Gyllebo

Knockad av en bassilusk.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj, Natur / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

När helgen kom så knockades jag alldeles. Istället för att hitta på allt det mysiga som jag planerat, så blev det lite annat jag fick styra upp. Och som en liten final på eländet så grep en bassilusk tag i mig och knockade mig rent.

Jag tror att när vi alla levt så isolerat från varandra så bygger vi inte upp så bra immunförsvar. Åtminstone var det så under mina egna småbarnsår. När jag kom tillbaka till arbetet efter en lång mammaledigheten så blev jag alltid sjuk, det där slog ju aldrig fel. Ungefär som ett läskpapper som sög upp alla små smittodroppar runtomkring mig. Vetenskaplig fakta eller inte, men så var det. Särskilt om någon viskade ”maginfluensa”. Den sjukan tycktes gilla mig lite extra mycket, och gör det väl fortfarande.

Alltså fick jag ligga nerbäddad med just maginfluensa och leva på coca-cola hela lördagen. Fast det bästa med magåkommor är att de försvinner väldigt fort, även om det nästan gav mig en ”näradöden-upplevelse” på kuppen.

Några morgondopp har det därför inte kunnat bli nu på ett par dagar för mig. Man får ganska darriga ben efter en sådan magpärs och att gå flera kilometer genom skogen på spagettiben tyckte väl till och med jag var lite dumdristigt. Därför får ni idag istället hålla tillgodo med fjorårets bilder från september månad. Och kolla här… jag hade ju nästan glömt hur härligt vädret var i mitten av september i fjor. Wowww, jag och Emmy på Knäbäckshusens strand.

Livet rullar nu på igen som vanligt. Min dotter Andréa har hunnit vara en sväng i Nashville på en veterinärkonferens och har allt funkat med tester och dylikt så står hon i detta nu på kanadensisk mark.

-mamma, nu har jag spottat i en kopp och det kostade mig 1500 kronor,  så nu är det grönt ljus och jag flyger till Canada i eftermiddag!!

Ja tänk om vi här hemma var tvungna att betala så mycket för våra covidtest?

Jag mår bra igen och även om jag kände mig en aning trött i söndags så kunde jag förstås inte tacka nej till att passa lille Scott när hans föräldrar behövde jobba. Det var tre hela veckor sedan jag såg honom sist och jag hade ju längtat så♥

 

Dagens citat:

Förutom våra tankar finns det ingenting som vi har full makt över.

Må väl och kram Annika

 

Knockad av en bassilusk. Läs mer »

Att odla i sitt liv.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Det här året har min trädgård inte fått så mycket kärlek alls som den i vanliga fall brukar få.

Det är väl så det är i livet, att var tid har sitt liksom. Den här sommaren har jag hellre njutit av andra saker och kanske allra mest av naturens egen vackra naturliga trädgård. Mitt sinne har behövt pausa. Man måste helt enkelt tänka på växtföljden och  inte hålla på att odla samma sak på samma ställe år efter år. Jorden tröttnar då, liksom jag tydligen gjorde i år.

Och så fort någonting förvandlats till ett tvång så försvinner mycket av lusten. Man måste se till att odla sin ”inre trädgård” i första hand och bevara glädjen.

Och just om att odla sin inre trädgård handlade torsdagskvällens inspirerande föredrag om. Det var underbara Maria på Yoga med Mig som bjudit in till en mysig kväll på Olaols Gelato. Så efter att ha njutit av Ottilias fantastiska glass så trollbands vi av Marias inspirerande och energigivande personlighet och kloka ord.

(om ni klickar på den feta stilen i texten ovanför så kommer ni till Marias instagramkonto – ett underbart konto att följa med så mycket klokskap.

Att ha en massa tvång och måsten på sina axlar är ju inte meningen med att ha en trädgård. Och just i år har min egen trädgård legat en liten smula i träda. Men visst är det väl också bra, att låta den få lite fria tyglar ibland? Vem vet, till våren står jag kanske där med en liten näve nya frön att så.

Dagens citat:

En del säger att det inte blir seriöst om man har roligt. Varför skulle det blir mer seriöst bara för att man har tråkigt?

Det mesta blir så mycket bättre om det skapas i glädje och lust. Jag tycker åtminstone inte att jag har råd att kasta bort dagar ur mitt liv på saker som jag upplever som tvång och bördor. En del kommer man såklart aldrig ifrån, men man kan ju reducera rejält. Mer lust och mindre tvång som inte är tvunget.

Ha det gott och kram

Annika

 

Att odla i sitt liv. Läs mer »

Höstljuset är så vackert.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Dagarna blir kortare nu och mörkret smyger på, både i början av dagen och i slutet. Ljuset krymper för varje dag.

Ofta när jag går ner till sjön så möter jag tidningsbudet.

Morgonbaden är än så länge ganska varma, men snart kommer det att kylas av. Jag längtar!

I förra veckan blev det ett så underbart ljus när solen sakta steg upp. Först färgades några moln rosa och sedan lystes alla träden upp av den varma höstsolen.

Vid båtbryggan låg de små vita ekorna bara och väntade på att fiskarna skulle komma och ta dem med ut på sjön.

Kanske har vi ätit sista kvällsmaten ute för i år. Snart är det tid att plocka undan sommarattiraljerna och flytta in på riktigt igen. Nu kommer den tiden då man längtar efter inomhuspyssel istället. Lite fröknäcke blev det faktiskt gjort hemma hos mig. Enkelt, och sååå gott!

Dagens citat:

Kom ihåg att det finns inget som en liten gest utav vänlighet. Varje gest skapar vågor utan ett logiskt slut.

Ha det bra och kram från mig.

Annika

Höstljuset är så vackert. Läs mer »

Den mysigaste kvällen i Malmö.

7 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vi vaknade upp till en gråmulen söndagsmorgon i Gyllebo.

Nere vid sjön börjar alltfler gäss samlas för varje dag nu och när dagen gryr lyfter de och flyger skränande över sjön och ut över fälten på jakt efter mat.

Hösten blir alltmer påtaglig och den lilla lönnen intill Sjövägen har redan börjat att klä sig i lite mer mustiga färger. Just det lilla trädet är alltid först, varenda år, att dressa om till höstskrud.

Naturen var verkligen underbar den här morgonen!

På eftermiddagen skingrades molnen och solen kikade fram. Det blev återigen riktig sensommarkänsla. Tänk, det passade oss alldeles utmärkt eftersom min plan var att åka med min dotter till Malmö.

Först gick vi hem en sväng till Emmys och Matildas lilla lya. Hemma hos dem blir alla gäster obönhörligen förevigade med polaroidkamera. ”Mamma Annika” var tydligen inget undantag. Efter en svalkande iskaffe var vi redo att göra staden osäker.

Efter en liten shoppingtur så var vi både hungriga och törstiga.

I Folkets Park hittade vi ett mysigt litet ställe som hette Far i hatten. Där beställde vi ett par pizzor och vars en öl.

Där satt vi sedan en lång stund och bara njöt. Åhhh, det kommer inte dröja länge innan jag åker en sväng till Malmö igen, det kände jag bestämt.

När mörkret föll och när tiden närmade sig för sista tåget till Österlen, då vandrade vi tillbaka till stationen.

Jag älskar att världen börjar kännas en aning mer normal igen.

Dagens citat:

Jag tänker inte på allt elände som har varit utan på allt det underbara som skall komma.

Ha det gott och kram.

Annika

Den mysigaste kvällen i Malmö. Läs mer »

Att räcka till.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Sakta men säkert känns det som om livet håller på att växla upp till sitt vanliga tempo igen.

Nu när allting så sakta återgår till sitt ”normala” läge igen efter pandemin så tycker jag att kalendern börjar fyllas på med alltmer saker att göra igen. En massa roligt som jag så gärna vill vara med på såklart.

Men jag märker att jag måste hålla tillbaka mig själv en smula och inte planera in alltför mycket festligheter. För att fortsätta att må bra, så måste jag ha ett visst mått av ensamhet och stillhet i min vardag. Det är bara sån jag är.

Jag vill oftast så mycket för egen del, samtidigt som jag ska räcka till för alla i familjen, de nära och kära som betyder allt. Hundarna, döttrarna, lille Scotty, älskade Stiffe och pappa Kurt såklart. I allt det där är det oftast en person som kommer i kläm… jag själv.

Om jag ska räcka till för andra så måste jag ta hand om sig själv först. Så enkelt är det. Det är mitt eget ansvar. Det är inte familjens, nära vännernas, statens, kommunens eller någon annans ansvar i första hand, utan mitt eget.

Därför väljer jag att njuta av mina tidiga morgnar som kommit att bli som en stilla meditation, en mindfulless med hjälp av naturens kraft. Att börja dagen så och sedan planera in en lagom dos träning och nyttig mat ger mig en bra förutsättning för att klara av det som kommer i min väg.

Att räcka till för alla, innefattar också mig själv.

Och kanske är det fler än jag som mår bra av lite ensamtid och samtal med ruggande ankor.

Ja vem får inte energi av ett sånt här stiligt gäng egentligen? Hur gör just du för att orka räcka till?

Det här har inte alltid varit en självklarhet för mig. Jag vet av erfarenhet att man till sist kraschar in i en vägg om man inte jobbar med sitt eget välmående i första hand.

Dagens citat:

Eftersom man spenderar så mycket tid med sig själv är det värt att göra allt för att få den relationen att fungera.

Må väl och gör något extra för er själv idag.

Kram Annika

Att räcka till. Läs mer »

Ljuva sensommarkväll.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hej hej

Alltså, vilka bonuskvällar vi fått såhär i september.

Värmen smög sig tillbaka och vi fick sommar igen.

Jag och Stefan tog med oss hundarna på en kvällspromenad ner till sjön. Jag tror vi båda njöt lika mycket av vädret som rådde som av lugnet i området den kvällen.

Semesterhysterien hade försvunnit och en mer fridfull känsla låg som ett lock över bygden. Till och med hundarna verkade njuta lite extra.

På min rygg åkte lilla hunden Snowie i en ryggsäck. För även om man inte själv kan gå så långt längre, så bör man få följa med och njuta av ljuva sensommarkvällar.

Jag själv gick ju på lätta fötter den där kvällen, efter att ha varit hos världens bästa Lise i Brösarp på fotvård. Det är bland det bästa som finns tycker jag, att få ”fossingarna” ompysslade.

Ljuva sensommarkvällar i september – det är ju nästan som en dröm.

Dagens citat:

Inget skapar framtiden lika bra som en dröm.

Ha det bra och kram från mig.

Annika

Ljuva sensommarkväll. Läs mer »

Som ett sista penseldrag.

5 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Det knöt sig lite i min mage den där morgonen då jag kom ner till bryggan. Jag visste ju att min dotter i USA var mitt uppe i sitt stora prov för att kanske bli diplomat i sitt specialistämne som veterinär. Ett tvådagars test som det skulle ta henne minst 16 timmar att göra. Den här morgonen var hon halvvägs…

På himlen framträdde som en symbol, ett tecken som liknade ett penseldrag.  Ungefär som om någon dragit ett enda drag med en pensel. Inget mer, bara det.

Jag tänkte tillbaka på tiden då Andréa sökte in på de olika utbildningarna utomlands. Tiden då jag startade bloggen och började skriva här. Ett litet inlägg varenda dag. Då med en tanke att det skulle vara en plats för henne att följa oss och vardagen här hemma oavsett var hon befann sig. Det kändes nu så väldigt länge sedan…

 

När jag satt där vid sjön så visste jag att hon bara hade 8 timmar kvar på provet, sedan skulle hennes hårda studier vara över. Efter så många år, så var hon äntligen i mål. (Åtminstone hoppas jag såklart att det gått bra på provet och att hon kommer slippa att göra om det nästa år.)  Jag hoppas att det jag såg på himlen var just ett sista penseldrag… eller kanske – ja, varför inte – ett första penseldrag.

 

Det första penseldraget för nästa del av livet. Hennes liv. Mitt eget liv fortsätter nog som vanligt ett tag till här hemma.

Nästa dag när jag pratade med Andréa, så såg hon både lättad och ganska trött ut i vårt videosamtal. För såklart hade hon inte följt sin mentors råd om att vila och ta igen sig efter provet. Det där med ett varmt bad och tidigt i säng skippade hon. Nej, hon hade istället gått ut och firat med arbetskamraterna och tagit en och annan drink också. Så likt Andréa, att alltid ge järnet. Nu hördes hon så avslappnad, lättad och en smula bakis. Istället för att bara avhandla viktigheter som vi brukade vid de få tillfällen vi har pratat i telefon under åren, så småpratade vi lite lättsamt om allt mellan himmel och jord…. om feta katter vi mött i livet tillexempel…

Även om det dröjer ett bra tag innan hon får reda på sitt resultat, så tyckte jag att vi kunde fira litegrann här hemma också. Kronhjortsfilé och ett glas rödvin passade alldeles förträffligt.

Dagens citat:

Du är inte här, men jag kysser din kind. En kyss jag sänder med en smekande vind. Öppna ditt fönster, ställ det på glänt. Vinden du känner är kyssen jag sänt.

Så många kramar hon fått de här senaste fem åren, kramar bara i min fantasi. Hoppas hon kunnat känna av dem litegrann…

Självklart längtar jag nu sååååå efter att hon ska komma hem. Men jag vet att hon har en resa till Canada först innan det blir min tur att få rå om henne.♥

Ha det fint.

Kram Annika

Som ett sista penseldrag. Läs mer »

Sommarfeeling och ankbajs.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej

Vi har fått lite sommar hos oss igen. Även om de tidiga gryningarna ännu varit ganska kalla så har det snabbt värmts upp lite senare på dagen och det har varit härliga sommardagar.

Fåglarna vid sjön ökar i antal igen nu mot hösten. Varenda morgon kommer ”badankorna” och utför sin morgontoalett med tillhörande bajsritual på bryggan.

Som tur är har jag lite saker i en gömma i skogen. En liten bit ifrån bryggan har jag grejer som tex en liten murarkvast att göra rent med, så vi kan bada utan att få ankfekalier mellan tårna.

Svårare med renhållningen lär det bli vid badplatsen, där de ohygieniska trasmattorna ännu ligger kvar, rejält fastskruvad i alla fyra hörnen.

På mitt jobb fick jag anhålla om lite extra tid för att få pärmarna färdiga inför bokslutet. Oväntade saker dök upp, saker som jag nog kommer att skratta åt lite senare i livet, men kanske inte just nu…. Sådär är det nog med det mesta som korvar ihop sig. Mitt i allt det röriga kan man allt hålla sig för skratt, men sett i backspegeln så blir det nästan lite komiskt. Min lilla Lykke och naturen har jag haft som gett mig extra energi.

De tidiga morgnarna är ju också en sak som ger mig fantastiskt mycket energi. Även om min klocka ringar i ottan när de flesta människor sover som bäst, så älskar jag att stiga upp tidigt. Jag tänker ibland på ett ordspråk som innebär ungefär att de saker man inte får gjorda före middag, de förblir ogjorda resten av dagen. För mig stämmer det så väl.

Dagens citat:

Om du tillåter folk att göra mer känslomässiga uttag än insättningar i ditt liv, kommer du att hamna i en negativ obalans. Ibland är det bäst att stänga just det kontot.

…eller kanske göra som bankerna, lite mer kundkännedom…

Må gott och kram.

Annika

Sommarfeeling och ankbajs. Läs mer »

Som att sväva på rosa moln.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Det finns morgnar vid sjön som jag nästan känner mig som nyförälskad på nytt.

Då är det i själva livet som jag känner mig nyförälskad i, och inte i Stefan.

Men såklart älskar jag min Stefan ännu, även om den där första galna nyförälskelsen har dämpats med åren. Tur är väl det, för det skulle vara väldigt jobbigt att gå runt och vara i det tillståndet livet ut. Det vet ju alla, att nyförälskade par inte riktigt är vid sina sinnes fulla bruk.

Nåväl, den här morgonen kände jag mig riktigt nyförälskad och burrig i hjärnkontoret. Jag kände mig kär i livet och i naturen. På himlen bildades rosa moln som såg ut som en stor glad pussmun när de speglades i vattenytan.

I full fart kom ”badankorna” paddlandes för att hålla mig sällskap. Kanske var de också lite nykära i livet och hade lagt märke till naturens stora kyssmärke.

Fast ganska snart hade de bråttom att simma vidare. Istället kom min ”människobadkompis” och förgyllde min morgon. Jag tror att hon är lika kär i livet som jag är.

När solen gått upp så gick vi vidare. På grillplatsen hade några andra naturälskare lämnat en varm och skön brasa åt oss där vi kunde värma oss.

För trots att jag svävade på rosa moln och kanske borde vara varm, så var morgonen rejält kylslagen och termometern visade bara på 5 grader.

Någon som nog också svävade på rosa moln den här dagen, det var lilla hunden Lykke. Hon fyllde fem år och fick väldigt mycket och extra uppmärksamhet, som man såklart ska ha när man har bemärkelsedag.

Dagens citat:

Vänlighet förvackrar världen.

Med vänliga hälsningar Annika

Som att sväva på rosa moln. Läs mer »

Att hålla sig för skratt.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det finns inget skönare än att skratta tycker jag. Ett sådant där bubblande ohämmat skratt, som liksom bara kommer som en lavin från magtrakten någonstans och som inte går att hejda.

Nu sitter jag förstås aldrig och storskrattar för mig själv sådär på morgonkvisten nere vid sjön. I synnerhet inte den här morgonen, då någon slagit upp sitt tält precis intill bryggan. Ett visst mått av hänsyn ska man såklart visa sina medmänniskor.

Nej den morgonen smög jag mig bara tyst förbi och slog istället läger ute på Munkagången.

När jag tagit mitt vanliga dopp satte jag mig tillrätta och bara njöt av allt vackert i en tyst förundran.

Men så mötte jag min underbara badkompis och förmodligen fylldes då hela Gylleboskogen av klingande glada skratt. Kanske väckte vi upp camparna i det lilla tältet vid bryggan, åtminstone var de alla vakna och uppe då vi passerade dem på hemvägen.

Det finns dock tillfällen då det inte alls passar sig med ett bubblande ohämmat skratt. Ett sånt tillfälle kan vara när ens make kommer hem och ska prova ut nya glasögonbågar. Det var precis vad som hände i förra veckan då Stefan varit hos optikern. Ju fler bågar han provade, ju mer skrattade jag. Ibland är det ju bara det faktumet, att man vet att det inte passar sig att skratta, som gör att man inte kan låta bli.

F´låt Stiffe, du kommer bli så fin i dina nya glasögon ♥

Bubblande glad blir jag numera också när jag sitter på vår toalett och ser den nya vasen som pryder bänken vid tvättfaten. Den vackra vasen som minner om ett särskilt äventyr och en alldeles speciell person. Visst är det just det som våra prylar och saker har till uppgift, att skapa vackra minnen för oss.

Dagens citat:

Tro inte på dem som säger att de älskar dig, tro på dem som visar dig att de gör det.

Men glöm inte bort att viktigast är att själv visa omtanke och kärlek. Om man lägger sig mest vinn om det, så kommer kärleken så självklar tillbaka, den har ingenting med materiella saker att göra. För kärlek köper man inte för pengar.

Kram Annika

Att hålla sig för skratt. Läs mer »

Rulla till toppen