mars 2018

Med intresse för djur.

Hejsan.
I mitt liv har det alltid funnits massor av djur.
Som barn fångade jag en massa olika små vilda kryp som jag tog hand om och vårdade ömt. Det kunde vara allt från grodor och ormar, till möss och råttungar.
Det där var något mina föräldrar inte var så väldigt förtjusta i. Så till sist köptes det en sköldpadda åt mig. På den tiden var det väldigt exotiskt med just sköldpaddor, då det var förbjudet att handla med dem. Hur det där djuret egentligen hamnade i mina ägor, är idag ganska oklart. I alla fall gav jag honom namnet Patrik, och han levde ett stillsamt liv hos mig i många år.
Den där ”djur-genen” har sedan gått i arv till mina tre döttrar.
När jag tänker på alla de djur som vi haft genom livet, så blir jag lite full i skratt…
Jag minns särskilt det speciella lilla lamm som Andréa födde upp med nappflaska och som hon gav namnet Antonia. Lilla Antonia växte snabbt och kom att lystra till namnet ”Lammet” istället.
Med tiden så lärde Andréa ”Lammet” att både hoppa hinder och dra en liten skrinda efter sig. Det där blev så uppmärksammat så ett TV-team från TV4 kom ut och filmade Andréa och hennes lamm, som vid den tiden hade växt och blivit en stor och välmående tacka. Alltihopa sändes sedan i ett program som hette ”Grymt”.
Mellandottern Amanda har även hon haft en massa olika små keldjur såklart. Marsvin och kaniner. Men mest minns jag hennes lilla skäggagam, ”Tinnitus”. Jag minns hur vi varje sommar samlade små skalbaggar som han fick som mat. På vintern fick jag köpa syrsor i djuraffären, och dessa syrsor förde sedan ett förfärligt liv ända tills de hamnade i magen på den glupska lilla ödlan. En mardröm var om någon av syrsorna råkade rymma här hemma i huset …
Amanda var egentligen rädd för ödlor när hon var liten. Om hon fick syn på en stackars oskyldig liten salamander utomhus, höll hon på att skrika ihjäl sig. Men med Tinnitus var det annorlunda. Jag frågade henne vad det var som gjorde det…
-asch, honom känner jag ju, svarade hon.
Yngsta dottern Emmy har haft en del djur även hon. Men hennes intresse har nog inte varit riktigt lika stort.
Sist i raden av djur för hennes del var en akvariefisk som vägrade dö. Den där fisken som för övrigt hette ”Sillet” drog sin siste suck för bara något år sedan.
Men det djur jag minns mest av är hennes lilla ökenråtta, Rockford. Det började med att han ganska snart tappade halva sin svans. Men allt var frid och fröjd och Rockford levde ett behagligt liv med den svansbit han hade kvar. Värre var det den dag då vi tror att han fick en stroke. Han gick i cirklar och betedde sig underligt. Nästa morgon hade han dock repat sig, men kom alltid därefter att vara lite sned i ansiktet.
En kväll ropade Emmy inne ifrån sitt rum:
-Stefan skynda dig och kom, jag har en mus på rummet …
– Det vet vi redan Emmy, det är ju Rockford, svarade Stefan trött ifrån soffhörnet
– Nämen nu är här två stycken …  skrek Emmy tillbaka
Ja den gången hade det kommit in en skogsmus genom fönstret, och den var inte lika välkommen till oss…
 Ja det är något visst med djur.
Idag finns det bara hundar och katter i familjen här i Gyllebo. Hos pappa Låke finns det getter också, om jag inte minns fel … men djur kommer det nog alltid att vara i våra liv.
Dagens citat:

Lukter är bra att känna till.

När folk gör bra saker luktar dom gott.

När dom gör dåliga saker luktar dom inte gott.

Hundar vet sånt!

Ha en härlig dag.

Kram Annika

 
 

Med intresse för djur. Läs mer »

Blomsterbindning hos Eva på Allé

Hejsan.
Ikväll tänkte jag fortsätta visa er hur mysigt vi hade på vår inspirationsträff hos Eva på Allé.
Efter att ha ätit världens godaste kräftsoppa och frossat i de vackraste indiska klädesplagg man kan tänka sig, så var det dags för lite kreativitet och pyssel. Vi fick träna oss att binda en blomsterbukett.
Det var floristen Cecilia Sjölin som kommit för att lära ut lite knep och knåp i ämnet.
Med vars ett rejält fång tulpaner, lite daggkåpa och vackra kvistar i olika sorter var det bara att slänga sig i kast med uppgiften.
Min rygg som ju inte varit det minsta sammarbetsvillig den senaste tiden, var till stort besvär även den här kvällen. Men skam den som ger sig… vill man ha kul så får man lida lite … så jag kämpade tappert på.
Under muntert småprat pysslade vi allihopa med våra buketter. Cecilia gav oss små råd hela tiden och till sist hade vi allihopa en härlig vårbukett att ta med oss hem.
Såklart hade Eva lite projekt på gång även på spisen, så mellan varven blev det lite koll på grytorna också.
Att få hänga där i Evas kök, knåpa med blommor, känna doften av nybakta kakor och höra hur det puttrade i de stora grytorna de var så himla mysigt.
Tusen, tusen tack Eva, för den härliga vårinspirationen mitt i den Österlenska snöyran.
Vill ni kika in på Cecilias facebooksida så hittar ni den här.
Och för er som också blir sugna på att besöka Eva på Allé här på Österlen så hittar ni hemsidan med de olika evenemangen här.
Väl värt ett besök … kanske under påskrundan.
Med en trött värkbruten rygg linkade jag in genom ytterdörren. Men med en färgsprakande vårbukett i handen och ett glatt sinne så fick det vara värt lite mer ont den här natten.
Kvällens citat:
Livet ger dig en 24-timmars
check varje dag, och du
avgör hur du investerar den.
Ha en fin kväll och kram på er alla
Annika

Blomsterbindning hos Eva på Allé Läs mer »

En mysig kväll hos Eva på Allé.

Hejsan
Fast vi snart är mitt inne i mars månad så bjöd den här dagen på ett ihärdigt snöande.
Nästan precis hela dagen föll det stora flingor utanför våra fönster.
Jag hade anmält mig och min dotter, Amanda, till en inspirationskväll hos underbara Eva på Allé.
Att komma till Allé känns alltid lika välkomnande och trevligt.
Visst, gården ligger fantastiskt vackert och allting är smakfullt renoverat och inrett .. och såklart – maten är himmelsk. Men det är inte det som gör att man trivs så bra där på Allé … nej, det är helt enkelt Eva själv. Underbara, härliga Eva.
Jag minns Eva så väl från min skoltid och har alltid tyckt om hennes glada och enkla personlighet. Så urskånsk och gemytlig. Hon har så nära till skratt och bus och ändå har hon en så fantastiskt stor kunskap om mat och matlagning. En av de duktigaste kockarna här på Österlens skulle jag tro.
Den här kvällen skulle vi alltså träffas där på Allé för att äta lite kvällsmat, inspireras av underbara kläder från Indien och även få lära oss lite mer om blomsterbinderi.
Asså, bara att stiga in genom dörren till restaurang ger en sådan skön känsla. Det är något med att man känner sig hemma tror jag.
-kom in, kom in,  hojtade Eva glatt ifrån köket.
Vi lotsades in genom köket till den lilla butiken och det lilla caféet, där vi skulle starta med en värmande soppa.
Vädrets makter hade gjort att vi bara var en liten tapper skara kvinnor som kom den här kvällen. Men oj, så mysigt vi hade det.
Vi startade med en skaldjurssoppa på kräftor som var  …. som var … asch ja ni fattar … himmelskt god!
Till den fick vi ett nybakat bröd med en god ost.
I den lilla kaminen sprakade en brasa som spred en ljuvlig värme.
Efter maten var det dags att inspireras av de underbara jackor och sjalar från Indien.
Det var Elisabeth Sjöberg som för kvällen höll en kort information om dessa otroliga plagg från Tanja Unlimited. Under tiden som vi fick följa med i hennes berättelse genom ett bildspel smuttade vi på det nybryggda kaffet och knaprade i oss några av de nybakta kolakakorna.
Det är alltså jackor som är sydda av 100 år gamla kameltäcken. Helt fantastiskt vackra, med alla sina knappar och detaljer. Det är som om varje jacka har en alldeles egen själ.
Efter föredraget utbröt den stora provorgien. Eva sprang ut efter en större spegel så vi skulle kunna se oss i helfigur.
Det finurliga med jackorna är att de allihopa är vändbara. Man får alltså två helt olika jackor i ett och samma plagg.
Min dotter Amanda hittade en riktigt kaxig variant som vi allihopa föll för.
Är ni sugna på att läsa mer om dessa plagg från Tanja unlimited så finns hemsidan här.
Eller kanske vill ni också titta och klämma på de härliga jackorna, då kan jag avslöja att de kommer att finnas där på Allé nu i påsk. Men tänk på – det finns bara en enda av varje sort – så hittar ni en jacka ni älskar – tveka inte utan köp den då!
När jag blir bättre i min rygg så jag obehindrat kan prova, då tänker jag slå till på en såhär ljuvlig jacka… kanske nu till påsk.
Allés hemsida hittar ni här.
Efter att ha frossat i de underbara sjalar och jackor, vad det dags att ta tag i blommorna. Men det får ni läsa mer om i nästa inlägg …
Dagens citat:
Livet mäts inte i hur många
andetag vi tar, utan i de stunder
som gör att vi tappar andan.
Ha en fin dag och en stor kram.
Och håll utkik här på bloggen – ikväll kommer ett nytt inlägg med mer från Evas mysiga vårkväll!!
Annika

En mysig kväll hos Eva på Allé. Läs mer »

Den ömsinta modern.

Hejsan.
Ikväll när jag scrollar runt bland mina bilder hamnar jag på den där märkliga spindeln som bodde i mitt orangeri för något år sedan.
De som känner mig vet att jag har en synnerligen dålig syn och utan mina kontaktlinser är jag totalt blind och handikappad. Närsynt och med brillor tjockare än ”kockabonnar”.
Med åren har även åldern gjort att små saker på nära håll kräver läsgasögon. Förmodligen var det min dåliga syn som fick mig att så gruvligt missta mig på vår inneboende lilla spindel i orangeriet.
-stackars lilla spindel, tänkte jag när jag kisade mot det lilla djuret på golvet.
– så hemskt att vara så full av bölder över hela kroppen … att även spindlar kan få cancer …. usch ja ….djurplågeri … fortsatte jag mina funderingar, undertiden som jag tog några bilder av den lille krabaten. Jag såg ju hur deformerad hela hans kropp såg ut.
En kort stund funderade jag på om jag skulle befria spindeln från sitt lidande, med ett snabbt tramp med min toffel. Men innan jag hann blinka så hade den räddat sig in i en springa i golvet.
Nåja, livet får ha sin gång själv, tänkte jag
Senare på kvällen, när jag tog fram dagens bilder i min dator fick jag syn på mina spindelfoto och med ens insåg jag att den där spindel inte alls var särskilt sjuk eller gammal. Den var inte färdig för döden – den var färdig för livet! Den hade helt enkelt bara alla sina bebisar på ryggen.
En ömsint spindelmoder var vad det var.
Kvällens citat:
Det finns ingen vänskap, ingen kärlek,
som den som en mor har till sitt barn.
Ha en ljuvlig kväll och var inte för snara att döma. Allting behöver inte vara vad det först ser ut som.
Kram Annika

Den ömsinta modern. Läs mer »

Tacksamhet och dagens tankar.

Hejsan.
Jag må vara förärad av tidernas sämsta rygg. En rygg som gång på gång sviker mig och mina önskedrömmar om saker och ting. Den sätter käppar i hjulet för allt jag vill företa mig.
Men jag är ta mig tusan omgärdad av de mest omtänksamma själar i hela världen.
Mina djur till exempel
Det är som om de instinktivt förstår. Som om de kan känna lukten av att jag för tillfället är lite kantstött, tilltuffsad och inte riktigt har min fulla potential.
Jag har en fantastisk man som utan att blinka tar på sig rollen som intendent här för hela ”skutan Gyllebo”.
Han lagar mat åt oss. Han handlar det nödvändigaste. Han torkar mina tårar när jag bittert faller i gråt över de plantor som dött ute i orangeriet. (Bagateller, inser jag, när jag sansat mig.)
Han ser till så jag har allt vad jag behöver för att kunna utföra mitt jobb, som jag ju måste göra. Vårt gemensamma företag som man inte ringer och sjukanmäler sig hos sådär utan vidare (för vem kommer hem till mitt kontor och tar över??)
Han köper hem precis allt det jag ber om. En ny värmedyna när den gamla slitits ut.
Han är guld – min Stefan.
När jag blir rastlös tar han mig med i bilen och kör mig där han vet att jag vill åka. Bara för att få andas och få frisk luft.
Han sätter TV:n på den kanalen som han vet att jag helst tittar på. Program som han själv hatar.. .  Hollywoodfruar, Lyxfällan, Go´kväll  Veterinärerna… Meningslösa program, men som är lätta att ha ont till.
Jag har så många människor som vill hjälpa och som vill mig väl. Underbara människor som knackar på min dörr för att hjälpa till med hundrastningen. Fantastiska människor som skriver om tips och råd på min mail. Människor som utan att blinka lånar ut kryckor åt mig.
Ja det finns till och med de som kör hit och i smyg lägger det där linementet som jag inte orkat beställa själv, som sedan skriver ett kort sms om att tomten varit här …
Fina, underbara medmänniskor som gör världen vacker.
Jag är så tacksam för alla som finns runt omkring. Till alla Er som gör varje dag lite vackrare.
Mina blommor i orangeriet kanske måste hamna på komposthögen till våren. Åt fanders med dem då. Jag kan köpa nya pelargoner. Just nu går det bara inte att bära en kanna fylld med vatten … men …
Jag själv är fast besluten om att vara på bättringsväg när värmen kommer…. och då är det ju bra att ha lite färre blommor att springa och vattna.
Jag känner en stor tacksamhet till alla fina människor som sänder mig omtanke.
TACK ♥♥♥
Dagens citat:
Du har inte en själ.
Du är en själ och har en kropp.
Jag hoppas att ni alla har anledning att känna tacksamhet för något idag.
Människor klagar så ofta på saker och ting, på myndigheter, på dåliga händelser i samhället. Ta istället lite fler stunder och tänk efter vad som är vackert och fint i livet. Saker som vi alla kan känna tacksamhet för.
Jag tror att om vi alla tar för vana att känna tacksamhet istället för att mata våra hjärnor med allt dåligt, så får hela världen ett vackrare skimmer.
Lyft det som är gott, och låt inte det onda få så mycket utrymme.
Kram och tack alla som vill kika in hos just mig idag,
Kram Annika

Tacksamhet och dagens tankar. Läs mer »

Mars månad och något ligger i luften.

Hejsan.
Vid den här tiden på året spritter det av kärlek och känslor i allt levande som finns i naturen.
Särskilt tydligt kan jag märka det på båda mina katter. Trots att både Felix och Judith är kastrerade, så blir de som tossiga. Kanske är det dolde känslor som bara ligger i luften och skapar en särskild stämning som gör dem extra galna.
.
Mitt bildarkiv skvallrar också  om att även den lilla världen svämmar över av kärlek på våren.
Genom min kameralins fångade jag två extremt små flugor som var i full färd med att säkra sin arts fortlevnad.
Visst är de pyttesmå insekterna så himla söta, där mitt i sin ömsinta kärleksakt.
Kvällens citat:
Undret är inte att flyga i luften
eller att gå på vattnet, utan
att vandra på jorden.
Kom ihåg att lägga märke till alla små underverk som bara finns här överallt.
Ha en fin kväll och kram.
Annika

Mars månad och något ligger i luften. Läs mer »

Vad betyder gula tulpaner?

Hej på er
På blomsterspråket sägs det att gula blommor betyder ”svek”.
Som att det skulle betyda att om någon ger mig en bukett med gula blommor så ska jag känna mig sviken … tsss…
När Stefan kom hem med ett fång gula tulpaner till mig så kände jag mig allt annat än sviken – det vill jag lova. Nej, det där blomsterspråket måste någon ha fått helt om bakfoten tror jag.
Att ha en bukett med vackra blommor i sitt kök, är ju som att ha en anspråkslös kompis som bara står där och lyser upp tillvaron. Kravlöst och tyst står den bara där och utstrålar energi.
En morgon i veckan var det ett så fantastiskt ljus utomhus. I min hjärna trodde jag att jag skulle klara en promenad runt vårt kvarter … men icke,  jag fick vända vid vår tomtgräns, för att dubbelvikt hasa mig tillbaka in igen.
Nåja, jag knäppte ett par bilder på den magiska soluppgången över grannens hustak och på vår tomt som bara ligger där och väntar på att bebyggas med en röd liten stuga så fort vi får ork och energi.
När jag som bäst hade slagit mig till ro och njöt av att ha full koll på alla mina ungar … Ja, jag trodde i alla fall mig veta var i världen de höll hus alltså … då kom det ett sms …
Det var ifrån min äldsta dotter Andréa som tydligen inte längre var i Canada. Nej nu var hon plötsligt i Las Vegas. Dessa galna ungar, som de far och flyger.
Någon slags veterinärkongress var det som förde henne dit.
Så skickade hon ett foto på ett hotell. Samma hotell där en galning för en tid sedan suttit och skjutit ner en massa människor. Förmodligen ganska säkert ställe nu, för risken att någon annan gör samma sak på samma plats är väl ganska liten….
(Var rädd om dig Andéa.)
Själv hade jag som mål att resa och hälsa på henne nu i vår … mitt mål har ändrats lite nu … första delmålet är att kunna gå runt kvarteret här hemma i Gyllebo. Men jag har ett mål!!
Dagens citat:
Ge aldrig upp något som är viktigt för dig.
Det är arbetsamt att kämpa, påfrestande att
ha tålamod, men det är helt olidligt att behöva ångra.
Ha nu en riktigt härlig fredag.
Kram Annika

Vad betyder gula tulpaner? Läs mer »

Tillbaka hos kossorna.

Hejsan
Jag tänkte bara kika in här på bloggen och berätta om min dotter Emmy. Hon och hennes kompis Matilda är nu tillbaka i Australien igen.
De åkte tillbaka från Bali till det där landet som de båda kommit att älska. Inte bara tillbaka till samma land eller samma stad, nej de åkte tillbaka till exakt samma plats och samma arbete som för ett par år sedan.
De är tillbaka hos korna ute på vischan, där de nu åter ska arbeta som mjölkerskor.
Underbart galna tuffa töser.
Cowgirls!
Till alla ungdomar:
Var inte rädda för att ta för er av livet. Var inte för fina för att ta ett skitjobb, ibland måste man bita ihop en smula..Res runt i världen och samla på er erfarenheter och kom ihåg – var alltid hövliga mot folk ni möter.
Kvällens citat:
Motgångar får vissa människor att
bryta samman, andra att överträffa
sig själv.
Ha en fin kväll.
Annika
 (En bild tagen precis innan vinter kom och när jag kunde gå några hundra meter)

Tillbaka hos kossorna. Läs mer »

En Österlenrunda med bil

Hejsan
Efter veckor med begränsad rörelseförmåga fick jag i helgen rejäl abstinens. Inte så att jag på något vis går på droger, dricker sprit eller röker gräs  … nejnej … jag är nästan rena duvungen när det gäller sånt… ialla fall numera i mogen ålder.
Det var bara suget efter naturen som slet i min kropp och själ. Längtan efter att få känna vinden i ansiktet och njuta av Österlens vackra natur.
-ta nu med dig kameran så kör vi en sväng, uppmanade Stefan mig… jag hjälper dig ut i bilen…
Asså, finns det något som är bättre för hälsan än naturen, den friska luften och en gnutta omtänksamhet?
I Rörums välkända pulkabacke hade det börjat samlas vintersportande barnfamiljer. Så härligt!
Jag hoppas att så många som möjligt tog tillvara tillfället den här vackra vinterdagen.
På vägen mot Kivik svängde vi av mot Stenshuvud och sedan tog vi vägen om Österrike…. ja, det heter faktiskt så, fast man fortfarande är kvar i Sverige. På den vägen har man en vidunderlig utsikt ner över havet, upp mot Bergdala och ut över Ulf Lundells gård. Ja, den pågen bor grant, det kan man då inte förneka. Om man bor så vackert så är det kanske inte så svårt att måla vackra tavlor och skriva trallvänliga melodier och en och annan bok….
Vid Kiviks hamn stannade vi och njöt av det fantastiska konstverket i is som naturen skapat. Hela hamnen var full av en enda issörja och havets vågor hade skapat stora isberg över hela stranden.
Jag bytte objektiv och knäppte lite bilder på de fantastiska formationer havet hade skapat ute på hamnpiren.
Ett vinterlandskap som vi inte får se här hos oss varje vinter.
Sedan körde vi vidare ut till lite kända trakter… kända om man är inom den gröna världen …
Nixpix, det var inte Hollywood eller någon annan inspelningsplats, som man kanske kan tro vid första anblicken av skylten …
Såklart. Ravlunda skjutfält.
Och förstås såg vi varken till några Tyrannosaurus rex, Stegosaurus eller några andra dinosaurier heller.
Det enda jag såg var en stackars skabbräv som snabbt pinnade över vägen och försvann in i skogen. För en liten stund stannade han upp och tittade på mig mellan träden. Jag önskar att jag kunnat göra något för den räven …
Mina tankar gick såklart till vår militärövning som väntar nu i vår. Med en farhåga om att kanske inte kunna delta tittade jag sorgset på fältet där vi övat tidigare år, men jag slog snabbt undan tanken … Kanske blir jag frisk igen, som genom ett trollslag, lika fort som allting kom, och då jäklar … då blir det pang i bygget.
Då ska jag och Johnny vara tillsammans med våra underbara militärkompisar och träna, skjuta och bevaka.
Den som lever får se …
Ute vid Haväng skuttade det en massa söta kaniner runt.
Visst blir man glad av kaniner, så länge de inte härjar i trädgården förstås.
Dagens citat:
STANNA UPP
Ge dina andetag lite
extra uppmärksamhet
idag.
Ha en riktigt fin dag.
Kram Annika

En Österlenrunda med bil Läs mer »

Med simhud mellan tårna.

Hejsan
Jag älskar vårt spabad. Verkligen älskar!
Men en som nog älskar det ännu mer än jag, det är Stefan.
Ibland när jag inte kan hitta honom här hemma i huset, så kikar jag ut …och där sitter han. Man kan se hans rufsiga huvud sticka upp där i all ångan som kommer från det stora bubblande badkaret ute i trädgården.
Jag förstår honom, för det är alldeles ljuvligt att sitta där ute och låta tankarna flyga iväg, känna kroppen slappna av och bara njuta i det varma vattnet.
Bäst är det att hoppa i baljan en tidig morgon tycker jag. Aldrig sjunger väl fåglarna så vackert som i den tidiga morgonen. Men såklart är det härligt på kvällen också, när mörkret lagt sig.
Att bara ligga där och lyssna.
Stefan tar alla chanser.
Själv har jag ganska besvärligt med min rörlighet och jag kan egentligen inte förstå hur jag kunde bli såhär handikappad över en natt … men jag får vackert vänta tills det rättar till sig med ryggeländet – så är det bara.
Men Stefan kan njuta och det är jag sååå glad för.
Några som också älskar vårt spabad är Molly och Lykke. Det är inte själva badet i sig som de gillar, utan mer det faktum att vi är ute hos dem när de busar runt i snön. Som om de njuter extra mycket av att ha lite publik.
Kvällens citat:
Bara för att jag skrattar mycket betyder det inte att mitt liv alltid är lätt.
Bara för att jag har ett leende på mina läppar varje dag, betyder det inte att jag aldrig har problem.
Jag har bara valt att gå vidare utan att älta allt negativt i livet.
Varje nytt ögonblick ger mig en ny chans att välja hur jag vill vara.”
Det är bra att påminna sig själv lite då och då om allt positivt som finns i livet. Glöm inte det hörrni.
Kram och ha en härlig kväll.
Annika

Med simhud mellan tårna. Läs mer »

Rulla till toppen