Familj

Idag reser jag inte till Canada …

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Nej, idag har jag ingen packad väska för att klockan 10.00 checka in på Kastrup och ställa min kosa mot Canada, Saskatoon och min dotter Andréa.
Det blir inget av med det … jag har nyss rivet min biljett i miljoner små bitar ….
 
Istället ska jag hänga i mitt älskade orangeri, tända rökelser och tycka lite synd om mig själv.
 
Nej, det ska jag verkligen inte. Jag har ingen anledning att tycka det minsta synd om mig själv.
Jag mår bra, är frisk och till Canada kan jag åka någon annan gång. Precis när som helst.
Det enda som skaver i mitt hjärta är såklart att jag inte får träffa min äldsta dotter. Älskade Andréa.
Hon jobbar som veterinär där borta i Canada, och jag har inte träffat henne på ett halvt år. Sånt känns i ett mammahjärta.
Hon skrev i går till mig, att hon kanske kommer hem till hösten… ”jäkla unge”… vadå kanske!!
 
 

Stefan mår lite, lite bättre för varje dag som går. Av sjukintyget han fått kan jag med mina dåliga medicinska kunskaper utläsa att förutom allmän sepsis (som nu är bättre) har han även ett skov av sin vaskulitsjukdom och därför fått påverkan på njurarna och inre organ. Såklart att man blir sjuk av allt sånt skit…
Jag försöker att ta mig in till min älskade Stefan så ofta jag kan. Buss nummer 5 från Gärsnäs har blivit ett välbekant transportmedel för mig.
Stefan kommer att få stanna kvar där i Lund i alla fall veckan ut … sen får vi se.
Jag måste bara rikta en innerlig tacksamhetstanke till alla som står ut att arbete inom vården. Vita änglar med alltför dåliga löner och de sämsta arbetstiderna.
 
Att man kan bli så stressad av papper. Tänk, de ligger bara helt tyst på skrivbordet och säger inte ett dyft, ändå får de där högarna mig att känna mig besynnerligt pressad.
Jag kan höra Stefans röst i huvudet ”glöm inte att pausa, älskling” …ändå sitter jag kvar och bokför, knappar siffror och sätter in i pärmar… Mer slarvfel än vad jag någonsin gjort förut, men hjärnan är inte riktigt med mig i varje sekund.
 
Micropauser är bra. Jag brukar passa på att gå en sväng i min trädgård. Hälsa på grodorna, sniglarna och bara andas frisk luft.
Förr när jag jobbade i bygghandeln stannade jag till hos någon kollega och sa några ord. Vi tog kafferaster och höll middag. Nu får jag prata med hundarna, lyssna på fåglarna och lukta på blommorna istället. Och jag tror minsann att jag får mycket mer gjort nu, jag är helt enkelt mer effektiv.
 
 
Dagens citat:
 
Man kan inte slockna om man
inte har brunnit.
// Ulf Lundell
 
Jag brinner nog varje dag då, för varevigaste kväll slocknar jag så fort jag lägger huvudet på min kudde.
Idag ska jag se om jag får tillbaka någon krona på min inställda resa. Annars blir jag glad bara av att se att min Stefan bli bättre dag för dag.
Jag hoppas ni gör något och känner att ni brinner lite. Hitta små saker i vardagen som förgyller. Det är det som livet handlar om.
Glöm inte de där micropauserna. Andas!
 
Kram på er och tack för att ni tittar hit.
Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Idag reser jag inte till Canada … Läs mer »

Den evige optimisten

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
 
Min helg har varit bra, trots att min älskade Stefan ännu är kvar i Lund på sjukhuset.
Vi har båda behållit hoppet och optimismen som vi alltid brukar ha. Vi har kunnat skratta åt dråpligheter trots att Stefan mått som en stor skit. Livet blir ju så mycket enklare om man är glad och förnöjsam.
Fast jag vet att Stefan spelat ett spel. Ett spel för att göra mig lite lugnare. Han har låtsats vara friskare än vad han egentligen varit. Såklart genomskådar man sånt, men för oss båda har det varit bra.
 
Jag och hundarna har tryggt strosat runt i vår älskade skog. Som alltid! Tankat på ny energi och kraft.
Någon sa att bäst mår man i en skog där träden är minst 70 år gamla. Det ligger säkert mycket sanning i det.
 
 
Såklart har jag saknat min älskade buffel. Saknat att ha honom vid min sida. Saknat att smågnabbas och retas med honom. Saknat att skämma bort honom. Saknat hans stora, varma kramar och hans trygga personlighet som så ofta säger åt mig ”lyjna di, di reder si nock Annika …. 
Visst är livet lite enklare att leva om man ser allt från den ljusa sidan.
De senaste veckorna har varit röriga och lite förvirrande med allt oplanerat som hänt, men jag och familjen har hela tiden varit optimistiska och gjort det bästa av situationen.
 
Det är med glädje jag nu noterar Stefans framsteg för varje dag som går.
När jag i helgen hälsade på honom var det som om han själv var tillbaka igen. Hans ögon hade fått lite mer liv och hans röst lät mer som han själv. Han var hemma igen, där i sin kropp!
 
Jag hade tagit med en bunt fakturor för attestering… för hur det än är så rullar livet på för fullt här hemma.
 
I helgen har jag och mina döttrar sorterat bland våra kläder. Vi förvånades över hur ofta det numera måste göras. Alltså, det där måste absolut höra till ett i-lansproblem. Att behöva sortera bort kläder som inte används. Mina döttrar producerar flera kassar om året, med avlagda kläder som inte längre är intressanta.
Jag själv är inte lika duktig på det här med shopping. Fast jag har en regel som jag följer ganska slaviskt …. den lyder så här:
 …om man köper en ny tjocktröja till exempel, så måste jag ta bort ett gammalt motsvarande plagg från garderoben och skänka till insamling. På så vis ökar man inte sitt lager av kläder. För visst har man plagg så man klarar sig ändå.
Vår sortering den här kvällen urartade lite grann, och förvandlades till en underbar teaterföreställning istället….
kanske var det sagan om askungen som hade premiär här vid poolkanten i Gyllebo ….
 
När man sorterar i sina garderober så blir man jättehungrig. Det blev i alla fall vi.
En smarrig paj med Mårtens goda sallad blev kvällens delikata måltid.
 
Tack mina busfrö för kvällens föreställning och alla glada skratt.
Tack Emmy och tack Amanda.
 
Dagens tänkvärda citat.
 
Man tar ingen skada av att vara optimistisk.
Gråta kan man göra efteråt.
 
Nej, här ska inte gråtas tycker jag. Nu ser jag ju framåt och längtar efter att få hem min ”gube”. Han är hett efterlängtad … i synnerhet då här är ett jättestopp i vasken…
 
Jag hoppas ni alla får en härlig vecka. Jag ska fixa med lite papper och har tyvärr fått lite ändrade planer som smärtar mitt hjärta lite extra … men där är en mening med allt …
 
Kram på er.
Annika
 
 
Dela gärna
     

Den evige optimisten Läs mer »

En nationaldag på hjärtintensiven i Lund.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hej och gomorron.
Vilken vacker nationaldag vi och vårt underbara land fick. Strålande sol och sommarvärme.
Jag gick hela dagen i ett orosmoln. Så som det är när ens älskade ligger sjuk på en intensivavdelning på lasarettet.
Men vad finns mer att göra, än att surfa med på livets vågor och göra det bästa möjliga av varje situation.
 
Min morgon startade jag med min älskade hundar och en tur runt Gyllebosjön. En vacker morgon med slöa kor i hagen, surrande myggor runt hundarnas nosar och en symfoni av vacker fågelsång.
 
 
På ett ställe hade en gammal torr gren hamnat gränsle över en annan … nästan så det såg ut som ett verk av en människa.
När vi tog en paus för att föreviga de små hårbollarna blev vi alla överfallna av ilskna myggor. Tåligt satt de alla tre kvar på mitt kommando medan jag snabb som en vessla knäppte mina bilder.
 
Stefan
Stefan hade haft en tuff natt. De skulle nu centrifugera hans blod och byta ut hans blodplasma. För att göra det skulle tre rör sättas in i halspulsådern. Tänk er själv, det måste väl vara som att stoppa in fingret i en öppen kran … Hela natten kämpade man på med att få det där till att hålla tätt. Det slutade med att hjärtat tröttnade och fick flimmer och dåliga värde.
 
Min underbara mellandotter, Amanda, körde för mig in till Lund. Ja, jag är inte längre någon vän av stadstraffik och tog gladeligen emot hennes erbjudande. Det ska nog lundaborna vara tacksamma för …
Det var en trött och medtagen Stefan vi mötte på övervakningsavdelningen. Vi stannade bara en liten stund, sedan fick han vila sig.
 
Jag och Amanda gick ut i solen och satte oss på en bänk för att äta lite lunch. Jisses vad hungrig man blir av oro. Ett par ankor höll oss sällskap där i solen.
 
När vi kom tillbaka till Stefan så hade en jättemaskin också kommit dit. Det var som rena ”science fiction”, sa Stefan.
En van sköterska kopplade med slangarna hit och ditt och plötsligt satte allt igång.
Allt blod skulle nu gå genom den stora maskinen och delas upp och tillsättas med ny plasma. Har han tur så får han min ”blodgivarplasma”, då blir han säkert pigg och kry tror jag.
 
Dagens ord:
Lägg din hand i min,
så är vi starka tillsammans.
Så är vi svaga tillsammans.
Så är vi tillsammans.
 
Jag älskar dig Stefan.
Dig och vår lilla familj ♥
 
 

Även om det emellanåt känns lite grann tufft, så finns det alltid de som har det så mycket värre.
Jag försöker tänka som det Lilla Blå Tåget …”det ska gå, det ska gå ….
 
Jag hoppas ni alla får en bra dag. Snart är det helg igen och vi är mitt inne i den ljuvligaste årstiden man kan tänka sig.
Kram på er.
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

En nationaldag på hjärtintensiven i Lund. Läs mer »

En regnig söndag – precis som jag önskat mig.

Lämna en kommentar / Familj, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Så fick jag då mitt regn som jag önskat.
Nu vet jag inte om jag verkligen besitter så starka krafter att jag verkligen kan dansa mig till en regnig dag. Men regn fick vi, och det gjorde så gott.
Mina blommor i trädgården såg så lyckliga ut.
 
Såklart var jag tvungen att tassa ut i regnet med kameran i högsta hugg. För inte finns det något vackrare än våta, fräscha blommor.
 
 
Om man heter daggkåpa, då ska ens blada vara fulla av små underbara vattendroppar. Det hörs ju på namnet att det nästintill är en lag.
 
Min underbara lilla dotter har varit här och hållit mig sällskap när Stefan legat på sjukhus.
Stefans tillstånd är oförändrat och doktorerna är förtegna och allvarliga.
Såklart är jag rädd och orolig hur allt ska gå för min käraste, jag skulle ljuga om jag påstod något annat.
Men Stefan är inte hjälpt av att jag bara går runt och oroar mig, så jag och Emmy passade på med en liten utflykt …
 
Vi körde till Orelunds Gårdsbutik utanför Rörum. Där handlade vi en massa goda grönsaker till kvällens middag.
Nu är Emmy ingen vegetarian. Nej hon är bara en sådan person som inte äter kött, i alla fall inte just nu för tillfället.
Vi köpte en massa gott och sedan gjorde vi en härlig gratäng av alltihopa till kvällsmat.
Mums.
 
 
Senare på kvällen hittade Emmy en flaska bubbel i skafferiet, så då tyckte vi båda att vi gjort oss förtjänt av ett glas.
 
Dagens citat.
Familjen är det viktigaste i världen.
 
Ta vara på tiden och njut av dina närmaste. Inget arbete i världen är viktigare.
Jag önskar alla en skön dag.
Kram Annika
 
 
 
 
Dela gärna
     

En regnig söndag – precis som jag önskat mig. Läs mer »

Min födelsedag.

Lämna en kommentar / Familj, Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Det har varit min 52 födelsedag och jag är överväldigad. Överväldigad över alla underbara människor i min värld, som på olika vis gratulerat och skickat hälsningar till mig. Fy bubblan vad jag är lyckligt lottad.
Så tack alla ni underbara ♥
 
Nu när Stefan var så sjuk och låg på sjukhuset så hade jag tänkt att min dag skulle smyga sig lite obemärkt förbi det här året. Jag tog bort informationen från facebook så ingen skulle behöva påminnas av den där.
Jag borde vetat bättre. Facebook lurar man inte så lätt. Efterhand som familjen sände grattishälsningar upptäcktes det snabbt att det var min dag och alla underbara hälsningar bara haglade in.
Även om jag inte orkat svara alla personligen så är jag rörd och tacksam.
 
Jag fick en underbar dag.
Min dotter Emmy kom hit med små presenter från familjen.
Nya örhängen fick jag och en egen bok som jag ska fylla i saker om mitt liv, mina tankar och mycket annat.
”-egentligen är den boken en present till oss själva”, sa dottern Amanda, och log lite lurigt.
 
 
Vi gjorde en enkel jordgubbstårta, Emmy och jag.
Den tårtan som egentligen är den godaste i hela världen.
 
Såklart åkte vi in och hälsade på min älskade Stefan den här dagen.
Något lite bättre tyckte jag nog att han var, och det kom att bli den absolut bästa presenten den här födelsedagen. 
Att höra honom förevisa oss om de olika slangarna och medicinska sakerna fick oss flera gånger att bryta ut i skratt.
Jag älskar dig Stefan – härifrån till evigheten ♥
… även om det vore bra om du kladdade lite mindre med ditt snus …
 
 
Min dag avslutades på Franskan i Rörum.
Underbara Creperian, som hade förtjänat ett alldeles eget blogginlägg.
(jag lovar att återkomma med det senare i sommar.)
Där på Franskan har de inte bara den mest utsökta maten och den mysigaste atmosfären. Där har de den absolut bästa personalen också. Så gulliga och söta.
Den här dagen satte de extra guldkant på min dag, genom att generöst bjuda på en härlig efterrätt bara för de hörde att det var min födelsedag. För mig var det så mycket värt just det här året.
Underbara Creperien, jag blev så glad och tacksam.
Vi ses snart igen, var så säkra.
 
 
Så har jag blivit ett helt år äldre på en enda dag, och nog kändes det den här kvällen när jag kröp till kojs.
 
Många hörde av sig, både till mig och för att höra om Stefan. Jag är så tacksam men även lite skamsen, då jag inte hunnit tacka för all omtanke och stöd som jag egentligen velat göra. Jag hoppas ni alla förstår …
Tack för tankar, presenter, telefonsamtal, besök, blommor, sms, meddelande … TACK!
 
LIVET
Jag faller
Jag reser mig
Jag gör misstag
Jag har blivit sårad,
men jag lever
Jag är bara en människa
Jag är inte perfekt
Men jag är tacksam
för genom mina upplevelser
har jag lärt mig att LEVA
varje ögonblick
 
Tack för att ni hälsade på mig här i min blogg i dag.
Jag hoppas ni får en härlig dag, oavsett om ni jobbar eller håller en ledig klämdag så ska ni ha det gott.
 
Kram Annika
 
 
 
 
Dela gärna
     

Min födelsedag. Läs mer »

Djuren vet instinktivt.

Lämna en kommentar / Familj, Hundar och katter / Av / / , , , / 1 minute of reading
Gokväll i stugorna.
Det är fantastiskt vilket sjätte sinne våra husdjur är begåvade med.
I veckan när Stefans sjukdom smög på, var det som om våra hundarna förstod att något var rent på tok. De ville allihopa ligga nära honom. Som om de tyst signalerade något. Som om de ville få oss att förstå allvaret. Eller ville de bara vara till tröst?
Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på deras tillgivenhet.
 
 
Sakta, sakta går det på rätt håll för min käre make.
Någon säker diagnos har man inte fastställt ännu, men mycket tyder på sepsis, alltså allmän blodförgiftning. Jag har själv googlat och tycker nog också att alla symptom tyder på det. En sjukdom som kan vara ganska farlig, vilket höll på att skrämma mig från vettet.
 
Kära ni, ta vara på livet och var rädd om det ni har. Allt kan förändras på ett enda ögonblick och den till synes starkaste kropp kan på ett kick bli svag. Hälsan betyder allt!
 
 
Jag hoppas att alla ni har det bra och njuter av en underbar pingstafton.
Kram på er.
 
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Djuren vet instinktivt. Läs mer »

En bukett liljekonvaljer

Lämna en kommentar / Familj, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
 
Pingst
Nu är det redan fredag igen och en hel pingsthelg står för dörren.
När jag var ung så var pingsten min absoluta favorithelg. Den slog både jul och midsommar med hästlängder tyckte jag.
Nu har man tagit bort Annandagpingst och hela högtiden känns avhuggen och platt. Jag tycker verkligen att det är synd.
Vad tycker ni? Ska vi byta tillbaka igen?
Vi ger tillbaka nationaldagen och får vår annandagpingst igen!
 
Liljekonvalj
Den blomma som för mig är symbolen för pingsten är liljekonvaljen. Den påminner också om kärlek, förälskelse och sommarbröllop. Jag bara älskar den blomman och dess doft.
 
Kan ni tänka er … en kväll i veckan fick jag med mig både Stefan och min yngsta dotter ut i skogen på jakt efter den underbara lilla blomman.
 
 
Att få ut de båda tv-tittande soffpotatisarna gick förvånansvärt lätt. Fast jag lockade förstås med att bjuda på glass i hamnkiosken i Kivik, kanske var det som lockade mest.
 
 

 Jag hade en klar bild i huvudet var vi skulle kunna hitta dess härliga blommor.

Långt in i den skånska skogen for vi.
 
Det finns nog inget mysigare än att ge sig ut i naturen en stilla försommarkväll.
Även om mitt sällskap inte hade så stora förhoppningar om att få plocka blommor så följde de båda glatt med mig in i djupa skogen.
 
 
Stefan gav upp letandet efter bara några få minuter och Emmy roade sig med andra blommor.
De trodde såklart att jag var rent ute och cyklade och inte hade den minsta koll på läget  …
 
… för såklart stod de där, de underbara blommorna. Precis på samma ställe som då jag var en liten tös.
Ljuvliga, väldoftande.
Lycklig som ett barn, plockade jag mig en liten bukett. Lite då och då stack jag näsan djupt ner bland de vita små klockorna och andades. Det var som att fyllas med ren vällust.
 
 

.Att få sätta in en bukett liljekonvaljer i sitt hem, det måste platsa mer än väl i kategorin #växtkärlek.

Vardagslyx för mig när den är som bäst.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Din beslutsamhet är din
gåva.
Låt inte någon ta den
ifrån dig.
 
Hoppas just DU har härliga planer för dagen. Det behöver inte vara något storslaget, något dyrt eller något extravagant. Det behöver bara vara något litet som får just DIG att minnas den här dagen som lite extra bra. 
 
Ha en härlig fredag och kram.
Annika
 
 
 
 
Dela gärna
     

En bukett liljekonvaljer Läs mer »

Årets morsdag och Tångdala Lönnkrog

Lämna en kommentar / Familj, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron
Oj oj, vad dagarna rusar. Redan är det torsdag, snart helg och idag är vi inne i juni månad. Galet!
Förra helgen var det morsdag, och jag har inte hunnit med att visa bilderna från den där dagen som var lite mer min egen.
Vädret var helt perfekt. Varmt och soligt. Min dotter Amanda och hennes pojkvän Jimmy tittade hit med en solgul, glad solros och en ask choklad. Även Stefan snodde åt sig lite uppmärksamhet då han ju också fyllt år i dagarna.
Lilla Emmygullet hade även hon köpt en underbar rosa blombukett.
Såklart minns jag äldsta dotterns förtjusande blombukett, som hon fixat från Canada … visst minns ni …
 
Älskade ungar, att vara ER mamma är det absolut bästa som finns i hela världen!! Det är den titel jag bär med mest stolthet av alla … hmmm …jag har kanske egentligen inte så många fler titlar när jag tänker efter …. men mamma till systrarna Henriksson, det är det absolut bästa man kan vara här i livet!
 
 

Stefan fick till sin stora förtjusning fler trevliga badleksaker.
Det lär bli en väldigt skojig sommar för maken min!
 
Morsdagen avslutade vi med att köra till Peter Öhman och äta pizza på hans Lönnkrog i Tångdala.
Att sitta där i Peters trädgård och äta hans ljuvliga vedugnsbakade pizzor är inte bara en smakupplevelse, det är så mycket mer.
Tack Peter för Österlens godaste pizzor.
 
Dagens citat:
”Min fru är så himla barnslig!
Varje gång jag sitter i badet
kommer hon in och sänker
mina plastbåtar.”
//kunde varit Stefan ….
 
Njut av dagen. Hitta på något bus. Skratta och lev.
Kram på er.
 
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Årets morsdag och Tångdala Lönnkrog Läs mer »

Åbergs trädgård och en livboj åt Stefan.

2 kommentarer / Familj, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej.
Redan är det onsdag och jag har ännu inte hunnit skriva om allt trevligt som vi haft för oss i helgen.
Vi har varit på Åbergs trädgård. Där är alltid så himla mysigt tycker jag.
Vårt ärende den här gången var att hitta ett par lämpliga krukor till våra änglatrumpeter.
 
Det är verkligen mysigt att strosa runt där på Åbergs och titta på alla underbara blommor.
Såklart passade vi på att ta oss en fika i deras härliga café. Laxbakelse och en kopp kaffe i skuggan under ett träd. Man kan inte ha det bättre!
 
 
Där är så mycket fint som man vill lägga i kundvagnen, men den här dagen fick det bara bli det som stod på inköpslistan minsann.
 
 
Jag hittade ett par krukor som kanske kommer att bli för små inom kort, fast då har jag nya planer för de där krukorna. Men ska inte blommor ha det lite trångt om ”fötterna”?
Även en svartöga åkte med hem, för vad kan väl passa bättre i den stora, tomma, kornblå krukan?
#växtkärlek
 
Så kom Emmy hit. Hon hade med sig en underbar present till Stefan från mina tre töser.
En livboj!
Ingenting kunde väl passat bättre åt honom, nu när han leker med sin krokodil dagarna i ända!
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Den stora kärleken
byggs av många små
kärleksfulla handlingar.
 
Ha en riktigt skön onsdag och tänk på de där små kärleksfulla handlingarna!! De kan liksom aldrig bli för många.
Kram på er
Annika
 
 
 
 
Dela gärna
     

Åbergs trädgård och en livboj åt Stefan. Läs mer »

En man i sina bästa år.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej på er.
Vi har haft en födelsedagsgris här i familjen, som ni nog vet.
Min man Stefan, som nu är sina bästa år.
Hans dag kom att bli en strålande solskensdag.
 
 
Dagen började med skönsång och gratulationer. Det var jag och våra hundar som stod för uppvaktningen. Att hitta på presenter till Stefan är inte det lättaste. Jag valde att söka den bästa presenten på barnavdelningen. Med åren har jag upptäckt att de flesta karlar är barnsligt förtjusta i just leksaker och Stefan är inget undantag. 
En uppblåsbar krokodil som han kunde ha i sin pool, det tyckte jag passade honom utmärkt.
En gräddtårta hade jag också svängt ihop, dagen till ära.
 
När grisen var ordentligt grattad tog jag hundarna med ut i skogen. En tidig morgonrunda som gav mig lite skön avkoppling och energi för dagen.
 
 
Resten av dagen hade vi det skönt och mysigt i vår trädgård. Min syster, min faster och min svärmor kom och gratulerade. Vi åt tårta, drack kaffe och hade en riktigt härlig dag.
Tack till er som kom, trots att åldern är synnerligen ojämn!
 
 
Stefan tog sig ett dopp i poolen med lilla Lykke. Krokodilen hade han noggrannt gömt undan, ifall det skulle komma några barn … Krokodilen ville han tydligen ha alldeles för sig själv!
 
Så Stefan. Ett stort, varmt grattis på din dag. Hoppas du njöt till fullo.
Att förstå sin ålder är att förstå dess glädje.
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Lev inte ett liv baserat på
utseende; det förändras alltid.
Lev inte ett liv baserat på lögner;
de avslöjas alltid i slutändan.
Lev aldrig för någon annan
än dig själv.
 
Idag är det måndag igen och vardagslivet rullar på.
Jag önskar er alla en skön vecka.
Kram på er.
Annika i  mormors hatt.
 
 
 
 
Dela gärna
     

En man i sina bästa år. Läs mer »

Rulla till toppen