min trädgård

Nu blommar de, mina första tulpaner.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Äntligen blommar de, mina första tulpaner.
Det är en sort som är så himla fin i sin enkelhet. Och färgen …. kolla in den här färgen. Ljuvliga.
I år är allting ganska sent. Nästan tre veckor senare än vad det var i fjor har jag hört någonstans.
Kanske är det därför som man blir så glad när de första tulpanerna slår ut.
Ännu ser det inte så mycket ut för världen i mina rabatter. Men det är nästan så jag kan se hur allting växer en liten bit för varje dag.
Mina tomatplantor har fått nya krukor. Ett snäpp större.
Och jag lovar er, inne i mitt orangeri är doften ljuvlig. Egentligen skulle jag kunna bli tomatodlare bara för att njuta av den tunga tomatdoften. Att sitta där med stängda ögon och bara andas och njuta ….
Mina chiliplantor har även de fått lite större krukor.
Min käre Stefan har lovat att skruva upp lite krokar i taket så det ska vara förberett så jag kan binda upp dem när de blir så höga att inga pinnar räcker till.
Kvällens citat:
Det är omvägar, förseningar och sidospår
som berikar ens liv.
Ha en fin kväll och njut av allt underbart som den här tiden för med sig.
Ge dig själv lite fler goda tankar, så finns det mindre plats för de tråkiga tankarna – ett litet tips bara.
Kram Annika

Nu blommar de, mina första tulpaner. Läs mer »

Jag är bara en tillfällig gäst i naturen.

Lämna en kommentar / Natur, Trädgård / Av / / , , , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Först av allt vill jag börja med att skicka de varmaste grattiskramarna över till Canada och till min dotter Andréa.
För just idag fyller hon 30 år. Grattis gumman♥
Fast hon förtjänar ett eget inlägg, så det kommer lite senare idag.
Här hos oss njuter vi nu för fullt av att våren sakta kommer och tar sitt fäste. Vitsipporna står som vackrast nu och just i Gyllebo så växer de precis överallt. Som ogräs i mina rabatter.
Rabatter …. de platser där jag envisas med att odla växter som jag själv anser vackrare än de växter som egentligen bodde där från början.
Jag funderar på det där…. Om jag bara låtit allting vara, så hade naturen ganska snabbt återställt allt som den själv hade det från början.
Som alltid är det lite oroligt att lyfta ut träden från orangeriet. Man vet ju aldrig när det slår till och blir en frostknäpp. Fast någon gång måste man våga, och nu har de åkt ut.
Det får helt enkelt gå som det går …
Våra trallgolv har Stefan behandlat i fjor med något rysligt dyrt medel. I år kan man se hur de sakta blir precis sådär som jag vill ha dem. Gråa och väderbitna.
De där pinnarna som bara står där i två krukor, det är Stefans änglatrumpeter. Jag kan se att det syns antydan till något grönt spirande på en av stammarna så de får en chans att visa sig … ibland kan det bli de plantorna som blir det vackraste.
Vårt envisa magnoliaträd som aldrig ville börja blomma, har nu äntligen fått lite vita blommor. Det tog tio år innan vi kunde se den första lilla vita blomman. Nu är jag ganska snopen över att blommorna inte alls är sådär ståtliga och vackra som jag föreställt mig, utan det ser mer ut som om någon varit riktigt förkyld och bara kastat engångsnäsdukar vilt omkring sig.
Fast jag älskar det ändå, mitt så kära magnoliaträd. Det där trädet vi fick av mina föräldrar i bröllopspresent.
Runt vår tomt har vi bara ett enkelt fårstängsel. Dels för att hålla hundarna inne på tomten och dels för att hålla rådjuren utanför tomten. På sommaren när allting grönskar så ser man inte det där ganska fula stängslet.
Men jag gillar att man kan se genom det nu tidigt på våren. För kolla bara så vackert det är, där bakom vårt orangeri.
Så ljuvligt.
Den här första tiden på våren är så härlig, nästan lite ömtålig. Allting är så skört.
Jag tänker mig att jag själv också är som en liten spirande skir planta, och tar allting lite mer försiktigt och lugnt numera. Saker är inte så förtvivlat bråttom. Det kommer bli fint ändå. Tids nog.
Mossan som växer här överallt, den får vara, den gör vår trädgård lite trolsk tycker jag.
Jag tänker mig det som om jag bara är en tillfällig besökare här på den här platsen. Att naturen låter mig bo här för en liten stund, jag lånar det här stället en liten pyttedel av den stora evigheten.
Dagens citat:
Jag ser
Jag hör
Jag känner
Jag räknas
Ha en riktigt fin första maj alla underbara läsare.
Njut lite mer och jobba lite mindre. Livet är så förtvivlat kort.
Kram Annika

Jag är bara en tillfällig gäst i naturen. Läs mer »

Trädgårdsmästare med träben.

Lämna en kommentar / Familj, Trädgård / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej.
Det har varit ljuvligt väder här på Österlen. Sådär så det blir fart på allting.
Min stackars Stefan har ju inget brosk kvar i sin vrist och väntar otåligt på en steloperation. Hans tillstånd har förvärrats på bara några månader och för att överhuvudtaget kunna gå, så måste han linda på sig en specialsko som han köpt på nätet för dyra pengar. Den gör så att foten hålls på plats utan att vingla omkring. Nu går han här otåligt och väntar på en snabb tid för en steloperation …
Försäkringskassan godkänner inte någon sjukskrivning för detta inte. Enligt hans handläggare så kan han arbeta sittande … han har varit sjukskriven tillräckligt då när han höll på att dö förra sommaren… 180 dagar är max man får vara sjuk …
Jag undrar i mitt stilla sinne vem som vill ha hem en hantverkare, betala 580 kronor i timmen för honom, och han bara kan jobba sittande … Jobbigt om de ska ha takpanel uppsatt….
-jasså, det skulle inte gå nähä – då måste du söka nytt arbete på arbetsförmedlingen, blev det svar han fick.
Ett uteslutet alternativ för en man som har 8 anställda, fyller 62 år om någon månad och som dessutom kommer att få börja på det nya arbetet med en nyopererad fot!
Jag tänker att han skulle kanske själv kunna snickra till ett nytt träben åt sig. Han är rysligt händig och kan det mesta. Att snida gubbar är han ju riktigt bra på, så tårna skulle han nog få till riktigt snyggt på sitt nya träben.
Nu går han här och linkar i sakta mak och sprutar lite med högtryckstvätten. För fint vid sin älskade pool det vill han ha trots det onda.
Det ska nog gå bra ändå, tillslut. Vi vet ju båda att det kan vara så mycket värre …. som förra sommaren tillexempel…
För att ligga på intensiven och hålla på att dö, är så mycket sämre än att ha ont i foten.
Nu kan vi ändå njuta av livet. Vi kan pausa ofta med lite fika i solen.
En kopp kaffe i solskenet med skogen full av vitsippor.
Jag sneglar lite på honom där han sitter försjunken i sin telefon. Märkbart smalare igen.
Undrar om han kommer att bli lika sexig med sitt nya träben, funderar jag lite fnissigt.
Försäkringskassan må vara några skitstövlar, men jag tänker överklaga deras beslut ända tills mina brev står dem upp i halsen. Och är det verkligen sant att någon där på förnedringskassan tjänar extra pengar i sitt eget lönekuvert på att ge sjuka människor avslag på sina sjukskrivningar, så ska denne person åtminstone få jobba skiten ur sig för de pengarna.
Vi är ett bra team, han och jag, så vi kommer nog överleva även detta.
Jag känner mig starkare i ryggen och kämpar på med trädgården. Tillsammans blir det bra.
Dagens citat:
Det är ledsamt med människor
som ställer till det för andra
bara för att de inte får ordning
på sina egna liv.
Ha en fin kväll och kram från mig.
Annika

Trädgårdsmästare med träben. Läs mer »

Den ljuvligaste julhyacinten och andra lökar.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
I min rabatt tittar den ljuvligaste hyacint nu upp.
Det är några lökar som var med i en underbar julgrupp som vi fick för en del år sedan. Tänk, jag minns precis vem givaren var …
Alltså färgen!!! Är den inte underbar?
Det är ju det som är det roliga med lökar tycker jag. Att man hinner glömma dem när man planterat ut dem, och så plötsligt, till våren så bara är de där igen.
Alla mina tulpanlökar som jag köpte i höstas har också börjat titta upp nu.
De där underbara Österlenlökarna som man kan åka och njuta av nu på våren. Man kan titta ut vilka sorter som skulle passa just hemma hos sig själv. Sedan finns de till försäljning lagom till det är planteringsdags på höstkanten. Ett inlägg därifrån hittar ni här.
Nu går jag här hemma och vakar över mina tulpaner som en hök, för på andra sidan staketet spatserar ett gäng hungriga rådjur och blickar lystet in mot min trädgård.
I många år gjorde jag misstaget att sätta penséer utanför staketet i min zinkbalja. Inte hade jag hunnit mer än vända ryggen till förrän rådjuren var där och åt upp varenda liten blomsterknopp.
I år ståtar beska lökar i zinkbaljan istället, och ännu har de fått stå kvar för de hungriga djuren.
Så finns det vissa lökar som kommer där man inte riktigt kan förstå hur de hamnat … i en stenskreva där jag vet säkert att jag inte kunnat plantera dem ….
Vill den lilla raringen bo där, så får den det!
Kvällens citat:

Fatta aldrig slutgiltiga beslut

på en tillfällig känsla.
Må väl alla rara läsare och kram på er.
Annika

Den ljuvligaste julhyacinten och andra lökar. Läs mer »

Kryllepil och vårpyssel

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Oj vad våren tar stora steg nu. Ljuvligt.
Kanske minns ni när jag var hos bästa Eva på Allé? Då när vi fick lära oss lite mer om blomsterbindning.
Det inlägget hittar ni här.
Nåväl, då när jag band min fina bukett så valde jag en slags krulligt ris, som tydligen kallades ”kryllepil”….  i alla fall på skånska.
Jag har sedan haft det där riset i vatten ända sedan i påskas, så nu hade det fått långa fina rötter. Min tanke var att plantera ut det någonstans och få ett vackert träd tillslut. Kanske får det stå och pryda sin plats i en ektunna i sommar tills jag bestämt växtplats…
Ett litet tag får den där trollpilen nu stå i en kruka i orangeriet, där det har minst chans att bli bortglömt.
Nu står min ”kryllepil” här i orangeriet och ska få vänja sig vid att ha fötterna i jord. Det där kommer säkert att gå bra, för att få salix till att växa kräver inte så mycket konster till.
På nätet har jag klickat hem lite spännande frön. Det jag mest var på jakt efter var Mexikansk tagetes. Men för att få beställa så fick jag lägga till ytterligare några fröpåsar. Då fick det bli några olika sorters solrosor.
Fröna har jag nu sått efter konstens alla regler, så nu återstår det bara att hålla tummarna att några av de där fröna ska behaga gro. Bara att hoppas och se till att hålla jorden fuktig under lite plastfolie.
Dagens citat:
Lycka har inget att göra
med att lyckas.
Så är det verkligen. Att gå här och hemma och fixa och dona skapar sådan lycka för mig. Att det sedan inte alltid blir så där väldigt bra resultat av allting, det spelar faktiskt mindre roll. För ofta är det så att något litet projekt alltid brukar bli riktigt bra … kanske det som jag först inte alls trodde på.
Ha en fin dag och kram på er.
Annika

Kryllepil och vårpyssel Läs mer »

Tankar när det plötsligt går bakåt.

Lämna en kommentar / Allmänt, Trädgård / Av / / , , , , , / 3 minutes of reading
Hej hej
Det som går bakåt är min dumma, dumma ischias och rygg. Kanske är jag för otålig och envis, eller så är det så som det är med diskbråck. Plötsligt gör det mer ont igen och det känns som jag har en järnstång inne i smalbenet. Kanske är jag dumdristig och för ivrig att komma igång igen ….
Men något som jag tvärsäkert kan säga är att våren går framåt. Det kan jag i alla fall se med mina egna ögon.
Min lilla rödsippa blommar. Snöklockorna som jag fått av min underbara faster och krokusarna som jag satte för några år sedan.
De blommor som jag älskar allra mest just nu i min trädgård, det är mina julrosor.
Det är något med dem som gör mig så glad.
Och så är det kanske för att de växer i den rabatt som mullvadarna just nu inte totalförstört.
När jag nu sitter i mitt kök och misströstar litegrann, så måste jag faktiskt påminna mig själv om att livet är ganska ok för min del. Diskbråck är inte farligt.
Jag är inte rädd för smärta, det har jag aldrig varit. Det jag är rädd för är att smärtan ska bli för stor så den kan begränsa mig. Sådär övermäktig så man blir totalt klubbad som en säl. Att det onda ska hindra mig i allt jag vill kunna göra, eller åtminstone i de saker som tillhör vardagen och de vanliga sakerna i livet.
Jag behöver ju nödvändigtvis inte bestiga Mount Evererst … även om jag hade älskat att göra det.
Nej, det duger inte att oroa sig. Jag tänker på så många som har det betydligt sämre i sina liv… eller ännu värre … de vänner som inte längre har något liv, de vänner jag tagit farväl av,  de som mer än gärna bytt med mig om de haft chansen…
Jag har tänt mitt ljus i min nya ljusstake. Den där som jag köpte på konstrundan. Jag har fyllt den med väldoftande kaffebönor. Min favoritdoft. Åhhh jag älskar doften av kaffebönor.
Det finns några dofter jag älskar lite mer än andra och det är just kaffebönor och eeee doften av bensin … ja, jag vet, det är lite halvgalet.
Så lyfter jag blicken och ser den ljuvliga buketten som jag köpt dagen innan. De där underbara blommorna som de säljer på Lidl för en hyfsad slant.
Just i detta nu, med en välsmakande kopp kaffe i handen. Levande ljus som skapar stämning och harmoni och en ljuvlig bukett i vasen… Just i detta nu, mår jag alldeles fantastiskt!
Så ler jag ett busigt leende och tänker för mig själv … tur att jag valde kaffebönor istället för bensin där i den nya ljusstaken… det kunde blivit … spännande ….
Nu ska jag sparka igång dagen och njuta av livet så som det är just nu.
Dagens citat:
Du är både och,
inte antingen eller.
Precis så, Inte fasiken behöver man placera sig själv i något fack. Man kan vara allting på samma gång.
Ha en fin dag och kram från
en halv Annika och en misslyckad men rolig selfie….

Tankar när det plötsligt går bakåt. Läs mer »

Min lille sjö, du är så fin.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Äntligen har jag och hundarna kunnat ta en promenad ner till vår älskade Gyllebosjö.
Där är så underbart vackert. Även om jag blev lite häpen över att det ännu såg så vintrigt ut där.
Men åhhh … jag lovar att fåglarna sjöng både ljuvligt och  ljudligt. Men inte någon sång som handlade om vinter den här morgonen i alla fall!! Det var vårsånger för hela slanten i varenda träd och buske.
Det stramade och gjorde lite ont när jag gick, men även om rygg och nerv egentligen ska vila, så måste hjärta och sinne få sitt. Kroppen har ju en massa andra delar också som måste hållas igång för att må bra. Armar, fötter, ögon och öron … ja, allt det där måste få sin aktivitet för att bli lyckligt. Och jösses så gott jag mådde den här morgonen.
Att lyssna på det porlande ljudet från bäcken och se alla tecknen på att det faktiskt var en vår på väg, det kändes underbart.
Hemma i min egen trädgård har det även börjat titta upp lite vårblommor. Snöklockorna kikar fram genom snötäcket och i en solig hörna lyser de ljuvligaste irisarna upp.
I fjor vid denna tiden stod min lilla rödsippa i full blom. Men nu börjar man äntligen se skymten av små knoppar. Julrosen blommar snart för fullt och påskliljorna är på gång. Allt känns så hoppfullt och jag är glad att det bara är i slutet på mars. Jag vill liksom spara allt det där underbara, för när det väl kommer igång så går det alldeles för fort.
Dagens citat:
Du mår bättre om du:
Tänker mindre och känner mer.
Surar mindre och ler mer.
Talar mindre och lyssnar mer.
Dömer mindre och accepterar mer.
Tittar mindre och gör mer.
Klagar mindre och uppskattar mer.
Fruktar mindre och älskar mer.
Alla har vi nog något att bli bättre på i vår strävan efter lyckan.
Jag ska tänka lite extra på att lyssna lite mer, istället för att prata hela tiden. Det få bli dagens ”att tänka extra på” för min del.
Det där med att prata så förtvivlat mycket, det har jag nog ärvt av min mormor. Hon pratade så hon inte fick luft till slut…
–jag måste hinna prata nu när jag träffar er förstår ni, sa hon och fortsatt prata utan att andas….
Ha en härlig dag.
Kram på er från mig.
Annika

Min lille sjö, du är så fin. Läs mer »

De första blommorna i min trädgård

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej
Vad finns det att göra när man tröttnat på gråväder, regn och sörja, och bara längtar efter snö, frost och vinter … Jo, då måste man istället gå ut i trädgården och kika efter vårtecken.
Vårtecken och vårtecken … nu räknas nog inte julrosen som något särskilt vårtecken. Men sååå glad man kan bli när det stickor upp blommor i rabatten. Min lilla vita julros har jag fått av en kär vän och den växer sig större och starkare för varje år som går. Visst är den ljuvlig!
Vid sidan om min lilla vita julros växer det en stor kraftig sort med röd/bruna blommor. Den är lite senare i blomningen, men fantastiskt vacker den med. Ni ska få se när den blommar.
För att pigga upp mig själv fyller jag huset med ljuvliga snittblommor.
Rosor i de vackraste pasteller fick förgylla matbordet.
Jag har tagit fram bilder från mitt arkiv och lagt som skärmsläckare på min dator. Allt för att få njuta av lite hederlig, vit vinter.
Istället för att följa serier på TV som ju verkar vara väldigt populärt och trendigt nu, så följer jag slaviskt kvällens väderrapport.
Många människor sitter som klistrade framför sina skärmar och ser avsnitt på avsnitt av sina favoritserier. Det är inte som förr, då man med spänning fick vänta en vecka på nästa avsnitt, nej!, nu konsumeras hela rasket i ett enda långt marathontittande. Jag önskar att jag kunde göra likadant med vädret. Att se alla avsnitten i följd för hela vintern på Viaplay eller något sånt. Ja, tänk så smidigt det hade varit. Perfekt för planeringen liksom.
Och tänk att få göra en liten söt snöbollslykta utanför farstukvisten … bara en sådan sak.
Åhhhh så ljuvligt!
Dagens citat:
När livet ger dig hundra anledningar att gråta,
visa då livet
att du har tusen anledningar att le.
Kram på er från mig.
Annika

De första blommorna i min trädgård Läs mer »

Husmanskost till husets man.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Hoppas ni har det bra allesammans.
Nu när Stefan är hemma igen så tycker jag att det är det såååå mycket roligare att laga mat.
Det känns liksom lite mer meningsfullt när man fixar mat åt fler än bara sig själv.
Den där veckan då jag var ensam så blev det kanske lite si och så med maten för min del.
Men det gör inte så mycket egentligen. Jag är en älskare av mackor. Egentligen känner jag att smörgåsar och vitt bröd inte är helt bra för mig, och stundom håller jag igen lite på det. Jag tänker lite på vad jag äter. Lite i stil med lchf kost… men bara lite! Jag väljer lite mindre vitt mjöl, pasta och potatis. Men unnar mig såklart ibland …
Jag är ingen lysande stjärna som kock. Men att laga till vanlig husmanskost, det kan jag ganska bra.
En sak jag gärna gör sådär lite till vardags är ungsgratinerad falukorv.
Och just det bjöd jag min Stefan på då när han kom hem från sin älgjakt.
Jag brukar bryna lök och lägga i mitten av min falukorvsring. Mycket lök ska det vara för vi älskar lök. Ketcup och riven ost på och in i ugnen. Och till det hemmagjord potatismos såklart och en fräsch sallad. Mums mums.
I veckan har det varit ganska milt och skönt, och jag passade på att klippa gräset.
Kanske var det för sista gången innan vintern – vem vet?
Stefan och hundarna busade mest och njöt av det härlig vädret.
Mina rosor blommar ännu och hos oss sitter de allra flesta bladen ännu kvar på sina träd och buskar.
Den stor vita klematisen som växer vid poolen blommar som vackrast nu på höstkanten – som alltid.
Dagens citat:
Det är tanken som räknas,
men ibland måste man visa
att man tänker.
Ja just det … i år har jag glömt bort att köpa ett ”rosa band”. Det ska jag se till att göra idag minsann!!
En slant till cancerfonden behövs alltid – många bäckar små. Alla har vi någon i vår närhet som drabbats av cancer.
Jag ska också iväg och handla lite ingredienser till en god lördagsmiddag (inte falukorv dock) och då tänker jag välja lite av alla de ”rosa produkter” som säljs just nu, där en del av summan skänks till just cancerforskning.
En tanke till min egen lilla mamma som lämnade oss för drygt fyra år sedan ♥
-Åhhhh…. vad jag hatar cancer!!!!
Ha det fint och en stor kram.
Annika

Husmanskost till husets man. Läs mer »

Stillhet råder.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan kära bloggen.
Det är den tiden på året nu… Tiden då det finns plats och utrymme för stillhet.
Kanske även lite eftertanke.
Jag går på mina morgonvandringar såklart. Ensam nu. Inga döttrar här. Men jag älskar det också.
Eller … ja ensam och ensam … jag har såklart mitt lilla gäng med mig. Två i koppel och en smygåkare på ryggen.
Ofta är det magisk dimma på höstmorgnarna. Jag älskar dimma. Det känns som om jag inte hade blivit ett dugg förvånad om det plötsligt börjat dansa älvor där borta över ängen. Det är så underbart vackert.
Kanske borde jag själv dansa bort där på tå i den täta dimman iklädd tyllkjol och balettskor …
 Ja, jag älskar dimma, utom då jag sitter som chaufför i bilen!
I min trädgård njuter jag ännu för fullt. Höststädning läser jag att många håller på med i sina små täppor. Själv har jag inte riktigt fått kläm på vad det där egentligen innebär. Hos mig får det mesta bara stå som det gör. Jag njuter av alla blommor så länge det bara går. Tids nog är frosten här, och tills dess ska några känsliga träd få flytta in i orangeriet. Men det är också allt vad städning jag ägnar mig åt i min höstträdgård.
Såklart rensar jag lite ogräs då och då.
Att mylla och röra runt i jorden är rena meditationen tycker jag. Att beskära, såga och sekatöra …
Att njuta av höstens blommor känns så anspråkslöst. Det kräver ingenting. Inga som helst prestationer. Det bara ger. Njutningsfull vila för ögat.
Oj då … där skapade jag ju rena bildbomben genom en liten rundvandring i min trädgård …
Dagens citat.
Även om du är på rätt spår så blir du överkörd
om du bara sitter där.
Det är ganska sällan som jag verkligen sitter still, utan att göra så mycket.
Min dotter påpekade att jag jämt skyndar mig … Nästan halvspringar när jag gör saker. Nu ska jag träna mig på att göra allting lite, lite saktare. Fast för den saken skull måste jag ju inte stanna helt. Inte så jag riskerar att få parkeringsböter eller växer fast någonstans.  Det räcker att jag bara sänka farten en liten smula.
Är ni bra på att sänka farten ibland?
Ha en fin dag och kram på er.
Annika

Stillhet råder. Läs mer »

Rulla till toppen