Gyllebo

Vackra oktober.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Kanske är oktober årets vackraste månad ändå!

Att se skogens ljuvliga färgskiftningar dag för dag är lika häpnadsväckande varje höst, och jag blir bara mer förtjust i det för varje år.

Att det är mina gryningsdopp som hjälpt till att förstärka min kärlek och min respekt inför naturen, det är jag ganska säker på.

Det är inte bara den vilda naturen som bjuder på färgprakt i oktober. Även min egen trädgård ger givmilt av all sin skönhet nu, trots att den i år inte har mig att tacka för så väldigt mycket måste jag nog skamset erkänna.

Kärleksört och anemoner, de ä ju så förtjusande vackra nu på hösten.

Till och med en mörk och regntung dag häpnas jag över trädgårdens utbud. Kanske kan det faktiskt vara så att oktober är den vackraste månaden av dem alla.

Dagens citat:

Det finns ingen wi-fi i skogen, men jag lovar att du kan finna en bättre uppkoppling där.

Ha det gott

Annika

Vackra oktober. Läs mer »

Hösten är här med planer för en blommande vår.

5 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

 

Hejsan.

Nu har det verkligen känts att hösten är här på riktigt.

Vissa dagar ville inte riktigt ljusna alls och den rikliga nederbörden vi haft gjorde jorden mättad av fukt.

Förutsättningarna var som gjorda för att drömma sig bort till en blommande och prunkande vår. Sagt och gjort! En eftermiddag styrde jag min kosa mot Österlen Tulpaner i Lunnarp, där det fanns massor av olika tulpanlökar att välja på. Och rätta tiden att peta ner blomsterlökar är ju nu på hösten.

Förutom självplockning av blommar så fanns det nu även tulpanlökar. I en söt liten bod var det självbetjäning som gällde. Jag valde tre olika sorter som jag tänkte mig skulle kunna bli vackert i min egen trädgård.

För mig är det allt bra tur att det kommer en höst och en vinter. Då ges jag lite tid att hitta ny inspiration och en ny spirande längtan efter att fixa i min trädgård.

På hösten vaknar också ett sug efter att laga mat igen. Goa, mustiga grytor som får stå länge på spisen och puttra. Jag tror nog att hundarna också gillar hösten ganska mycket, åtminstone det här med min nytändning för matlagning.

Dagens citat:

Underbara höst! Min själ är bunden till den, och om jag vore en fågel skulle jag flyga runt jorden och leta efter fler höstar.

~George Eliot~

Njut av hösten, drick mycket äppelmust och planera för en blommande vår.

Kram Annika

Hösten är här med planer för en blommande vår. Läs mer »

Höstens alla fördelar.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Höstrusket är verkligen här nu, och jag ser så många fördelar med just det.

För det första så tycker jag att det är så obeskrivligt vackert när naturen nu så sakta gör sig redo för sin vintervila. Melankolisk skönhet som man bara vill vara ute i och njuta av.

Bästa springvädret är det också när höstregnet strilar ner. Jag älskar verkligen att springa i regnet och känna hur gyttjan stänker om benen för varje steg. Det liksom bubblar av vild förtjusning i kroppen då. En aning barnsligt, kanske det?! – men motion får jag på kuppen.

Ännu är det varmt och skönt och att pausa joggingturen för en simtur i sjön är särskilt härligt när höstregnet strilar. Även om det såklart kan betyda att det blir ett visst mått av krångel när de dyblöta kläderna ska på igen.

För de i min familj som inte är lika förtjusta i kallbad som jag, så har nu badtunnan i trädgården startats upp. Självklart myser jag gärna även i den och särskilt när någon av mina fina töser hälsar på.

Hösten har så många sköna fördelar som jag bara älskar.

Och jag är alldeles säker på att även Moder Jord tackar och tar emot det här höstrusket som hör årstiden till.

Dagens citat:

Hej dagen! Du verkar lite mörk och dyster. Jag finns här för dig. Allt kommer bli bra.

~Peter Svärdsmyr~

Hoppas att just du också kan njuta av höstrusket.

Kram Annika

Höstens alla fördelar. Läs mer »

Varannan dag.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hösten är bestämt här, men det har känts lite som om vädret är inspirerat av april månad i år.

Varannan dag när jag kommit ner till sjön så har det varit bitande kallt och jag har fått rota fram både vantar och mössa ur min ryggsäck.

Medan det andra morgnar varit nästan sommartemperaturer. Svetten har runnit nerför min rygg och jag har varit tvungen att knöla ner nästan alla tjocka kläder i min ryggsäck för att inte svettas ihjäl.

Oavsett så har det varit många underbart vackra morgnar och många sköna bad den här september månad.

Min finaste badkompis har varit iväg på andra äventyr ett tag, men en morgon var hon äntligen tillbaka på bryggan igen. Just den morgonen var det nog varken tyst, lugnt eller stilla i skogen är jag rädd… vi hade så mycket att prata om!

Den senaste tiden har det känts en gnutta trögt för mig. Jag har inte varit sjuk, utan mer bara håglös och oinspirerad. Alltså har jag unnat mig många lata stunder ihopkurad på sängen med Lykke tätt intill och en bra ljudbok i öronen. Vid sådan sinnesstämning gör man bäst i att vara lite snäll mot sig själv.

Förra helgen avslutade vi arbetsveckan på bästa sätt. Tillsammans med de gulligaste grannarna var vi och åt så fantastiskt god mat på Karnelund i Gislöv. Oh my God!!! …. så gutt! Enkla saker som verkligen livar upp, och då genast svänger humöret på rätt håll igen.

Dagens citat:

Själen är inte här för att lära sig något – den vet redan allt! Själen väntar bara på att DU ska komma ihåg vem du egentligen är.

Idag när världen är full med internetbrus och intryck så är det sannerligen inte lätt att hitta in till sin egen kärna. Men om man verkligen anstränger sig så är det så värt att känna efter vem man själv egentligen är.

Ha det fint och kram

Annika

Varannan dag. Läs mer »

En mysig natt i skogen med kronhjortsbröl runt omkring oss.

Lämna en kommentar / Camping, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen passade jag och Stefan på att köra ut i skogen för att njuta av kronhjortarnas parningsbröl. Att lyssna på deras hesa vrål som ekar genom skogen är något alldeles speciellt nu på hösten.

Fast som alltid började jag min dag vid sjön.

Någon gång på hösten hamnar luftens och vattnets temperatur på exakt samma gradantal. Just den här morgonen hände det, och det var 14,5 grad. Alldeles ljuvligt var det.

Lite mer höstligt för varje dag som går blir det.

På eftermiddagen när Stefan kom hem så packade vi in lite saker i bilen och gav oss iväg ut i skogen.

Såklart fick hundarna också följa med oss, och de njöt i fulla muggar båda två. I Andrarums fälad hittade vi en lagom plats att slå ett enkelt läger på.

Vi lagade till den godaste kvällsmaten av alla – grillad korv i bröd med Johnnysenap.

Ganska snart sänkte sig mörkret över oss och kronhjortarnas föreställning började lite smått. Med vars en varm yllefilt över knäna och en liten hund i famnen satt vi länge och njöt av den fantastiska konserten vi bjöds på.

När ljudet i skogen till sist nästan var öronbedövande klättrade vi allihopa upp i tältet och ner i våra varma sovsäckar. Från alla de fyra väderstrecken kunde man höra hjortvrålen eka i nejden.

Jag tror inte att det finns mycket som slår en sådan här lördagsnatt i skogen i september. Magiskt.

Dagens citat:

Ju äldre vi blir desto kortare blir önskelistan och istället inser vi att det vi helst vill ha går inte att köpa för pengar.

Må bäst och kram

Annika

 

En mysig natt i skogen med kronhjortsbröl runt omkring oss. Läs mer »

Det ena bakbenet.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det är höst, och det är just den där speciella hösten som jag längtat mig halvt fördärvad efter i flera år nu.

Visserligen är det ganska grönt och frodigt ännu, men ändå måste man väl säga att det faktiskt är höst nu. Visst?

När jag en kväll gick ut för att vattna blommorna i gästhuset, så tänkte på just det. Hur nära det var nu tills hon kanske kommer hem, min dotter Andréa.

Hack i häl med mig kom katten Felix släntrande. Kelsjuk och spinnande följde han gärna med in när jag tände upp några ljus och gick runt i den lilla stugan för att pyssla med blommorna där. Det lilla gästhuset där hon kanske vill bo lite grann i höst…

Katten Felix ägs till en liten del av min dotter. Men exakt vilken del på katten som är hennes, det har vi inte riktigt klurat ut, fast jag tror att det är ett av bakbenen. Nyfiket tassade Felix efter mig och det kändes som om han också längtade alldeles extra mycket efter sin ”lillmatte” nu.

Känner jag min tös rätt så lär det nog dröja ett bra tag innan hon landar på svenska mark igen och tar sig ann katten Felix… men jag längtar såklart – varenda dag, varenda minut och sekund.

Dagens citat:

Att orka bry sig om andra människor trots att man har det jobbigt själv, betyder att man har ett hjärta. Och det ska man vara stolt över.

Ha det bra, Annika

Det ena bakbenet. Läs mer »

Borta på ett ögonblick.

1 kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

Att underbart är kort det vet ju alla!

Men att det där sagolikt vackra ögonblicket som utspelar sig strax före soluppgången är så förtvivlat kort, det blir jag lika förvånad över varje gång jag får uppleva det.

För ett par dagar sedan satt jag på bryggan och såg skådespelet framför mig på himlen. Att sänka blicken ner i telefonen eller att hälla upp en ny kopp te, det var inte att tänka på. För varje sekund förändrades utseendet och jag ville inte missa en enda millisekund.

Plötsligt plaskade det till vid bryggan, och de tre badkankorna kom störtdykande ner i allt det rosa, precis där himlen speglade sig i vattenytan.

Att det skulle vara just soluppgångar som Magnus Uggla sjunger om i sin låt ”fyra sekunder”, det tror jag förstås inte. Men det ”vetteisjutton” om de inte också går så där snopet fort med soluppgångar.

Underbart är verkligen kort. Och när skådespelet var över så lyfte sjöns alla gäss och drog vidare ut över fälten, ungefär som publiken på en biograf när texten ”the end” visas på duken.

Väl hemma igen så var det dags för lite frukost i min hungriga mage.

Riktig lyxfrukost blev det med en tallrik turkisk yoghurt, de sista hösthallonen och hemmagjord granola.

Dagens citat:

Det finns ingenting du borde uppnått. Ingenting. Du är där du är och det räcker.

Jag är så tacksam för alla de underbara ögonblick jag får vara med om, även om de är nog så korta.

Kram Annika

Borta på ett ögonblick. Läs mer »

Höstfärgerna smyger på.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

Redan kan man ana hur höstfärgerna smyger på och naturen är på väg att skifta kostym.

Vid badplatsen satt ett hurtigt gäng morgonbadare en tidig morgon när jag kom. Vi skrattade lite grann åt vår språkförbistring när de svarade på min fråga var de kom ifrån. Orten Komstad har inte riktigt samma uttal på skånska som på stockholmska kan jag tala om. Om jag säga Komstad med ett o som hörs som kort u (ungefär som i ordet rumpa), så var deras o mera som ett å, i likhet med ordet komplicerat. Och nog är språk just det, komplicerat!

Det är roligt med dialekter tycker jag, och vinkade glatt på gänget när de druckit upp sin varma dryck efter morgonbadet. Även om de inte riktigt kunde uttala platsen de bor på, så var de faktiskt jättegulliga. Och jag är övertygad om att får de bara bo här tillräckligt länge så får det nog kläm på det ”rätta” uttalet 😉

Morgonen var frisk och härlig. Och som alltid i september så är det som att Österlens turister sakta byts ut mot gäss. I takt med att vår lilla hörna av världen blir alltmer tom på semesterfirare så ökar antalet skränande fjäderfän i vår lilla sjön.

Nu kan jag kanske uppfattas som en lite elak typ, men det ”vettisjutton” om jag inte ibland tycker att det är skönare med gässen.

Några andra som också hittat till våra kvarter nu, det är familjen Gris. Vilda grisar har länge funnits i Gyllebo, men nu har de hittat ända till Dodevägen minsann. Jag tror att det är mer än tio år sedan som jag senast hörde det grymta utanför husknuten hos oss. Jag tackar nu ödmjukast för den höstplöjningen.

Dagens citat:

Vi kan ha all kunskap i världen, men det betyder ingenting utan visdomen att veta vad vi ska göra med den.

Med vänlighet och humor så spelar det inte alls någon roll om man inte alltid pratar samma dialekt eller språk.

Kram Annika

Höstfärgerna smyger på. Läs mer »

Nåck en gåsaskit.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det gick flera dagar som jag inte kunde ta mig ut på min vanliga morgontur, och jösses vad jag saknade det.

För även om magen stillade sig ganska fort igen så var både kropp och knopp i segt skick. Stefan, som inte alls mått dåligt, och inte heller tror på min teori om maginfluensa, säger istället att jag blivit krasslig av alla baden i sjön.

-tssss, du har nåck fåd en gåsaskit i mungen, sa han spydigt och utan tillstymmelse till medlidande.

Oavsett vad Stefan säger eller tror, så var det precis tvärt om. Morgonen då jag äntligen var tillbaka på bryggan och tog mitt vanliga morgondopp, då mådde jag som en prinsessa igen.

När jag plaskat runt i det 15 gradiga vattnet, druckit mitt ingefärste och sett solen stiga upp så tackade jag min gamla brygga och mig själv för den här morgonen.

Eftersom jag kände mig ganska stark igen så valde jag att ta ridstigen hemåt. Träden såg nästan lika gröna och frodiga ut som om det vore en försommarmorgon.

Det fuktiga vädret hade gjort att skogen var full av allehanda svampar. Förmodligen varken ätbara eller goda. Men väldigt vackra, och några av dem nog giftigare än en förrädisk gåsaskit skulle jag tro.

Att planera för middag när man varit dålig är inte alltid det lättaste, men lite enkla sillamackor smakar nästan alltid gott, så det fick det bli till kvällsmat.

Sedan var det dags för ny skrattfest hemma hos oss, då det var min tur att välja nya glasögon.

-men mamma, de ser ju nästan likadana ut allihopa, sa Emmy skrattande. Och just det hade hon faktiskt lite rätt i.

Familjen var trots allt väldigt hjälpsamma och röstade allihopa. Ett par blåa fick det bli, och det verkade lilla Lykke helt nöjd med, som inte alls skrattade eller drog på smilbanden, hon tittade bara  kärleksfullt på mig som alltid.

Dagens citat:

Varje dag är en ny början. Ta ett djupt andetag, le och börja om från början.

Ha en härlig fredag och kram från mig

Annika

Nåck en gåsaskit. Läs mer »

Ankorna och en svag mormor.

2 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

När man har ett barnbarn på besök då duger det inte att ligga för ankare inte.

Trots att jag kände mig både knäsvag och en smula yr i hjärnkontoret, så kunde det inte hjälpas, när Scott kom så var det bara att bita ihop och hänga med på hans önskemål. ”Åka vagn”, beordrade han bestämt när frukosten var avklarad.

Som tur var, så var Moffar Ginko hemma och kunde följa med oss. När jag plockade fram höstens nya sköna ”Skrota-hemma-i-Gyllebo-jackor” som jag köpt på Engelson, så utropade Scott ett högt woooowww!, när han förstod att vi alla tre skulle vara på pricken likadana. Så med känslan av att vara ett gäng löjligstämplade husvagnsägare så  gav vi oss ut i det underbara höstvädret.

Efter att vi stannat och pratat en stund med grannens katt fortsatte vi ner till båtbryggan.

Vid badplatsen sjönk jag själv ner på en av bänkarna. Med svaga ben och en rännil svett som letade sig nerför min rygg njöt jag av en god stund i solen.

Badankorna kom sättande nästan med en gång och verkade överlyckliga över att någon kanske hade något gott med sig åt dem.

Det sägs ju att man ska undvika att mata dem med bröd, som lär vara för näringsfattig kost för änder. Fast nästa gång kan vi nog ändå ta med oss någon liten brödskalk, lite havregryn och sallad. Huvudsaken är att det inte blir någon vana. Åtminstone har jag läst det på Google.

Vi längtar tills nästa gång, både vi och ankorna, tror jag.

Dagens citat:

Varit har varit. Då är då. Men nu är nu. Älska, ge, bry dig om – idag!

Haha, och självklart inser jag att Scott inte kommer att tycka att det är fullt lika kul med likadana jackor som mormor och morfar då han fyller 15 år. Men det är då det. Var tid har sitt.

Kram Annika

 

Ankorna och en svag mormor. Läs mer »

Rulla till toppen