Allmänt – Sida 9 – Gylleboannika

Fars dag, och liten har blivit stor.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Hundar och katter / Av Annika Olsson / 12 november, 2024 / hundar, pomeranian / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen som gått, så har vår lilla Penny fyllt hela tre år. Vår gulliga lilla tillgivna hund. Hon som är den gladaste i gänget, kanske den mest tillgivna av dem alla, och absolut den med störst integritet.

Hon har både jakt- och bevakningsinstinkter likt en stor hund. Och hennes nos är lika vass som den vår forne gamle ”Johnny-hund” hade.

Att det redan gått tre år sedan Penny blev en del av vår flock, ja det känns ju helt otroligt. Det var ju alldeles nyss som hon bara var en liten busig valp.

I helgen har det också varit Fars Dag. Jag har jobbat de flesta dagarna på bästa ”Luckan” i Brösarp, och där fanns det ju massor med roliga presenter till pappor av alla de slag.

Nu är ju farsdag över och förbi för den här gången, men för den som istället börjar tänka på julklappar, så finns där mycket att välja på till män i alla åldrar, ja även till kvinnor och barn faktiskt. Tips, tips…

I helgen kom min dotter Emmy hem till Gyllebo. Hon har nytt jobb i Malmö, så tiden har varit knapp den här hösten, men äntligen fanns några dagar då hon hade tid och möjlighet att komma hem.

Hon och hennes systrar kom ihåg Stefan också, då det var Fars dag – det brukar de alltid göra, och det känns så fint tycker jag.♥ … och Stefan blev stolt som en tupp tror jag.

Dagens citat:

Om stenåldersbarnen hade lytt sina föräldrar, så hade vi fortfarande levt i stenåldern.

Det är tur att vi har våra ungdomar, de kan berätta och förklara så mycket som är svårt med teknik och internet. Det är bara att erkänna sin okunskap om vissa saker och istället försöka lära allt vad våra ungdomar redan kan.

Ha det gott och kram Annika

Dela gärna

Fars dag, och liten har blivit stor. Läs mer »

Redo för vintern nu.

4 kommentarer / Allmänt, Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 11 november, 2024 / boktips, Gyllebo, höstmörker, tomelilla / 2 minutes of reading

Hejsan.

Snart är vi mitt inne i mörkaste November, och ännu har vi nästan inte haft en enda liten frostgrad här nere i söder. Temperaturen i sjön ligger på 9 grader och det känns ännu ljummet och skönt att vara ute.

För mig hade det gärna fått komma ett litet täcke med härlig nysnö nu som hade lyst upp lite grann. Ingen snö är ju vitare än den där första när den väl kommer.

På tal om vitt … Ännu blommar min stora vita klematis helt överdådigt, sådär som den brukar göra nu sent på hösten. Jag är glad att jag kan njuta av den genom mina köksfönster.

Det enda som är kvar att göra inför vintern här, är att lägga på plåtarna på poolen. Det är ett lite tungt och bökigt projekt som ofta skjuts upp. Men när de är gjort, då är vi redo för snö och vinter. Nästa helg får vi ha som mål att det ska vara klart.

För ett par veckor sedan var det meningen att mina små barnbarn skulle komma och sova över hos oss här i Gyllebo. Men av det blev det ingenting, då de båda pojkarna blev både febriga och kräkiga. Istället fick Amanda vara hemma med de båda pågarna. Jag fick ju en ledig och oplanerad dag plötsligt, så då åkte jag dit och hjälpte henne att gräva upp hennes dahlior.

När pojkarna låg nerbäddade i soffan framför TV:n kom Amanda ut om i trädgården och instruerade hur hon ville ha det, och vad de olika blommorna hette. Jag höll mig gärna utomhus och så långt ifrån alla basilusker jag kunde.

Efter någon timme var alla dahlior i Tomelilla också uppgrävda och även där blev de redo för vintern. Jag log lite när jag såg de sista skördade morötterna på uteplatsen. Kanske var det tänkt att det skulle serveras någon delikat morotsrätt i den lilla gulliga lekstugan. Visst är den där lilla stugan så kär, den som Stefan renoverade åt Scott då han var riktigt liten…

Boktips

Jag har lyssnat på en ny bok som heter ”Midnattssrosen” av Lucinda Riley. Det är en historisk roman där man får följa två parallella berättelser – en nutida och en som utspelar sig för hundar år sedan. Det var en bok som jag tyckte mycket om. Så tips, tips!

Dagens citat:

Det krävs en stor mängd sanning för att vinna förtroende, men endast en lögn för att förlora allt.

Ha en fin måndag

Annika

Dela gärna

Redo för vintern nu. Läs mer »

Vacker Allhelgona.

8 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 5 november, 2024 / Alla Helgons Dag, Österlen / 2 minutes of reading

Hej hej

Allhelgona helgen är en så fin helg tycker jag. Sådär lugn, eftertänksam och vacker som den ju bör vara.

Efter en veckas arbete på Luckan så var det skönt att bara åka till kyrkogården, göra lite fint och tända ljus för mina nära och kära.

I förra veckan var det ju även Halloweenfirande. Jag läste att barnen i vår by skulle gå runt och hitta på bus om det inte bjöds på något godis. Men efter en lång arbetsdag så var jag så himla trött och jag orkade verkligen inte med något busande. Istället släkte jag alla ljusen i vårt hus och satt med ett ensamt stearinljus och åt upp allt godis själv. När Stefan kom hem från sin herrmiddag så trodde han nästan att strömmen hade gått här hemma.

Min äldsta dotter, hon som bor i Canada, hon älskar att klä ut sig och fira Halloween. Det här året lär hon ha varit Sandy i Grease, det hördes ju väldigt sött och gulligt och inte alls så läskigt. För några år sedan såg hon dock så här förfärlig ut…

I förra veckan skulle min fine svärfar, Nisse, fyllt 100 år om han hade fått leva så länge. Såklart skickade vi lite grattishälsningar upp till himmelen.

I helgen har det varit Österlen Lyser runt om i byarna. Men jag har varit så trött och inte riktigt orkat ge mig ut sedan mörkret fallit. Men det gör inget, jag har haft det mysigt här hemma istället. Och kanske kommer jag att bli rysligt pigg nu framöver, då jag druckit en kur av ett kinesiskt te, som smakade så vedervärdigt att det knappt gick att svälja. Med den smaken måste det ju göra någonting bra med kroppen.

Hälsokuren är över, grytan jag kokte teet i har jag fått kasta. Kaffetåren på morgonen smakar numera himmelskt efter veckan med kinesiskt rävgift.

Dagens citat:

Kroppen och själen talar till oss och höjer rösten tills vi lyssnar.

Ha en härlig tisdag.

Kram Annika

Dela gärna

Vacker Allhelgona. Läs mer »

Mitt Oktober 2024

4 kommentarer / Allmänt, Månadssummering / Av Annika Olsson / 1 november, 2024 / månadssummering, Mitt Oktober / 2 minutes of reading

Alltså – tack, tack oktober för en fantastisk höstmånad. Eller höst och höst …. här nere i söder hade vi ju meteorologisk sommar hela månaden. Helt fantastiskt härligt har vi haft det.

Det har varit äppelmarknad i Kivik, och jag och Stefan var där för att njuta av den underbara äppeltavlan. Mest har jag varit ute i naturen. Jag och hundarna gjorde ett besök i Christinehof och dess vackra omgivning. En annan morgon vandrade vi från Vik till Baskemölla. En kväll var jag med min vän och utmanade mig själv genom en magisk glödvandring. En tur till Hallmölla blev det också en eftermiddag, och flera gånger till Haväng. Ja, en massa härliga utflykter runt om i vår fina trakt.

Jag började och slutade månaden med några dagars arbete på världens bästa Lokalförening – Luckan, ni vet, i Björstorp. Det är alltid lika roligt att komma till jobbet och träffa kompisarna igen.

Nu hälsar jag November månad välkommen. En månad som ännu är nästan helt oplanerad för min del. En liten utflykt med en dotter väntar förstås. Jag alltid så himla nyfiken på hur vädret kommer att bli. Det är så spännande när vintern och kylan närmar sig, för man vet aldrig riktigt hur det kommer att bli.

Dagens citat:

Att säga nej innebär att du kan säga ja – till saker du vill prioritera och som ger dig mer energi.

Det är så mycket som man vill – men lite av varje så blir det bäst.

Ha en fin fredag.

Kram Annika

Dela gärna

Mitt Oktober 2024 Läs mer »

Äppel och våffeltider.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Hemma hos mig. / Av Annika Olsson / 31 oktober, 2024 / barnbarn, familjen, Ravlunda / 1 minute of reading

Hejsan.

Den där dagen då jag var med min dotter och barnbarnen vid Haväng så passade vi på att stanna vid ett av alla ställen där man säljer frukt här på Österlen. Vid den här tiden ska man verkligen frossa i svensk frukt tycker jag.

I Ravlunda stannade vi igen för att titta på Scotts favoritkor, nämligen highland cattle, och visst är de väl fina. Det sägs att den rasen ska vara så snäll, även om Stefan har lite andra erfarenheter…

På eftermiddagen när vi kom hem så stod våfflor på önskelistan. Jag fick ovärderlig hjälp av Scott, och när det var dags att slicka grädde från visparna, då hjälptes vi alla åt såklart.

Sedan lät vi oss alla smaka av de nygräddade våfflorna. Alltså, visst är det supergott med våfflor!! En stor favorit hos mig.

Dagens citat:

Ibland flyger tiden som en fågel, ibland hasar den som en snigel – lyckligast är vi när vi inte märker vilket.

Ja så är det nog. Ha en fin sista oktober nu.

Kram Annika

Dela gärna

Äppel och våffeltider. Läs mer »

Som sommaren och glödvandring.

6 kommentarer / Allmänt, Hundar och katter, Trädgård / Av Annika Olsson / 26 oktober, 2024 / Glödvandring, min trädgård / 3 minutes of reading

Hej

Förra helgen kändes det nästan som om det vore sommar hemma i vår trädgård. Man trodde nästan inte att det var sant när trädgården ännu bjöd på vackra blommor att sätta in i buketter.

Inte hade jag hjärta att gräva upp dahliorna heller, trots att vi bestämt oss för det. De blommade ännu för fullt, och till och med en liten pärlhyacint hade blygt stuckit upp sitt blåa lilla ansikte ur jorden, som om den ville säga ”hörrnini, vi hoppar över vintern i år”.

Stefan stod i sitt anletes svett och högg ved för glatta livet. Vedklyven hade dragit sin sista suck och på den väntade nog bara ”vedklyvskyrkogården” blev jag upplyst om med en uppgiven suck.

Glödvandring

På kvällen var det dags för en helt ny upplevelse för mig. En magisk glödvandring till djupa och rytmiska toner av shamantrummor . En ny utmaning – nästan motsatsen till mina älskade isvaksbad. Från iskallt till glödhett kan man ju säga.

Vi samlades på den vackraste platsen man kan tänka sig, en bit utanför Höör, mitt i Skåneland. Tillsammans hjälptes vi åt att tända de staplade vedträna och satt sedan runt den brinnande elden tillsammans. Vi lyssnade på Per som trollband oss alla med sina starka, tänkvärda och underbara berättelser.

Mörkret sänkte sig över oss, och till sist var det bara glöder kvar av vår brasa. Tiden var inne för att räfsa ut alltihopa till en gång där vi skulle trampa över med våra nakna fötter. Trummorna ljöd runt oss och i en cirkel gick vi runt, över glödbädden, och om igen – varv efter varv…

Glödvandring utövas på många olika delar av världen, som en ritual med kulturella, religiösa och andliga rötter. Glödvandring tros bla. ge rening och kraft, den kan även användas för att bevisa mod eller för att övervinna rädsla. Glödvandring kan även ses som en symbol för människans förmåga att kontrollera både elden och sig själv.

Ett varmt tack till Per Hill och Jesper Nordström Hill för en fantastisk och oförglömlig kväll. Tack för den gudomligt goda fikan vi bjöds på, och tack också min fina vän Tina, som tog mig med på denna upplevelse.

På frågan vi alla ställde oss den kvällen – ”vad är det värsta som kan hända” – visade sig, som så ofta i livet, faktiskt inte hända.

Dagens citat:

En indian satt och pratade med sitt barnbarn.

Han sa: ”I alla människor bor det två vargar som slåss. Den ene är ond. Det är ilska, fruktan, missunnsamhet, avundsjuka, sorg, arrogans, självömkan, lögn, överlägsenhet och egoism. Den andra är god. Det är glädje, fred, kärlek, hopp, lugn, ödmjukhet, välvilja, empati, sanning och tillit”.

”Vilken varg vinner?”, sa barnet.

”Den du matar”, sa den gamle mannen

Ha en fin lördag.

Kram Annika

Dela gärna

Som sommaren och glödvandring. Läs mer »

På tiden.

4 kommentarer / Allmänt, Familj / Av Annika Olsson / 20 oktober, 2024 / barnbarn, Gyllebo, höst / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det var så länge sedan som jag hade möjlighet att träffade min dotter Amanda. Inte sedan tjejmilen i Stockholm har vi setts. Det har varit så många ”måsten” som kommit emellan.

Men äntligen kom det en dag då vi kunde träffas.

Det var fint att få rå om den lilla familjen litegrann. Scott hade hunnit fylla hela fem år, så det firade vi såklart lite extra.

På kvällen var det dags för fotbollsträning i Onslunda, och jag såg till att få följa med, ville ju inte missa en sekund med de där små.

Tillsammans med bästisen Olle så dribblades det boll likt små framtida Zlatans.

Lille Nicolaj tittade längtansfullt på, förmodligen sugen på att också få vara en del av fotbollsgänget. Sakta, sakta förflyttades den lille pågen längre och längre ut på planen 🙂

Till sist var han där han ville vara – intill sin storebror som skyddande la sin arm om honom. Så gulliga♥

Efter träningen åt vi kvällsmat hemma i Gyllebo, och sedan blev det bestämt att allihopa skulle sova över i gästrummet. Den nya sagoboken som Scott fått i present fick läsas två gånger, så bra verkade den vara.

Dagen efter var det en härlig höstdag. Det väntade lite dagis på pojkarna innan lunch, men först hann vi med lite cykeläventyr i Gyllebo.

Efter att våghalsigt tagit oss över en liten porlande bäck så fortsatte cyklandet en liten stund till.

Men allt roligt har ett slut, och snart var det dags för mormor att vinka hejdå till den lilla familjen.

Dagens citat:

I slutändan kommer dina barn minnas vem som fanns där, inte vad du köpte. Barn växer ifrån leksaker och ur sina kläder, men de växer aldrig ifrån kärlek och omtanke.

Såklart fanns det någon liten packet till Scott (och även till Nico) – har man fyllt år så har man.

Ha det gott.

Kram Annika

Dela gärna

På tiden. Läs mer »

Så vacker väg till vår sommarby.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 17 oktober, 2024 / Gyllebo, Gyllebo fritidsområde, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

Många vägar bär till Rom … eller hit, till vår fina sommarby. En av alla vägarna är lite extra vacker. Det är när man kommer från Möllegatan (vägen mellan Komstad och Östra Vemmerlöv) och svänger in på Slottsvägen. Där är det en allé som går genom de vackra kohagarna och leder ner till Gylleboslott och till sjön. Mellan sjön och allén ligger det områden med stugor på båda sidorna. Vi bor i den västra delen av området.

När jag en morgon var ute med hundarna på sin första kissrunda så kunde jag inte låta bli att hänga kameran över axeln. Det var ju så himla fint med dimman som låg längst borta på fältet och solen som lekte i de gyllene löven.

Vid pumphusvägen har ett par stora tomter styckats om och en ny gullig liten väg har anlagts. Det ska bli spännande att se hur det kommer att bli där framöver.

Vid Brahevägen hade grisarna varit och kalaset under natten. De flesta har dock satt upp staket eller eltråd, så svinen har inte lika lätt att pigga upp i grannskapet som förr, men de gör sina tappra försök.

Men med grisar eller ej, så är vårt Gyllebo allt bra vackert ändå.

Dagens citat:

Höst

Dansa med vindarna. Sjung med fåglarna. Fall med löven mot jorden. Slå rot och vänta på solen.

Ha en härlig dag.

Kram Annika

Dela gärna

Så vacker väg till vår sommarby. Läs mer »

Höst i trädgården

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Trädgård / Av Annika Olsson / 11 oktober, 2024 / Gyllebo, höstbestyr, trädgård / 2 minutes of reading

Hejsan.

Nu när den första frosten varit här och nosat så fick jag lite extra fart att höstfixa här hemma i min trädgård.

Även om det ännu varit fina och varma dagar och mycket i trädgården ännu blommar, så var det hög tid att bära in de frostkänsligaste växterna i orangeriet. Sagt och gjort – jag och Stefan bar och konkade in de krukor som skulle inomhus, och jag lovade mig själv tyst att försöka ha lite färre blommor till nästa år.

En annan sak som jag skjutit upp till höstkanten, det var pionerna, som alla skulle flyttas till en ny platsen i trädgården. Där i den nya rabatten tror att de kommer att trivas lite bättre, för med åren så har det blivit så mycket skugga där de växt. Nu hoppas jag att de kommer att trivas riktigt bra där i sin nya soligare rabatt.

Stefan hjälpte mig med omplanteringen, även om han gruffade lite emellanåt, eftersom de här blommorna var betydligt större än vad han hade föreställt sig. Efteråt så fick de rejält med vatten och så kan vi väl bara hålla tummarna för att de kommer att ta sig bra på nya stället.

Min vita ros som jag fått av svärmor Karin en gång för länge sedan, ser ut att slå alla rekord med blomning i år. Rosor är oftast så fantastiska, de blommar villigt, ibland ända tills den första snön faller.

Kvar i trädgården är nu att gräva upp alla dahliorna. Fast de får stå kvar ett litet tag ännu. Man brukar kunna se på dem när de vill bli uppgrävda, och ännu bjuder de ju på vackra blommor.

Allt jobb man lägger ner i trädgården nu vid denna tiden, det lägger ju grund för hur fint det kommer att bli till våren. Jag tänker försöka ta en sista ogräsplockarrunda också. Nu när regnet kommit så är det mycket enklare att hacka bort oönskade växter i rabatten.

Dagens citat:

Jag väljer att friskvårda mig själv, så slipper jag att sjukvårdas av någon annan.

Trädgård, blommor och grönska – det är nog bästa friskvården som finns.

Må gott.

Kram Annika

Dela gärna

Höst i trädgården Läs mer »

Arne Alligator

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 5 oktober, 2024 / Gyllebosjön, Ystads teater / 2 minutes of reading

Hejsan.

För en vecka sedan så var det en så otroligt vacker höstmorgon nere vid sjön.

När jag kom ner till bryggan så hade någon stökat upp med gamla möbler vid den lilla rastplatsen. Ute på bryggan stod en järnstol uppställd. Tråkigt nog kommer det förmodligen sluta med att alltihopa hamnar i sjön så småningom (om nu ingen hinner städa upp innan förstås)

Soluppgången var vacker och som på en given signal så lyfte alla gässen under ett våldsamt skränande och flög ut över sjön innan de försvann över trädtopparna.

När solen kommit upp en bit på himlen så kändes morgonen som en blandning av höst och vår. Det var så vackert i skogen.

Vid badplatsen stod en man som totalt missuppfattat vilka regler som gällde för fisket i sjön, då han lyckats ställa sig på det enda stället som det råder strikt fiskeförbud på.

Förra helgen hade jag bokat biljetter på Ystads teater för mig och Nicolaj. Vi skulle se på Arne Alligator, en trevlig föreställning hade jag tänkt, som nog skulle passa lille Nico.

Men det där med Arne Alligator var verkligen inget för Nicolaj. Ljudet i salongen var extremt högt, och jag märkte att Nicolaj tyckte att det var obehagligt. Flera föräldrar höll över sina barns små öron och efter första sångnumret så ville Nicolaj gå ut. Såklart gjorde vi det. Istället körde vi och köpte mjukglass, och det var ju tusen gånger bättre tyckte Nico.