oktober 2025

Höst i nationalparken.

Hej

I förra veckan var det så vackert höstväder. En smula blåsigt, men soligt och fint för övrigt.

Jag packade in alla hundarna och mig själv i bilen och for en runda till nationalparken. Trots att det var så fint höstväder så var där inte alls så mycket besökare. Annat var det minsann under pandemin då parkeringen alltid var fylld till bredden med bilar.

Uppe på ”huvudet” blåste det friska vindar. Utsikten däruppe ifrån är särskilt fin nu på hösten. Dagen då jag var där så hade träden börjat skifta i höstfärgerna, men den här helgen som kommer nu, är nog den absolut vackraste att njuta av utsikten från Stenshuvud.

En stund satt jag med alla hundarna i knäet och njöt av den storslagna vyn, innan jag vandrade vidare nerför berget på andra sidan.

Vi tog stigen genom alekärret tillbaka. Det är den delen av parken som jag brukar tycka mest om, fast nu var där ganska uttorkat och inte riktigt sig likt tyckte jag. Hoppas vintern fyller på med vatten så det blir ett riktigt kärr igen.

Boktips

Jag har lyssnat på en ny del i bokserien ”Sekelskiftsmorden”. Boken heter Lucia är död av Katarina Wennstam. Hennes böcker är både spännande och man får sig en rejäl historielektion på köpet. Jag gillar den här serien, och denna boken var inget undantag.

Ha en fin torsdag. Jag själv ska jobba lite längre än vanligt. Vi har nämligen ”Skogsdag” på Lokalföreningen i dag, där vi bjuder på soppa och glass. Hoppas vi ses.

 

Dagens citat:

Om du inte lever ditt liv så som du vill, kommer du till slut att behöva nöja dig med ett liv som andra skapar åt dig.

 

Allt gott

Kram Annika

Höst i nationalparken. Läs mer »

Vi går och fiskar.

Hej och hallå

Förra helgen var barnbarnen här en liten stund. Först kom Amanda hit med minstingen Nico, medan storebror Scott var på ett kalas. Vädret var fantastiskt, så vi passade på att vara ute i trädgården en stund.

När det blev dags för Amanda att hämta hem Scott från festen så ville Nico stanna kvar i Gyllebo hos mig och Emmy . Sagt och gjort, så fick det bli.

Vi bestämde att vi skulle ta med oss håvarna och gå ner till sjön för att fiska lite. Jag tog fram sittvagnen ur garaget, men Nicolaj envisades med att han inte alls behövde åka i någon vagn för han var ju faktiskt ingen babys.

Även om det tog lite längre tid att gå, så kom vi tillslut ner till sjön. Jösses så vackert det var där nere med alla höstfärgade träd.

I Gyllebosjön lever det musslor som kan vara väldigt spännande för barn. Vi fiskade upp några tomma skal där det inte längre bodde några musslor. De stängda skalen lät vi vara kvar i vattnet i lugn och ro. Det är ju viktigt att lära barn respekt för djur och natur och levande musslor ska man låta ligga kvar i vattnet.

Nicolaj satt länge och ”fiskade” med sin håv. När det sedan blev dags att gå tillbaka hem igen så tyckte han ändå att det var riktigt mysigt att krypa ner i den varma och goa fårskinnspåsen i sittvagnen och åka hela vägen hem.

När vi kom hem igen så dröjde det inte länge förrän Scott och Amanda också kom. Det var så himla länge sedan Scott var här, så det var fint att hinna leka lite med honom också.

Fint hos Ingrid & Kurt

Förra helgen hann jag och Emmy även göra lite fint på graven, med nyplanterad ljung. Efteråt satt vi där vid deras minnesplats i solskenet och åt munkar och drack läsk och bara hade en fin stund.

 

Dagens citat:

Kom ihåg att livet här på jorden egentligen bara är en enda lång lek. Älska mer, skratta mer, dansa mer, tramsa mer…

Ha en härlig tisdag.

Kram Annika

 

Vi går och fiskar. Läs mer »

Glödande morgon.

Hej hej

Färgerna i skogen vid den här tiden på året är nog de vackraste man kan tänka sig. Ja, det är faktiskt så de slår vårens spirande grönska tycker jag.

En morgon smög jag mig ut i mörkret genom skogen och ner till bryggan. Det enda som lyste upp min väg var den måne som hängde ovanför trädtopparna.

Det hade stormat och blåst på natten så marken och vattenytan var fylld med röda boklöv.

Jag valde omsorgsfullt ut bästa stället för mitt morgonbad och njöt sedan av en glödande gryning som gjorde att temperaturen sjönk ytterligare någon grad.

När jag druckit mitt te och filosoferat över livet och allt som poppar upp i hjärnan då man sitter ensam i skogen, så fortsatte jag min vandring genom den glödande Gylleboskogen.

En av fiskeföreningens båtar låg och guppade vid sjökanten och jag tänkte fula tankar om de personer som inte orkat lämna tillbaka sakerna där de hör hemma. Sedan fortsatte jag min härliga vandring och bara njöt av den storslagna hösmorgonen som låg framför mig helt gratis.

Dagens citat:

Sitt inte och vänta på att livet ska vara på ett visst sätt. Livet kommer alltid att vara komplicerat. Börja leva NU.

Ha en fin måndag. Kram kram

 

Glödande morgon. Läs mer »

Vantalängan – Hallamölla, tur & retur

Hejsan.

När min dotter Emmy kom hem förra helgen så var vi helt överens om att vi skulle ut i skogen och njuta av hösten. Det var så längesedan vi haft möjlighet att träffas, så jag njöt av både det vackra vädret och Emmys härliga sällskap.

Vi valde att åka till Vantalängan, som ligger ett stenkast från Brösarp. Därifrån vandrade vi mot Hallamöllas vattenfall.

Solen strålade och de tre hundarna var vilda av glädje. Förargligt nog hade vi glömt att ta med färdkost på vår vandring. Attans också, en liten fika i solskenet hade verkligen suttit fint.

Skogen var full av glada vandrare. Framme vid Hallamöllas vattenfall tog vi oss en kort men välbehövlig paus innan vi vände åter mot Vantalängan (fast då på andra sidan av Verkeån)

Som tur var hade vi Mollys ryggsäck med oss där hon kunde få åka ibland och då vila sina små korta ben. Lykke och Penny stretade dock båda på hela den långa vägen.

Kanske var det höstens härligaste dag, just den här soliga oktoberlördagen. Att vi lyckades pricka in den med en skön vandring blev en riktig höjdare.

Dagens citat:

Många människor väntar på rätt tillfälle. De väntar tills de är äldre. Tills de har pengar. Men livet väntar inte. Soluppgångarna pausar inte för dig. Havet stannar inte upp. Ögonblicken du slösar är stunder du aldrig kommer att få tillbaka. Carpe diem – fånga dagen, är inte bara en fras, det är en varning. Lev idag, eller förlora den för alltid…

Ha en skön söndag.

Kram från mig, Annika

Vantalängan – Hallamölla, tur & retur Läs mer »

En vacker höstkväll

Hejsan.

Förra veckan då jag slutade tidigare på jobbet, passade jag på att ge mig ut på en härlig kvällspromenad. Höstfärgerna var kanske som allra vackrast, så jag ville verkligen hinna njuta en stund innan mörkret föll över vår sommarby.

Löven singlade stilla ner från träden när jag och hundarna styrde kosan ner mot badplatsen.

Men trots att jag ökade takten, så hann skymningen falla innan jag vände hemåt igen. Nere vid sjön var det så vackert och stilla den här höstkvällen.

Boktips

Jag har lyssnat på en ny bok. Den heter ”En bra dag att dö” och är skriven av Carina Bergfeldt. Boken bygger på en intervju med en fängelsepastor som varit med om 276 avrättningar.

Dagens citat:

Du kan få tillbaka många saker, men du kan inte få tillbaka tiden. Tiden är ovärderlig. slösa inte bort den och se till att du prioriterar väl.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

En vacker höstkväll Läs mer »

Badankor är vi allihopa.

Hej hej

Nu är det den tiden på året, då jag önskar att jag hade lite mer ledigt och hann med att vara ute i naturen precis varenda dag. Men jobbet tar sin tid och hem & hus tar sin tid. Fast så fort jag får chansen så ställer jag klockan för att njuta av mina bad som vanligt.

Nere vid bryggan är det alltid så himla fint nu i oktober. Ofta möts jag av en rosa himmel och en ångande sjö. Ja, det är nästan som att stiga in i ett heligt tempel – så fint är det nu.

Min fina badkompis Tina är inte kvar här i Gyllebo, så henne träffar jag inte lika regelbundet längre vid vår bryggan. Men här finns ju andra fina kompisar som är lika glada för bad som vi. Badankorna i egen hög person. De är så roliga och underhållande att ha som sällskap.

Just den här morgonen tänkte jag lite extra på min vän Tina, när himlen fylldes med spår av flygplan som gick på kors och tvärs. Då när vi möttes på bryggan så gott som varenda dag (under pandemin) pratade vi ofta om att det då inte syntes ett enda flygplansstreck på himlen. Det var en alldeles särskild tid under ”coronan”, en tid som vi gjorde till något helt fantastiskt.

Nu när jag går till bryggan så går jag oftast ensam. Fast i skogen är man förstås aldrig helt ensam. Badankorna och gässen finns ju där. Och vildsvinen finns ju precis överallt. De verkar mest ha ägnat sin tid åt förökning, för jösses så många grisar det bor här i Gyllebo nu. Överallt syns och märks deras framfart och många är både arga på dem  och rädda för dem. Jag bryr mig inte så värst mycket om dem. Ännu har de inte gjort mig något ont så jag tycker nog att de får finnas de med.

Dagens citat:

Det är inte menat att du ska leva som andra. Det är menat att du ska leva som dig själv.

Må gott och kram

Annika

 

Badankor är vi allihopa. Läs mer »

Första frosten och dahliorna uppgrävda.

Hejsan

För precis en vecka sedan var den första frosten här och nosade. Min trädgård klarade sig, så alla blommor stod vackra och ståtliga när eftermiddagen kom. Men ute i den stora hagen låg frosten vit på gräset och utgjorde en så vacker kontrast mot skogens höstlöv och hästarna som ännu gick kvar.

Att det blivit kyligt hade jag märkt redan innan, när jag varit nere vid bryggan för ett gryningsdopp. Med mig hade jag haft den gamla ”brygglyktan” som jag brukar gömma där nere i skogen. Det är ju så mysigt att tända upp en lykta när jag kommer tidigt och när skogen ännu inte hunnit ljusna.

Soluppgången kommer senare och senare nu, och det gör ju att jag på lediga dagar hinner med både sovmorgon och ett tidigt bad innan det är dags att ta tag i dagen på riktigt.

Den där första frosten fick fart på mitt trädgårdsarbete. När förra måndagen bjöd på härligt solsken så passade vi på att gräva upp alla dahliaknölarna.

Varje år känns det lite sorgligt när säsongen är över, men av erfarenhet så vet jag att det är bättre att ta tag i det innan den riktiga kylan är här. Dels är det så mycket skönare att vara i trädgården en dag som bjuder på lite sol och värme, och så blir knölarna inte heller så fulla med tjock fuktig jord.

Men jösses så många knölar det hunnit bli nu. Både stora och många är de. Men mycket glädje har de skänkt mig hela långa sommaren, så jobbet med dem nu får man stå ut med.

Ett tag ska de nu ligga på tork inne i garaget innan den sista jorden kommer blåsas bort och sedan ska de  placeras på sin viloplats inför vintern. Och lika spännande är det på våren när de plockas fram igen och man får se om de klarat sig allihopa.

Dagens citat:

Vissa vägar leder rätt av misstag, andra leder vilse med flit.

 

Första frosten och dahliorna uppgrävda. Läs mer »

Sommarens sista nyckelpiga

Hej hej

I förra veckan när jag plockade in några av trädgårdens sista buketter så följde det en fripassagerare med in minsann. En liten söt Maria Nyckelpiga, knatade runt bland höstaster och kärleksört.

Gylleboskogen

Efter några dagars blåsande och regn så var det en aning stökigt i skogen. Det var pinnar och avbrutna grenar precis överallt. Höstfärgerna hade så sakta börjat framträda, ja hösten hade verkligen gjort sitt intåg.

Temperaturen i sjön hade sjunkit till ca 13 grader och även antalet hågade badentusiaster har sjunkit rejält. Det fanns faktiskt inte mer än en enda, och det var ju jag.

Vägen till mitt jobb

Jag har nog den vackraste vägen man kan tänka sig, när jag kör till mitt arbete. Den går förbi Sträntemölla, genom Rörumsbackar. Vidare genom vackra Kivik och därefter slingrar sig vägen genom Brösarps backar, ja både de södra och de norra backarna. Ni hör ju själv…

En morgon var det en bedårande soluppgång och jag var lite tidigt ute. Jag stannade en stund och gick av vid hamnen i Kivik och bara njöt.

Med en sådan start så kunde det inte annat än bli en toppenbra dag.

Boktips

Jag har lyssnat på en underbar bok som jag tyckte var så bra. Den heter ”Allt det blå på himlen” av Mélissa Da Costa. Tips, tips.

Dagens citat:

Man vet att man behöver nya glasögon när man slagit ihjäl fyra russin med flugsmällan.

Hoppas ni alla får en härlig söndag.

Kram kram

Sommarens sista nyckelpiga Läs mer »

6 årskalas med Super Mario

Hejsan.

Redan har han hunnit fylla 6 år, mitt barnbarn Scott, och han började i skolan för några månader sedan. Barnkalaset var inplanerat, och temat skulle vara Super Mario, det hade han bestämt sedan länge.

Såklart gick mormor in för uppgiften och drog på sig Super-Mario-kostymen. Jag laddade med presenter och gjorde sedan uppskattade entré en liten stund innan festen skulle börja.

Emmy var också på plats för att hjälpa till med kalaset, och när de båda grabbarna var klädda så dröjde det inte länge förrän huset fylldes med festsugna barn.

På ett bord hade Amanda förberett med olika utklädningsattiraljer. Där kunde man, som jag, välja att vara Super Mario ”himself”. Men man kunde också vara hans bror Luigi eller Princess Peach.

Många av barnen var lite blyga i början och ville inte alls klä ut sig. En liten flicka tittade storögt på mig en lång stund och visste nog inte riktigt vad hon skulle tycka om den vuxna person som gått ”all-in” med festkläderna.

Vädret var helt underbart, så kalaset fortsatte utomhus, där det lektes för fulla muggar. Ganska snart var det dags att duka fram lite mat och dryck.

Till mat blev det korv i bröd, som gillades av alla barnen. Extra gott var det kanske för att det serverades av Super Mario, vem vet.

Solen gassade och det var riktigt härlig att sitta ute och äta. Och efter bara en stund så var leken i full gång igen.

Lillebror Nico blev sur när hans favoritdricka tog slut. Han fick gå in och surade en stund, men hela tiden hade han full överblick över kalaset så han inte skulle missa något. Snart gick det sura över och då var leken i gång igen även för honom.

Mamma Amanda hade planerat en massa spännande lekar och tävlingar också. En tävling gick ut på att man skulle sticka in händerna i en låda och gissa vad det var som gömde sig där.

En tallrik med kall kokt spagetti kändes ganska läskigt, eller en konstgjord blomma.

Efter det var det dags att pricka olika små hål med en boll. Ungefär som tävlingen som var med i Lilla Sportspegeln när jag var ung. Kanske minns ni den?

Efter lite energipåfyllning i form av chokladpudding var det full fart på leken igen. Då hade allt det där blyga helt försvunnit och nästan alla ville klä ut sig till Super Mario.

Tusen tack för att jag fick vara med på ditt barnkalas Scott, det var nog en av de bästa kalas jag varit på.

Dagens citat:

Men tänk ändå, det finns ju inga upplevelser som kan mäta sig med dem man har i barndomen, tänk om folk då kunde förstå hur viktigt det är just med allting som rör barn, deras böcker, deras filmer, deras musik, allt, allt. Eftersom det formar dem för hela livet.

~Astrid Lindgren~

De flesta vuxna borde bli lite mer leksna av sig, det hade vi alla mått bra av tror jag. Livet kan vara så allvarligt ändå.

Ha en fantastisk dag.

Kram från mig, Super Mario

6 årskalas med Super Mario Läs mer »

Höst i Hällevik

Hej

När solen kikade fram förra helgen så for vi ner till nationalparken för att gå en sväng med ”de tre små gummorna”. Åren har ju sprungit på och redan är våra hundar 10,5 år (Molly), 9 år (Lykke) och ”valpen” Penny är 4 år. Så gummor är ju ett passande namn på vår trio.

Nere vid kåsen hade Mats nyss tagit upp båten. Jag tänkte för mig själv att den här sommaren har bara pyst förbi som om den hade väldigt bråttom det här året. Utanför det lilla hamngattet skummade vågorna vita och vilda och det var så vackert.

Vi gick en sväng ut i parken där hösten verkligen smugit sig på.

På norra sidan av Stenshuvud är det lite extra magiskt och trolskt tycker jag. Alla små runda och mossbeklädda stenar skapar en så speciell stämning. Den här ljuvliga höstdagen var då rakt inget undantag.

Om ungefär ett halvt år kommer det här att blomstra av blommor och sippor i alla dess färger. Naturen är magisk oavsett årstid.

Löptider

Det har blivit tid för hundlöp här hemma hos oss igen. Alla tre är väldigt duktiga på att hålla sig rena, och ofta märks det ingenting av deras löp, mer än att de kanske blir en aning mer kärvänliga mot varandra. Lilla Lykke som alltid vill sova i sängen hos oss, har en tid nu varit iklädd ”pyjamas” på natten som skydd. Visst är hon lite extra gullig i sin babybody, med ett litet trosskydd i.

Dagens citat:

Det fina med livet är att det går att förändra. Problemet är bara att vi vill ta stora kliv medan livet oftast vill ta små.

Ha en skön tisdag.

Kram Annika

Höst i Hällevik Läs mer »

Rulla till toppen