu flitigt lite överallt.

Det var lite härliga tecken på att vi går en härlig vår till mötes nu.

Dagens citat:

Det är med tron som med gummistövlar – det är till glädje bara för dem som har dem på sig.

Jag tror på en fin vår i år, trots allt.

Kram Annika

Dela gärna
     

Staren är här. Läs mer »

Ån som leder ut vid nationalparken.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

En gråmulen dag i förra veckan, slog jag följe med Rörums norra å. Jag följde det glatt porlande vattnet ända ner till havet.

Stigen jag vandrade på ledde mig ut på stranden, där ån mynnar ut i havet i nationalparkens sydligaste del.

Den underbart vackra sandstranden mellan Knäbäckshusensstrand och sandstranden nedanför Naturum var så vacker trots ett fint duggregn och en något disig vy.

Trädens rötter i strandkanten påminde om kroppens finaste blodådernät. De gråa videkissarna lyste upp sälgens kala grenar så fint. Sälg är kanske ett av våra viktigaste trädslag för humlor och bin, så var rädd om dem i era trädgårdar.

En bit innan Krivareboden vek jag av uppför backen och tog stigen genom skogen.

Vackra gamla detaljer gjorde miljön extra spännande.

Efter en skön morgontur väntade några timmars arbete på mig. Fast sedan kom en liten gäst på besök. Lille Scott, som passade på att göra mig sällskap till lunchen. Han med en tallrik gröt, jag med en kopp svart kaffe.

Dagens citat:

Det är ”normalt” att gå klädd i kläder som du köper speciellt för att se snygg ut på jobbet och att varje dag köra i tung trafik i en bil som du fortfarande betalar av på, för att komma till det jobb du måste ha för att kunna betala för kläderna och bilen och huset som du lämnar alla dagar för att du ska ha råd att bo i det …

Vissa saker känns allt bra märkliga egentligen.

Ha det gott och kram Annika

 

Dela gärna
     

Ån som leder ut vid nationalparken. Läs mer »

Tillbaka i skogen igen.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Jag är hemma och tillbaka i Gylleboskogen igen.

Även om min lilla semester inte blev riktigt som vi tänk och planerat, så blev den så fantastisk ändå. Gdanska var vårt resmål, som faktiskt kräver ett eget litet inlägg framöver.

Men nu är jag som sagt var hemma igen, och livet går sin gilla gång, ungefär som vanligt.

Så här i coronatider så inser jag att jag inte behöver göra särskilt många förändringar i mitt eget liv.

Jag jobbar ensam hemifrån och håller mig oftast för mig själv. Jag är nästan aldrig ute i stora folksamlingar och planerar alltid mina inköp. Jag handlar aldrig mer än högst en gång i veckan och har alltid ett litet lager av vissa saker med lång hållbarhet hemma.

Vi skojade lite grann om det där, min dotter och jag. Men såklart påverkas jag också av all information om det här viruset, även om jag inte är rädd för min egen hälsa.

Jag njuter av allt som händer ute i naturen just nu. Alla sippor som börjat slå ut. Vitsippor, gulsippor och så favoritsippan såklart – den blåa. Saker som är som de alltid har varit och som skänker lugn och ro i sinnet.

En skröna säger att man bör äta den första vitsippan man ser på våren, för det lär bringar tur i kärlek. Det har jag såklart gjort. Även ramslöken är uppe nu och smakar betydligt godare än en vitsippa, det kan jag lova.

Den första vätterosen har också börjat kika upp. Vill ni läsa mer om den spännande växten så finns ett gammalt inlägg HÄR.

Ja livet rullar på som vanligt. Bara med lite mer handtvätt kanske.

Dagens citat:

Det är bättre att vandra ensam, än med en folkmassa som går åt fel håll.

Lyssna på myndigheternas rekommendationer, var källkritisk, ta ett djupt andetag och tvätta händerna.

Kram Annika

Dela gärna
     

Tillbaka i skogen igen. Läs mer »

En kort liten paus.

2 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Här hos mig blir det ett kort litet uppehåll. En liten bloggpaus i någon vecka framöver.

Jag känner mig både lite trött och en smula sliten. Det här med semester är något som det blivit mindre och mindre av för min del, och de senaste tio åren så har det max blivit ett par veckor varje år.

Det gör egentligen inte så mycket. Jag bor och jobbar på en underbar plats, där jag kan tanka energi var evigaste dag.

Men nu väntar lite semester och miljöombyte för min del. Och det ska bli så skönt.

Här på bloggen får ni njuta av några vårbilder från förra året. Och visst har vi mycket att se fram emot här på Österlen.

När jag kommer hem så ska jag fortsätta att njuta av allt underbart som naturen bjuder. Även om jag saknar min Johnnyhund så det gör ont, så ser jag fram emot en massa hundpromenader med ”småglinen” i vår.

Jag ska njuta av den kommande påsken och jag ska plantera de första penséerna. Och såklart hoppas jag få många besök av mitt lilla barnbarn när jag kommer hem igen.

Här hemma i Gyllebo så håller ”moffar Jinko” ställningarna, och det känns tryggt.

Dagens citat:

När jag var liten hade jag två vänner. Det var bara ett problem – båda var påhittade och de ville bara leka med varandra.

Ha det bäst, och vill ni så ses vi om en vecka eller så. Kanske hinner jag uppdatera lite på min instagram, välkomna att följa mig HÄR.

Kram Annika

 

Dela gärna
     

En kort liten paus. Läs mer »

Så vackert här.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

En regnig morgon vandrade jag i den södra delen av nationalparken.

Vid Rörums norra å finns en liten parkering. Därifrån kan man välja att vandra upp mot Kortelshuvudet och även mot Naturum.

Jag gick en liten bit upp mot berget, innan jag ångrade mig. Den här dagen var jag mer sugen på att vandra ner mot havet istället. . 

Det är en vacker stig som leder härifrån ner till havet. En buske full av vita blommor fick mitt vårtörstande hjärta att sjunga.

Stigen leder längs med den vackra Rörumsån. Det brusande vattnet och fågelkvittret var nästan öronbedövande. Så underbart. Jag spelade in en kort filmsnutt som jag tänkte lägga ut på min instastory. Fast när jag lyssnade på den insåg jag att småhundarnas uppspelta flåsande faktiskt skulle kunna misstolkas. Nej, det blev ingen vårfilm den här dagen, det hade kunnat bli lite för mycket vårkänslor för mina vänner kanske…

På ett ställe växer gamla fruktträd. Formade ungefär som en brudportal. Åtminstone tror jag att det är fruktträd som bara fått stå kvar. Hur som helst så ser det både spännande och vackert ut.

Ån brusade vilt och jag kunde ana att snart skulle dess kanter vara översållade av väldoftande ramslök.

Vips var vi ute på den vackra ängen.

Här är det så vackert med vitmossan som växer i marken, de rundade enebuskarna och ”Stenshuvudsberget” som syns som en suddig siluett i bakgrunden.

Huckuspuckusfillejuckus – så var vi nere på stranden.

Dagens citat:

Om vi bara slutar upp med att försöka bli lyckliga skulle vi få en väldig massa tid över för annat.

Bara man ger sig tid för sånt som får sitt hjärta att sjunga så ordnar sig nog allt annat också.

Kram Annika

Dela gärna
     

Så vackert här. Läs mer »

Det bästa man har.

2 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det bästa man har … ja det sätter man på bordet. Precis så lyder väl ett talesätt?

Det talesättet har nog min käre Stefan tagit på fullaste allvar. För såklart skulle hans käraste små vänner få sitta på bordet när vi fikade. Det tyckte i alla fall både han och de två små juvelerna.

– hur skulle det sett ut om Johnny levde och han satt uppe på bordet när vi åt, gnällde jag, som inte alls är av samma åsikt vad det gäller hundars rätt att få sitta på bord.

Nu brukar inte våra hundar få göra precis som de vill, utan det här får nog ses som ett unikt undantag. Det var den där mysiga dagen då vi var på vandring i nationalparken och avslutade med en fika vid Hälleviks lilla kås.

När jag träffade Stefan för sisådär tjugo år sedan, så gjorde han klart för mig att han INTE tyckte om småhundar. Det skulle vara stora rejäla hundar och helst med sinne för jakt. Fast man ska ju inte vara sämre än man kan ändra sig… Och ändrat sig, det har han sannerligen gjort, det har jag märkt.

Även om våra små pomeranianhundar inte direkt lämpar sig för tuff vildsvinsjakt, så har de både jakt och bevakningsegenskaper, trots sin litenhet. På långt håll gjorde de oss den här dagen uppmärksamma på att någon kom tassande i skogsbrynet. Vem kunde det vara?

Det var Stefans bror som kom vandrade för att kolla till sitt fiske, och såklart fick även han en slurk kaffe.

Bröderna Olsson inspekterade och konstaterade att det var högt vattenstånd. Sedan tittade vi till Hälleviks lilla gulliga blåsippa, innan det var dags för oss att dra mot Gyllebo igen.

Dagens citat:

Jag älskar män. Inte för att de är män, utan för att de inte är kvinnor.

Ha en fin dag och kram Annika

Dela gärna
     

Det bästa man har. Läs mer »

Rulla till toppen