krokus

Parasiter och småkryp.

Hej hej
Det var så himla härligt i helgen. Vi här på Österlen fick nog våra första riktigta vårdagar för i år.
Vårblommorna slog ut i mängder och jag kunde se att en massa småkryp också vaknade till liv.
Jag fick syn på årets första humla. Tråkigt nog var den stackars humlan alldeles full av parasiter.
Det såg ut ungefär som om den var täckt med en massa små fästingar.
Det är nu tidigt på våren som man brukar kunna se det här problemet hos humlorna. Jag har sett det förut.
Jag kunde se hur den här stackars lilla humlan led och hur den försökte klia bort sina inkräktare hela tiden.
En annan otäcking som redan dykt upp här är den äckliga fästingen. Det var när vi hade som mest snö här i påskas som jag hittade den blodtörstige otäckingen på hunden Johnny.
Egentligen tycker jag inte att själva djuret är så himla äckligt, inte värre än blodiglar. Det är vetskapen om alla de hemska sjukdomar den sprider som gör att jag inte gillar den.
Alltså är det redan tid att tänka på att skydda sina små hundar mot dessa parasiter.
Fast våren är allt bra skön även om det medför lite oönskade kryp.
De små baggarna som älskar att krypa runt i mina krokusar gör ju inte en fluga förnär.
Kvällens citat:
Två enkla råd för ett
lyckligare liv:
1. Nyttja saker;
inte människor.
2. Älskar människor,
inte tvärtom.
Ha en fin kväll och kanske är det dags att titta över era husdjurs färstingskydd.
Kram Annika

Tankar när det plötsligt går bakåt.

Hej hej
Det som går bakåt är min dumma, dumma ischias och rygg. Kanske är jag för otålig och envis, eller så är det så som det är med diskbråck. Plötsligt gör det mer ont igen och det känns som jag har en järnstång inne i smalbenet. Kanske är jag dumdristig och för ivrig att komma igång igen ….
Men något som jag tvärsäkert kan säga är att våren går framåt. Det kan jag i alla fall se med mina egna ögon.
Min lilla rödsippa blommar. Snöklockorna som jag fått av min underbara faster och krokusarna som jag satte för några år sedan.
De blommor som jag älskar allra mest just nu i min trädgård, det är mina julrosor.
Det är något med dem som gör mig så glad.
Och så är det kanske för att de växer i den rabatt som mullvadarna just nu inte totalförstört.
När jag nu sitter i mitt kök och misströstar litegrann, så måste jag faktiskt påminna mig själv om att livet är ganska ok för min del. Diskbråck är inte farligt.
Jag är inte rädd för smärta, det har jag aldrig varit. Det jag är rädd för är att smärtan ska bli för stor så den kan begränsa mig. Sådär övermäktig så man blir totalt klubbad som en säl. Att det onda ska hindra mig i allt jag vill kunna göra, eller åtminstone i de saker som tillhör vardagen och de vanliga sakerna i livet.
Jag behöver ju nödvändigtvis inte bestiga Mount Evererst … även om jag hade älskat att göra det.
Nej, det duger inte att oroa sig. Jag tänker på så många som har det betydligt sämre i sina liv… eller ännu värre … de vänner som inte längre har något liv, de vänner jag tagit farväl av,  de som mer än gärna bytt med mig om de haft chansen…
Jag har tänt mitt ljus i min nya ljusstake. Den där som jag köpte på konstrundan. Jag har fyllt den med väldoftande kaffebönor. Min favoritdoft. Åhhh jag älskar doften av kaffebönor.
Det finns några dofter jag älskar lite mer än andra och det är just kaffebönor och eeee doften av bensin … ja, jag vet, det är lite halvgalet.
Så lyfter jag blicken och ser den ljuvliga buketten som jag köpt dagen innan. De där underbara blommorna som de säljer på Lidl för en hyfsad slant.
Just i detta nu, med en välsmakande kopp kaffe i handen. Levande ljus som skapar stämning och harmoni och en ljuvlig bukett i vasen… Just i detta nu, mår jag alldeles fantastiskt!
Så ler jag ett busigt leende och tänker för mig själv … tur att jag valde kaffebönor istället för bensin där i den nya ljusstaken… det kunde blivit … spännande ….
Nu ska jag sparka igång dagen och njuta av livet så som det är just nu.
Dagens citat:
Du är både och,
inte antingen eller.
Precis så, Inte fasiken behöver man placera sig själv i något fack. Man kan vara allting på samma gång.
Ha en fin dag och kram från
en halv Annika och en misslyckad men rolig selfie….

Som små konstverk

Hejsan.
Ikväll har jag fastnat för tre bilder från mitt bildarkiv.
Det är tre närgångna bilder på vårens första små blommor. Vintergäck och krokus.
Det är något speciellt när de där första blommorna kikar upp i trädgården tycker jag.
Här har även några av vårens första småkryp kommit med på bild. Ser ni den lilla gröna i den solgula blomman?
Pyttesmå småkryp.
Dagens citat:
Man behöver inte alltid
visa sig från sin bästa sida –
är den tillräckligt bra
så lyser den igenom.
Jag ska fira min lilla fina Molly lite extra kväll. För just idag blir hon 3 år.
Jag har haft lite extra klo- och pälsvård på henne, för såklart ska hon känna sig fin på sin födelsedag.
Grattis min lilla juvel.
Tiden går så fort, och det känns som om det var igår du kom till oss som liten valp.
Kram på er alla
Annika
Scroll to Top