Annika Olsson

Ekoparken där jag har mina rötter.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej.

En av Österlens vackraste platser (om jag får bestämma) det måste absolut vara Christinehof.

Här är jag född och uppvuxen, och här har jag haft den ljuvligaste naturen som min lekplats.

Det var i helgen när min käre Stefan var på vildsvinsjakt i Kivik, som jag och hunden Johnny passade på att njuta av en lång promenad i Christinehofs sagolika ekopark.

Vildsvin är jag uppvuxen med. Vid Christinehof fanns vilda grisar i stora hägn, när jag var barn. Med åren hände något och numera finns det grisar överallt. Just i Kivik är de lite för många och lite för närgångna mot människor. Den här dagen var jägare samlade till skyddsjakt och viltvård där. Grisarna är ju inte bara skräckinjagande, de förstör ju väldigt mycket mark också. Ynglar av sig gör de så man blir mörkrädd.

Men jag och Johnny njöt av en härlig runda utan att möta ett enda svin den här morgonen. (Fotot ovanför tog jag i somras någonstans på Österlen.)

Bakom träden skymtade det stall där jag en gång som barn hittade en åsna. Såklart var det någon som ägde den där åsnan. Men på barns vis fantiserade jag om att det var min egen hemliga åsna.

Vi passerade det vackra huset som kallas ”trädgårdsmästarebostaden”.

Plötsligt kikade några solstrålar fram genom de tjocka molnen, och borta i hagen hade hästarna nog nyss vaknat.

Det sägs att ju äldre träden är i en skog ju mer välbehag och sinnesfrid skänker de oss människor. Vill man må extra bra, då är det absolut hit man ska åka.

Christinehof – för alltid i mitt hjärta. Och kanske i just ditt hjärta också!

Dagens citat:

Naturen är aldrig banal.

Må fint.

Kram Annika

Ekoparken där jag har mina rötter. Läs mer »

Sol, vind och vatten.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Ja just sol, vind och vatten är något som vi har ganska mycket av här hos oss på Österlen. Och kanske särskilt vind!

I förra veckan blåste det så mycket så jag kunde nästan inte stå stilla när jag gick av min bil ett stenkast från Simrishamn.

Det där med vinden är ju himla bra när man vill hänga ut sin tvätt på tork. På ett kick är allting torrt… om nu inte tvättställningen flyger all världens väg, vill säga. Jag minns hur just torkvindor hade en strykande åtgång när jag arbetade i bygghandeln i Simrishamn.

Sin egen ström kan man ju producera, precis som Mandelmanns gör. Såklart måste man betala skatt till staten, för inte går det att blåsa dem på pengar inte.

 

Att försöka ha någon tillrättalagd frisyr när man är ute på de Österlenska vidderna är inte alltid det lättaste. Ibland känns det som om hela kalufsen ska flyga alla världens väg.

 

Men jag älskar den där Österlenblåsten. Det känns lite som om man får extra luft under vingarna och allting blir en smula lättare. Hela kroppen vill liksom lätta från marken och sväva iväg som en fjäder i vinden.

Sol, vind och vatten – visst är det härligt.

Dagens citat:

Gå så långt ditt öga når. När du kommer dit har du möjlighet att se längre.

Ha det gott. Och snart är det minsann dags att hänga ut tvätten på tork igen.

Annika

 

Sol, vind och vatten. Läs mer »

Unga företagare.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

En kväll kom det ett meddelande på min telefon. Vår härlige tulpanodlare från Österlen behövde min hjälp.

-jau behöver lid bilder …

Det var inför ett Stockholmsbesök i samband med den fina utmärkelsen som fotografier behövdes. Bilder till det prestigefyllda priset som pionjär för landsbygdsutveckling.

-nej, nej, nej … jag är ju ingen riktig fotograf, protesterade jag lamt.

-då får jau knevla ti de sell…

Såklart gjorde jag ett försök.

Självfallet fanns inga tulpaner att fotografera den här dagen. Fälten var frusna och gården låg inbäddad i vit frost. Men han har ju tusen järn i elden och på gården sjuder det av liv.

Efter att ha knäppt de profilbilder han behövde ha, strövade vi småpratande runt på gården.

Jag bara älskar hans underbara kor. ”Polisbilskorna”, eller Belted Galloway som det heter på riktigt.

Kossorna var rejält runda om magen och vilken dag som helst väntas tillökning på gården. Morgonen var tidig, men trots det så hade Jocke redan hunnit med en massa arbete.

Bäst som vi stod där ute hos korna, kom en stor vacker röd räv travande utanför hagen. Livet på en bondgård blir då aldrig någonsin tråkigt.

Jag imponeras djupt av traktens driftiga ungdomar. Unga människor som vill och vågar satsa på att vara egna företagare i vår lilla region. Vår trånga hörna som kallas Österlen. Med vatten på de flesta sidor.

I en tid då det mest satsas på konsten och turismen i vårt område, gläds jag så över den uppmuntran Jocke och Malin nu fått. För vi kan inte äta tavlor och våra turister behöver massor av fina närodlade produkter. Snälla kommundirektörer och andra härskare, glöm inte att stödja våra ungdomar som vill fortsätta producera den mat som håller oss alla vid liv!

All lycka till kära ni!!

Dagens citat:

Det är bättre att se tillbaka på livet och säga ”jag kan inte förstå att jag gjorde det där”, istället för att säga ”jag önskar att jag hade gjort det där”.

Ha en fin dag.

Annika

 

Unga företagare. Läs mer »

Tillskott och vitaminer.

2 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vi är mitt i februari och alla är vi bleka och glåmiga. Det är den tiden på året, då kroppen går på sparlåga. Kanske är det nu som det säljs mest vitaminer och dunderkurer i affärerna.  Med rinnande näsor trycker vi i oss vitlök, ingefära och små piller från hälsokosten. Vi mixar bär och kokar shots.

Allt det där är nog så bra. Men jag har en fast övertygelse om att det bästa man kan göra, är att vara ute. Ute i friska luften.

En stund utomhus varenda dag känns så välgörande och bra i hela kroppen. Även om det inte är solsken, så tror jag ändå att kroppen suger åt sig av dagsljuset och gör något gott med oss människor.

Eller jag tror inte, jag vet med bestämdhet att det är välgörande att vistas utomhus.

Vi rusar fram i en stressad tid. För många är det såklart inte lätt att få tiden att hinna med den där utomhusvistelsen. Fast egentligen handlar det nog om prioriteringar tror jag.

Att vara utomhus i naturen ger inte bara kroppen solljus och frisk luft. Det ger någonting åt själen också. Något som sprider sig som en skön styrka.

Dagens citat:

Naturen målar åt oss, dag efter dag, tavlor med oändlig skönhet, om vi bara har ögon att se dem…

Ja, det blev ett litet må-bra-tips från mig idag. Såklart är ett extra tillskott av D-vitaminer aldrig fel, men en stund med näsan mot himlen gör underverk.

Kram Annika

 

Tillskott och vitaminer. Läs mer »

Aldrig långvarigt.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hej.

När vi får vackra snölandskap här nere på Österlen, då kan man alltid vara säker på att det aldrig varar särskilt länge.

Pudersnö på träden ligger sällan kvar mer än någon dag, så det gäller att passa på att njuta.

Vädret skiftar liksom hela tiden. Fram och tillbaka. Ena dagen är det vintervitt och vackert.

Andra dagen är det tö och kramsnö. Då kan man gå ut och bygga sig en snölykta om andan faller på.

Eller så kan man utmana någon i snöbollskrig. Stefan brukar vara en rolig motståndare.

Men det gäller att passa på. Nästa dag är det kanske pudersnö igen och stört omöjligt att få till några snöbollar. Då får det bli gammal hederlig mulning i stället.

Dagens citat:

Varje morgon kan du välja både vilka kläder och vilken attityd du ska bära för dagen.

Ha en härlig dag.

Annika

Aldrig långvarigt. Läs mer »

Vintersaga

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hej.

Den där morgonen då jag körde hem från Baskemölla så var det som om dagen innehöll ett lyckligt vemod. Likt en blandning av melankoli och fullständigt lyckorus, låg landskapet framför mig. Så oerhört vackert. Så starkt och bräckligt på samma gång.

Vintern hade sitt kalla hårda grepp om Österlen, samtidigt som de romantiskt rosa molnen över Stenshuvud, ingav ett varmt hopp om en ljuvlig vår.

Ännu fanns några få röda nypon kvar. Frostnupna och vackra.

På min väg hem till Gyllebo såg jag dagen ljusna. I mitt huvud hörde jag tonerna av sången ”Vintersaga”. Den där dystra låten som så mycket påminner om ett vintrigt Österlen.

”insnöade gårdar någonstans på Österlen”

 

Kanske är det som i sången tänkte jag, att kärleken får leva mellan nattskiftet och drömmen. Svartfåglarna la den här morgonen lite extra vemod över landskapet när de i hela kolonier flyttade från det ena kala trädet till det andra.

Dagens citat:

Om man vägrar se framåt och inte vågar se bakåt, då måste man se upp.

Ha en riktigt härlig dag.

Kram Annika

 

Vintersaga Läs mer »

En go kaga och en katt med frihet.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig., Hundar och katter / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Den där Felix, han vet alltid var bästa platsen är. Som om han har en inbyggd radar i sin hjärna. Han vet alltid var han är minst önskvärd för stunden. På mitt nya, fina fårskinn. En plats som inte direkt var avsedd för honom.

I min kyl fanns några förpackningar vaniljsås med kort datum. I brist på äpple i förrådet fick det istället bli en ananaspaj. Mmmmm … så himla gott!

Jag tror att Stefan gillar när jag gör sådana här upptäckter, som att vaniljsåsen måste ätas upp på studs för att inte bli för gammal.

Och när vi mumsade i oss den ”goe kagan” till kvällskaffet, så låg Felix kvar på det nya fårskinnet. Ingen av oss hade hjärta att fösa bort honom. Katten med de stora friheterna.

Kvällens citat:

Att göra sig fri är ingen konst, det är att vara fri som är svårt.

Ha en fin kväll.

Annika

(nej, såhär mycket snö har vi inte just nu, bilden är från i fjor … men visst ser det ljuvligt ut!)

En go kaga och en katt med frihet. Läs mer »

En sommarkväll att minnas.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej

Jag har de senaste veckorna följt serien om Mandelmanns gård på TV. Den har påmint mig om hur fantastisk sommar vi fick uppleva i fjor. Alltså, så många goa minnen den gav oss.

Särskilt minns jag en kväll. En sensommarkväll på just Djupadal.

Jag och Stefan hade bokat plats för att äta kvällsmat på gården. Det var en vacker sensommarkväll och dofterna i trädgården var nästan berusande.

När jag tänker tillbaka på den där kvällen blir jag alldeles glad och lycklig.

Det blev en resa i smakernas värld, den där kvällen. Jag minns inte längre hur många olika rätter vi bjöds på. Likt en tapasrestaurang blev vi serverade rätt efter rätt. Alltihopa tillagat av vad som fanns på gården.

Vi var ett trettiotal gäster som hade fått möjligheten att njuta av allt det goda.

När man ätit så mycket och så länge, ja då var vi tvungna att pausa. En tur i den prunkande trädgården fick maten att sjunka och göra plats för mer.

Tid för att pudra näsan blev det också. Det lilla dasset var nystädat och fräscht, förkunnade Gustav, innan han fnissande drog sig tillbaka upp mot ensamma trädet.

Den här kvällen blev en av de kvällar som jag minns särskilt väl från sommaren 2018.

Jag beundrar dem verkligen, paret Mandelmann. All mat serverade Marie oss själv, ända till sena kvällen. Tillsammans med en ung tös, bar hon in tallrik efter tallrik fyllda med delikatesser. Nästa morgon skulle Marie upp före tuppen, för att ta emot ett filmteam. Avsnitt för TV skulle spelas in. De program som nu bjuder oss den härliga underhållningen på tisdagskvällarna.

Har ni något särskilt sommarminne från i fjor?

Dagens citat:

Vi ska dö en dag, men alla andra dagar ska vi leva.

Vill ni se mera från den här ljuvliga kvällen så finns ett inlägg HÄR.

Ha det gott.

Annika

En sommarkväll att minnas. Läs mer »

Gästrum i garaget.

2 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , / 2 minutes of reading

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hejsan.

Ni som följt min blogg från starten, minns kanske hur vi för två, tre år sedan gjorde en totalrenovering av vår lilla stuga. Då när både hjärtinfarkt och ett stort vaskulitskov höll på att kosta Stefan livet. Trots alla motgångar stod huset till slut nästan helt klart. Det enda som egentligen återstod var ett litet gästrum. Ett rum där våra döttrar skulle kunna sova över då de kom hem på besök.

I garaget kunde vi fixa till ett litet krypin, tyckte vi…

Ja som ni ser så har vi väl ett garage som många andras. Massor av saker i en organiserad röra. Till och med en burk inlagda plommon från 2010 fanns där bakom allt bråte.

Men med gemensamma krafter har jag och Stefan hjälpts åt att få till det där gästrummet. Nu står det äntligen klart.

En liten vardagsfarstu blev det också. Där fick centraldammsugaren vara kvar, lite halvt gömd bakom en gammal fönsterbåge.

Så nu kan jag hälsa mina döttrar välkomna hem till Gyllebo. Och när Andréa kommer hem från USA i sommar, då kan vi ju alltid festa på inlagda plommon och glass. Likt ett vällagrat vin. Det blir säkert gott.

Kvällens citat:

Motgångar får vissa människor att bryta samman, andra att överträffa sig själv.

Tips: det enda som återstår är några fina lampor i fönstren. Den HÄR eller den HÄR har jag kikat in. Fler fina saker till bra priser hittar man HÄR.

Ha en fin kväll och kram

Annika

Gästrum i garaget. Läs mer »

En av många juveler.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hej.

Jag måste ju bara visa er lite fler bilder från min underbara morgonen i Baske. Den där morgonen då solen lekte kurragömma bakom roliga moln på himlen.

Morgonen var kall och nästan helt vindstilla.

Molnen och dimman gjorde att horisonten liksom suddades ut lite grann. Istället för en knivskarp linje mellan himmel och hav, så flöt allting vackert ihop till ett. Ungefär som när vattenfärger blandar sig med varandra.

Om man går en bit söderut mot Simrishamn så kommer man till en så vacker liten plats. En liten bit strand och ett ensamt träd. En av alla de platser som finns här på Österlen. Som små underbara juveler.

Jag var alldeles ensam där och det var något särskilt rofyllt över den gryende dagen.

Länge njöt jag av allt det vackra innan jag tog den lilla stigen längs havet tillbaka.

Borta över Stenshuvud hade dimman börjat lätta och på byggarbetsplatsen i Baske hade byggarna sänkt ljudet på sin stereo. Kanske höll de frukostrast och ville kunna prata med varandra. Dagen hade vaknat.

Dagens citat:

Jag är övertygad om att de flesta människor är ungefär så lyckliga som de bestämmer sig för att vara. //Abraham Lincoln

Jag har bestämt mig för att prioritera känslan av lycka.

Ha det fint.

Kram Annika

En av många juveler. Läs mer »

Rulla till toppen