Allmänt – Sida 43 – Gylleboannika

Hejdlöst förälskad – i en kruka.

6 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig., Österlen / Av Annika Olsson / 10 december, 2018 / Apotekarns, Österlen, svabesholm, svinaberga / 1 minute of reading

Hejsan

I några år har jag kikat runt efter ett par blomkrukor till mitt köksfönster. Krukor som skulle vara julinspirerade, men ändå lite mer än bara enkla röda.

Jag har surfat runt på nätet, men ingenting har riktigt fallit mig i smaken…

…förrän jag plötsligt fick syn på den underbaraste julkruka man kan tänka sig.

Tänk, här hade jag letat runt på internet, och så fanns det jag letade efter här på hemmaplan. På Österlen. Ja, det var ju nästan som när Pippi Långstrump gav sig ut för att letade efter en ”spunk” en hel dag… ”Österlen är fan bäst”!

Det var i den underbara lilla affären ”Apotekarns” som man numera hittar uppe vid Svabesholm i Svinaberga som mina krukor fanns.

Jag kan verkligen rekommendera ett besök där i den ljuvliga affären. Där finns en massa saker som man inte har en aning om att man behöver. Men ett besök där slutar alltid med att man bär med sig en liten kass ut.

Nu verkar det dock som om den gulliga julkruka med så mycket nostalgi redan är slut, men där finns såklart en massa annat fint.

Dagens citat:

Det bästa som finns;

nytvättade lakan

sovmorgon

han/hon skriver först

att somna till regnet

köpa något man länge velat ha

skratta så det gör ont.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Dela gärna

Hejdlöst förälskad – i en kruka. Läs mer »

Det är inte lönt att stressa.

2 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig. / Av Annika Olsson / 9 december, 2018 / jultankar / 2 minutes of reading

…för det blir jul i alla fall!

Hejsan.

Jösses så fort tiden springer. Om bara två veckor är det den stora uppesittarkvällen, den där kvällen då det mesta ska vara klart inför julen. Då när skinkan ska stå i ugnen medan vi som bäst klär vår julgran här inne. Den där underbara kvällen som jag njuter mer och mer av för varje år tror jag.

Ja, jag njuter för fulla muggar, för jag har lärt mig att bara välja ut de bästa bitarna av julen och njuta till hundra procent.

Julstädningen kommer numera långt ner på den där ”att-göra-listan”. Man kan helt enkelt bara lyfta lite på ena mattkanten och sopa in lite grus där, sedan så kör man den stora vårstädningen istället. Kanske har jag mer överseende med lite grus på golven nu sedan jag börjat använda inneskor för att inte få hälsporre. Ja, det finns då inget ont som inte har något gott med sig.

Kvällens citat:

Fokusera din uppmärksamhet på nuet och berätta sedan för mig vilka problem du har i det ögonblicket.

Tips: Och har ni julklappar kvar att köpa till någon, så kan jag tipsa om lite smycke som i alla fall jag själv blivit glad för. Örhänge som DESSA, eller armband som det HÄR. Fler Thomas Sabo smycke hittar ni HÄR

Ha en fin kväll och kram

Annika

Dela gärna

Det är inte lönt att stressa. Läs mer »

Tar ut allt vad jag kan i förskott

4 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig. / Av Annika Olsson / 6 december, 2018 / adventstider, amaryllis, livet / 1 minute of reading

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hejsan.

Med åren har jag ändrat min inställning till vissa saker ganska så mycket.

En av de sakerna är att inte alltid spara det bästa till sist. Nej, nu njuter jag ofta av saker som jag älskar även om det inte är helg, även om det inte är renstädat eller helt korrekt enligt almanackan.

Det måste väl vara det man kallar ”att fånga dagen”.

Jag njuter av julens alla blommor under hela adventstiden.

Ibland tänder jag fyr på alla fyra ljusen, även om vi inte ens kommit till den andra advent. Japp, precis så busig är jag!

Min tid här på jorden är inte obegränsad, så det gäller ta mig tusan att passa på att njuta.

Kvällens citat:

Allt kan förändras på ett ögonblick. Förlåt ofta, älska med hela ditt hjärta och ta ingen för given. Du vet aldrig vad morgondagen bär med sig.

Tips: känner ni någon med ostyrigt hår som mitt, så kanske den HÄR kan vara en bra julklapp. En liten HYLLA för småsaker eller GRATÄNGFORMAR för julens Janssons Frestelse.

Ha det fin och kram

Annika

Dela gärna

Tar ut allt vad jag kan i förskott Läs mer »

När jag blir ensam med Tomten.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av Annika Olsson / 5 december, 2018 / julmys, tomten / 1 minute of reading

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hejsan

Det bäst på hela julen är den där stunden då jag blir ensam med Tomten.

När allting liksom är över. När hela det dignande julbordet är undanplockat. När alla skålar och karotter trängs i kylskåp och skafferi, och det har gått åt en hel rulle foliepapper för att täcka över hela härligheten. Då när alla paketen är upprivna och sopsäckarna står svällande i farstun, fulla med sönderrivet julpapper. Den där stunden då man ålar sig ur den lite för trånga, fina julklänningen och istället kryper i de slitna gamla pyjamasbyxorna. Då när man äntligen blir ensam med Tomten i soffan. Den stunden är den bäst på hela julen.

I år ska jag kanske överraska den där gullige Tomten med lite finare klädsel än mina vanliga trasiga gamla pyjamasbyxor. De där som jag fått ärva av en dotter…

Den HÄR tunikan och de HÄR mysbyxorna hade varit superfint att dra på sig efter all julmat. Fler tjusiga kläder för en mysstund med Tomten hittar ni HÄR.

Kvällens citat:

Det finns människor i denna världen som du bara kan älska och älska och älska, oavsett vad.

…djur också….

Ha en fin kväll och kram på er

Annika

Dela gärna

När jag blir ensam med Tomten. Läs mer »

Svag för små granar.

2 kommentarer / Allmänt, Österlen / Av Annika Olsson / 5 december, 2018 / gärsnäs, sussies blomsterhörna / 2 minutes of reading

Hej hej.

Jag har nog alltid varit svag för små, små julgranar. Kanske är det något jag fått i generna från barndomen uppe i Christinehofs djupa skogar.

Nu verkar det i alla fall som om det är trendigare än någonsin med små granar. Granar av alla de slag. Både på rot och huggna som små julgranar. Inomhusvarianter och minisorter.

Jag och min Stefan stannade till hos Gärsnäs egen ”blummetös” för att handla en födelsdagsblomma åt svärmor, när jag föll pladask för en liten urgullig silverfärgad gran i en kruka. Det blev liksom kärlek vid första ögonkastet.

Ja, det var som om den där lilla granen viskade till mig ”köp mig, köp mig”. Nästan som om jag behövde rädda den lilla granen från världens all ondska.

Såklart fanns det en massa andra trevliga saker där i Sussies blommehörna, som alltid.

Vill ni också köpa er en liten gullig gran i kruka, så såg jag att där fanns några till på lager… och särskilt en som behövde räddas alldeles extra mycket …

Min lilla gran får nu stå vid vår veranda och hälsa välkommen till oss, och med tiden tänkte jag plantera ut den på en väl vald plats i trädgården.

-den kummer rådjuren å eda po, sa Stefan med ett elakt skratt…

-de skulle bara våga, tänkte jag för mig själv.

Dagens citat:

Vad är det som gör att vissa granar faktiskt bestämmer sig för att bli julgranar och andra bara är fula?

//Ernst Kirchsteiger

Ha en härlig dag.

Annika

Dela gärna

Svag för små granar. Läs mer »

Min lille gran.

Lämna en kommentar / Allmänt, Österlen / Av Annika Olsson / 3 december, 2018 / jeppsons granar, julgran / 1 minute of reading

Hejsan

En tradition vi har i min familj, det är att sätta upp en ”utegran” lagom till den första advent. Såklart kan man sätta elektriska ljus i buskar och andra träd vid sitt hus också. Fast jag älskar den särskilda känslan det blir med en riktig julgran.

Såklart gynnade vi vår lokala granhandlare, Jeppssons granar i Gärsnäs.

Dagen då jag och min Stefan gav oss ut på granhandlartur var en synnerligen grå och dimmig dag. En ganska typisk dag för att vara på Österlen vid den här tiden.

Nöjda med vårt granfynd for vi tillbaka till Gyllebo igen.

Nu gäller det ju bara att hålla tummarna för att vädergudarna vill ge oss ytterligare julstämning i form av en vit jul. Då kan det bli så här fint och mysigt.

Dagens citat:

Tankar tvivlar medan hjärtat vet.

Jag hoppas att ni alla haft en fin adventshelg och är taggade för att sparka igång en ny vecka.

Kram på er.

Annika

Dela gärna

Min lille gran. Läs mer »

Hej, Annika heter jag.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 1 december, 2018 / 2 minutes of reading

Hejsan

Eftersom jag alldeles nyligen har flyttat min blogg och dessutom börjat ett trevligt samarbete med bästa Österlensidan, Österlen.se, så är det nog på sin plats att jag presenterar mig lite kort.

Jag heter alltså Annika, och jag är född och uppvuxen här på Österlen.

Jag föddes och växte upp ett stenkast från Christinehofs slott. Där hade jag naturen som den underbaraste lekpark man kan tänka sig.

I tjugofem år arbetade jag som byggsäljare på ”Rosenguistas” i Simrishamn, eller XL Hans Anders som det faktiskt heter nuförtiden. Det var en arbetsplats som jag verkligen trivdes på, och det var också där jag mötte min nuvarande make, Stefan. En Kivikspåg som många känner som Hantverkarn, eller som Sniff (om man är från stenåldern och dessutom intresserad av fotboll vill säga)

Jag arbetar sedan åtta år tillbaka med mitt och min mans byggföretag, där jag sköter papper och ekonomi.

På min fritid är jag nästan alltid ute i naturen med familjens tre hundar. Tillsammans med min stora hund Johnny är jag krigsplacerad i ett insatsförband i hemvärnet. Fotografering är ett annat intresse som jag verkligen brinner för.

Jag älskar mitt Gyllebo, där jag bor sedan tjugo år tillbaka.

Många av er har säkert besökt Gyllebosjön och vet hur vackert där är. Årstiden spelar liksom ingen roll.

Det var för fyra, fem år sedan som jag började att blogga lite i smyg. Största anledningen var nog att jag ville skapa en fast punkt för mina tre döttrar, som då reste och bodde utomlands i olika världsdelar. Jag ville helt enkelt skapa en plats så de inte skulle riskera att glömma bort vårt underbara Österlen, vår hembyggd och orten där de har sina rötter.

Det viktigaste med bloggen är att ha kul. Att ta bilder och skriva av hjärtans lust.

Så välkomna till mig!

Dagens citat:

Det var på vägen ner till Österlen,

någon mil från Kiviks hamn …

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

Dela gärna

Hej, Annika heter jag. Läs mer »

Kreativa geni.

2 kommentarer / Allmänt, Familj, Hemma hos mig. / Av Annika Olsson / 29 november, 2018 / pepparkakshus / 1 minute of reading

(inlägget innehåller en reklamlänk)

Hej hej

I helgen när vi bakade lussekatterna, så passade mina töser även på att låta fantasin flöda i form av en pepparkakshuskonstruktion.

Årets upplaga av pepparkakshuset ändrades efterhand som bygget pågick, till att bli mer och mer likt ett fuskbygge tycker jag.

Sådär med ett vackert skal men ett fattigt inre.

Istället för ett traditionellt hus som jag hade sett fram emot att få spränga i luften till nyår … istället för ett sånt vanligt pepparkakshus, så blev det en charmig liten siluett av en by.

Amanda stod för de små husen och den lilla kyrkan. Medan Emmy gjorde en fantastisk gårdshund!

Som alltid frågar jag mina töser numera vilka bilder som är ok att visa här på bloggen..

-Låt hela världen se min hund, jag skäms inte, jag är ett kreativt geni …

Såklart får ni se den genialiska hunden, med ordet ”hund” på ryggen för säkerhetsskull.

Efter allt pysslande sjönk vi ner hela familjen vid matbordet och inmundiga härligt goda rester från en trevlig grillkväll dagen före.

Kvällens citat:

Det du inte kan göra ännu –

dröm om det åtminstone.

Drömmar är gratis.

Efter en hel dag med skrålande musik från en dålig mobilhögtalare vill jag tipsa om en sådan HÄR mart högtalare.

Ha en fin kväll och kram

Annika

Dela gärna

Kreativa geni. Läs mer »

Från dans till jul i Dungen.

4 kommentarer / Allmänt, Österlen / Av Annika Olsson / 29 november, 2018 / Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen var vi på den sötaste lilla julmarknad ni bara kan tänka er.

Vi var i Dungen i Östra Vemmerlöv – den där charmiga lilla festplatsen där säkert varenda Österlening i min ålder varit på dans och svängt sina lurviga ben. Kanske en aning på pickalurven också, i alla fall har jag ett svagt minne av att det kan ha varit så.

Men den här härliga novembereftermiddagen var det julstämningen så det stänkte om det.

Det var tomte, det var glögg och det var julgransförsäljning.

Goa gubbar träffades och innanför stånden stod påbyltade försäljare och erbjöd sina charmiga små hantverk från bygden.

Åhhh, vad jag skulle vilja ha ett litet Simrishamnshus, eller två.

Undertiden som jag gick och trånade över allt fint som fanns att köpa, så haltade min Stefan mest runt och pratade med alla människor han kände. För sådär är det när man går på julmarknad här i vår hembygd, mesta tiden går åt till att prata med vänner och bekanta. Och det är ju faktiskt det som är det mysiga tycker jag. Att vi alla kryper ur våra stugor och träffas lite i höstmörkret.

När jag med en ny dörrkrans på armen, nöjd gick mot utgången, kunde jag inte låta bli att minnas tillbaka till ungdomens danser där i Dungen. Varma sommarkväller med sandaler på grusiga fötter. Pengarna slösades bort på chokladhjul och lotter, och i ögonvrån höll man koll på någon snygg yngling … Ljuvliga minnen!