Gyllebosjön

Som en glad calypso om våren.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hej och gomorron
Det har varit en sådan här härligt frusen morgon, en sådan morgon då det känns som om alla vattenpölarna är täckta med ett skört lager av fönsterglas.
Ni vet, sådär så man bara vill sätta foten på och känna kraset.
Jag får alltid upp en härlig liten låt i huvudet när vädret är så här. ”En glad calypso om våren”. Åhhh jag älskar den sången. Den sjöng vi alltid när det var fest och alla var lite luriga och glada.
-Jag dansar runt och jag sjunger strunt
och jag är visst lite i hatten.
Med den låten ringande i min hjärna, dansade jag och hundarna ner till sjön.
Hela sjön var också täckt av is. Inte något tjockt islager alls, bara sådär så det skapade lite vinterkänsla.
Så rysligt vackert.
Det var som om om en stor jätte hade strött det finaste, tunnaste lager florsocker över hela landskapet. Precis lagom för att skapa den där julkänslan som jag längtar så mycket efter.
Egentligen vill jag ju ha vädret som det var då …. år 2012 tror jag detta fotot är ifrån.
Ljuvliga julkänsla.
Jag har hunnit med att göra lite julgodis också mellan varven.
Nu förtiden finns det så mycket nya sorters julgotter man kan göra. Rocky Road, polkabräck, ja en hel uppsjö av nya recept. Jag tänker ofta att det mesta av det där är ju redan godis som man bara blandar ihop i en ny form och döper om till något nytt käckt namn.
Vad är det för fel på sirap, socker och grädde?
Jag har i alla fall gjort den gamla vanliga goda kolan som hängt med mig sedan barnsben. Receptet finns i mormor Olgas gamla kokbok och är busenkelt.
Så har jag gjort en limpa av mandelmassa med rom och nougat som jag sedan täckt med mörkt choklad och hackade nötter. Inte vacker men så himla god.
Mums, mums!
Receptet på den goda julkolan kommer här.
Jag hoppas ni kan se vad det står i Husmors gamla kokbok.
Visst är det något särskilt med den här tiden. När man efter en dag fullspäckad med arbete, pyssel och julklappssmussel får sjunka ner i soffan för en stund. Den där nöjda känslan man har i kroppen. När man tänker på allt man fixat. För det ska man göra hörni …bara tänka på det man är nöjd med, inte bry sig så mycket om allt det där man inte har hunnit med.
Dagens citat:
”Att vara en god människa är inte beroende av din religion eller status i livet.
Det är inte heller en fråga om hudfärg, politisk tillhörighet eller vilken kultur
du kommer ifrån.
Nej, till allra största del handlar det om hur du behandlar andra människor.”
Ha en fin dag.
Kram Annika

Som en glad calypso om våren. Läs mer »

Det skånska vädret.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan och gomorron.
Så var det då tillbaka igen…
Det där vanliga skånska vädret.
Här hos oss har det åter varit regnigt, blött och  grått.
Nere vid sjön är vattenståndet så högt så träden vid vattenkanten nu står ute i sjön. Kanske är de små träden nu liten häpna över att plötsligt ha blivit vattenväxter.
Ja, det finns ingenting man kan göra åt det där med vädret.
Mitt bästa tips är att proppa i sig vitaminer som bara den. Till exempel D-vitaminer nu när solen lyser med sin frånvaro. Lite omega 3 och 6 skadar ju inte heller, så får hjärnan vad den behöver.
Så brukar jag ta magnesium, eftersom att det känns i hela kroppen att det är bra. På hälsokostaffären så kan de nog förklara varför det är bra, jag nöjer mig med att känna att det gör nytta.
Sedan dansar jag ut i den friska luften. Då går det bara inte att deppa över en sådan bagatell som vädret!
Man måste göra det bästa av allting tycker jag.
En sak som är fantastiskt härligt, är att sätta på sig springkläderna och ge sig ut och jogga.
När det är såhär slaskigt och geggigt brukar jag låtsas att jag är med i en springtävling som heter tjurruset.
Med lera upp i nacken och över hela ryggen kan jag lova att det inte går att deppa ner sig.
Eller, ja lite deppigt är det ju när man ska ta hand om tvätten sen …
Även om det är ok med gråväder för min del, så hade jag blivit jätteglad om jag vaknat upp till lite snöfall en tidig morgon.
Jag är säker på att det kommer när moder natur tycker att det är dags. Tills dess knapprar jag vitaminer och gör vad jag kan för att stå ut tills solen vill väcka oss alla till liv igen.
För att hålla maken min också på gott humör, så är bästa sättet att servera honom en god och vällagad middag.
En dansk fläskstek kan få den suraste byggmästare på väldigt gott humör, det vill jag lova.
Kanske funkar det på fler som behöver muntras upp?
Testa. Så enkelt och så gott.
Dagens citat:
Hur man skapar en bra dag
Le åt främlingar.
Ta det lugnt.
Säg, tack!
Ge många komplimanger.
Klä dig snyggt.
Använd parfym.
Observera och lyssna.
Var vänlig.
Skratta.
Önska andra en fin dag.
Hoppas ni får en fin dag. Jag och Johnny ska träna med våra tjänstehundskompisar idag och blir det tid över så ska kanske tomtarna få komma fram i stugan idag.
Kram på er
Annika

Det skånska vädret. Läs mer »

Jag kan inte vänta längre.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Nu är det exakt en vecka tills det är den första advent. Men nej, jag kan faktiskt inte vänta längre nu ….
Idag åker nog några adventsljusstakar fram här i Gyllebo.
Vissa dagar har varit så regniga och grådaskiga här längst nere i söder, så jag håller nästan på att längta ihjäl mig efter mer ljus nu.
Egentligen hjälper det bäst att bara gå ut i naturen och liksom suga i sig D-vitaminer direkt ifrån luften.
Som alltid är jag uppe så tidigt som möjligt och ger mig ut i den sköna naturen.
Jag och hundarna brukar väcka de sömniga sjöfåglarna som ligger i vattenbrynet och slumrar.
Av spåren att döma lyckas jag ofta väcka den sura hägern som står i bäcken och lurar.
Hans våta fotavtryck avslöjar att han smugit över vägen och gett sig iväg längre ut i skogen.
Jag blev nästan full i skratt när jag såg de roliga fotavtrycken på vägen.
Livet har rullat på som vanligt här hos oss.
På granntomten byggs det för fullt. Borta vid Pumphuset är skogsmaskinerna i full gång med att flisa det som blivit kvar efter avverkningen. Och vid slottet står alpackan ”Per Gessle” och glor fånigt under lugg med sina tänder på tork utanpå läppen.
Ja, allt är precis som det brukar vara här i Gyllebo.
Nej hörrni, nu har jag bestämt mig. Idag åker ljusstakarna upp, och såklart krävs det lite nya blomster då också.
 Dagens citat:
”Om du inte får allt du vill ha,
tänk då också på allt du inte får som du inte vill ha.”
Jag hoppas ni får en mysig söndag, och kommer ihåg att fylla på vitaminförrådet.
Kram Annika

Jag kan inte vänta längre. Läs mer »

Hemmagjord pizza och tacksamhet för att internet finns.

Lämna en kommentar / Familj, Natur / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Min bäst stund är ju som många vet, de första timmarna på dagen, alldeles i gryningen.
Det är som om dessa timmar är bara mina. Jag liksom äger världen då.
Då känner jag mig ensam och stark.
Vid Gyllebosjön ligger det ett vackert slott. Där brukar det gå hästar i hagarna vid det stora ridhuset.
Hela sommar har det varit tomt och tyst där, men nu är de tillbaka igen och det känns så trevligt och mysigt. Livet har blommat upp där igen.
Förra helgen bjöd jag Stefan på hemmagjord pizza. Eller ja, hemmagjord och hemmagjord … Jag köpte helt fräckt en färdig fullkornsbotten och la på lite smaskiga saker. Toppade med ost och in i ugnen. Det som kanske var mest hemmagjort var väl tomatsåsen som jag alltid brukar koka ihop när jag gör pizza. Det är fräst lök, vitlök, krossad tomat och kryddor. Så får det koka och svalna. Jättegott.
Till sallad gjorde jag en tomatsallad med fetaost. Saker från kylen med kort hållbarhet. Jag hatar att kasta mat och jag försöker alltid se till så att allt går åt innan det blir för gammalt. Att göra ett riktigt ”tabberas”, precis som Emil i Lönneberga gjorde, då all mat tog slut i Katthult – det känns så bra!
Åhhh vad jag älskar internet. Jag älskar sociala medier och jag älskar att snapchatta.
Det är ju ett fantastiskt hjälpmedel när man har sina ”nära och kära” spridda runt om i världen.
Man kan tillexempel sjunga en gonattvisa för sin dotter då hon inte kan sova …
Mamma sjunger … alltså jag:
-När trollmor har lagt de elva små trollen
och bundit fast dem i svansen
då sjunger hon sakta för elva små trollen
de vackraste ord hon känner
ho aj aj aj aj buff,
ho aj aj aj aj buff
ho aj aj aj aj buff buff
ho aj aj aj aj buff.
Ja tänk om vi inte haft den moderna tekniken som finns idag.
Många människor säger ”det var bättre förr” …. Jag kan inte hålla med om det. Vissa saker kanske var bättre … men långt ifrån allt. Tiderna måste förändras, för annars hade vi ju levt kvar på stenåldern, och det hade väl inte heller varit särskilt kul… Man får helt enkelt försöka hänga med. Håll koll på ungdomarna och lär av dem.
Nåväl, nu kan jag i alla fall få reda på hur det står till med mina tjejer där ute i världen tack vare den moderna tekniken.
(Tack Andréa och Emmy för all uppdatering)
Dagens citat:
Ahaaaaa, säger jag fast jag
fortfarande inte förstår.
Gör ni också så ibland? Jag ska sluta upp med det där.
Jag tänker från och med nu att fråga ända tills någon kan förklara så jag förstår. Så himla smart jag kommer att bli nu.
Ha en fin dag
Kram Annika

Hemmagjord pizza och tacksamhet för att internet finns. Läs mer »

Den första frosten, så sagolikt vackert.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
I veckan har det varit lite varannandagsväder här på Österlen.
Jag älskar den där första frosten som kommer, när det ännu finns gröna blad och de sista rosorna tappert lyser upp i allt det gråa.
Det är så obeskrivligt vackert då, ja nästan andaktsfullt.
När solen stiger upp så är det som om hela världen färgas röd för en kort stund.
Det allra första morgonljuset är så speciellt. Men bara för en kort, liten stund.
Det finns två timmar på dygnet som skapar det här underbara ljuset, och det är precis när solen är på väg att stiga upp och just när den sedan är på väg ner igen.
Om man ska fånga dagen någon gång, så är det vid den här tiden tycker jag.
Min mellandotter Amanda är utbildad hudterapeut. Om det kan man läsa här.
Även om hon just nu inte arbetar som just det, så är det väldigt bra för mig att ha en hudterapeut i familjen.
Med mina 52 år så är det nog ganska välbehövligt att min hud och hy får lite mer omsorg nu.
Jag har aldrig varit någon person som har tagit så väl hand om mitt ansikte. Men så är jag också så väldigt lyckligt lottad, att jag aldrig haft några större problem med hyn.
Nu kommer min fina Amanda lite då och då med små presenter till mig. Saker som säkerligen är bra och behövliga. Lite rengöringsolja, lite kräm mot rynkor …
Tack Amanda – jag älskar dig för din omtänksamhet ♥
… för omtänksam det är hon, och det har hon inte fått lära sig på några skolor inte. Sådan sitter i generna tror jag, och det är så mycket mer värt än alla kunskap.
Dagens citat:
”Var rädd om det du har idag. Imorgon kan allt ha fått en helt annan innebörd.
Allt vi har är bara till låns, och vissa saker går aldrig att ersätta.”
Ha en fin dag.
Och vill ni hälsa på mig, så finns jag på Sjöröds Torp Julmarknad ( Ateljé Miré) i eftermiddag. Kom gärna dit, handla, drick glögg eller bara för att säga hej!!
Sjöröd ligger vid Gyllebo … googla vetja!
Kram Annika

Den första frosten, så sagolikt vackert. Läs mer »

När sjön ligger blank som en spegel.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Natur / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Det var en morgon i förra veckan som var lite extra härlig. En morgon då det var helt lugnt. Inte minsta lilla vindpust kunde anas.
Det var sådär extra vackert också och sjön låg blank och stilla som en spegel.
Innan vi kom ut så var hundarna i vanlig ordning helt galna och uppspelta.
Alla tre sitter de alltid på rad utanför badrumsdörren när jag gör mig iordning för våra promenader.
Mer optimistiska kamrater får man då leta efter.
Precis utanför fritidsområdet håller man på med skogsavverkning.
Ljust och fint tycker jag att det blir där.
Och vilken guldgruva i all den fina stocken.
Jag älskar skogsbruk, doften av färskt virke och ljudet av motorsåg … men så är jag också en skogvaktardotter.
Skogen som finns runt sjön får dock inte avverkas.
Det området är ett naturreservat, och allt ska bara växa och dö i sin egen takt. Jag älskar att det är så!
Den här morgonen kändes det nästan trollskt där nere vid sjön.

Vattnet var blankt som en välpolerad spegel och de sista löven på träden lyste i de underbaraste färger.

Jag tror att det är så att man ser det man vill se …
Den här morgonen såg jag många tecken på kärlek.
Snart är årets vackra höstskrud ett minne blott.
Jag älskar den här ljuvliga årstiden så mycket.
Jag som ju är sugen på lite julsmaker nu, har passat på att baka lite muffins med pepparkakssmak.
En mosad banan och lite citronglasyr gav kakorna en spännande smakupplevelse.
Receptet hittade jag i en liten bok som heter 500 muffins.
Som alternativ mosade jag en banan och rörde i äggsmeten. Jag hade bara vanligt vetemjöl och mitt farinsocker var mörkt, men det gick bra ändå.
Den kanderade ingefäran hoppade jag över och florsockret var lite klumpigt…. man tager vad man haver!
Gottigottgott!!

Dagens citat:

Vissa människor ser saker som
de är och säger varför?
Andra drömmer om saker som
aldrig funnits och säger
varför inte?
Hoppas ni tar tag i dagen och gör något spännande av den. Tänk ut något kul och säg ”varför inte”.
Kram Annika

När sjön ligger blank som en spegel. Läs mer »

Hög på endorfiner och svag för kapris.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Så är det min favoritdag igen. Måndag!
Jag gillar verkligen måndagar.
En dag att starta på nytt igen.
Bästa måndagen är då jag ger mig ut precis när dagen ljusnar och springer i min egen takt och mina egna tankar.
Att ge sig ut i naturen så här, i skogen vid en sjön, det måste vara som att bli frälst tror jag.
Att stanna upp i tystnaden och bara andas den friska luften, det måste vara det som är meningen med livet.
När jag springer där i min egen värld, funderar jag …
…. Kanske hade människor mått bättre av att bara ställa sig på en brygga i skogen vid en sjö, istället för att knäppa händerna i en kyrka, lägga sig på knä i en moské eller sträcka händerna mot taket i ett tempel.
Kanske är det bara så enkelt för att få sinnesfrid.
För mig är det ofta det.
Naturen är min religion.
Här hemma sitter pälsbollarna otåligt och väntar när jag är ensam ute på mina springrundor.
Så då är det bara att kasta av den svettiga tröjan, på med en torr och ta ett varv med dem i lite mer snusvänligt tempo.
Jag älskar ju husmanskost. Det vet ni nog nu!
Det finns en sak som jag är väldigt svag för. Det är kapris.
Mmmmm … jag tycker att det är så himla gott.
När jag varit på restaurang och beställt in schnitzel, så har jag sett människor med en lätt skrynkla på näsan försiktigt lyfta bort den lilla citronskivan med ansjovis och kapris som pryder det panerade köttstycket. Jag har förstått att det finns personer som inte är särskilt förtjusta i de små gråbruna kornen som är tänkta att ge lite extra krydda till maträtten.
Med mig är det tvärtom. Jag bara älskar kapris. Även om någon nog tycker att mitt intag är något överdrivet, så äter jag det med stor förtjusning.
Har ni något ovanligt som ni är lite galna i?
Mina döttrar
Från de olika hörnen av vår värld får jag lite små livstecken från mina två döttrar.
Andréa har fått vinter i Canada. Ingen sådan ”mesvinter” som vi brukar få, utan rejäl vinter med massor av minusgrader. Sådär så snoret i näsan fryser till is och det känns som om köldskadorna är nära.
Så håller hon sin Irländska rumskompis lite i öronen vad det gäller städning, har jag förstått.
Emmy och Matilda har flugit över till den västra sidan av Australien, där de nu har fått jobb.
De ska arbete i baren  och köket på ett outbackhotell.
Fast jag får nog hålla med Emmys pappa – de hade platsat mycket väl som modeller också.
Fina goa Matilda och Emmy.
 Dagens kloka citat:
Det är inte det som händer dig som skadar dig,
det är din reaktion till det som händer
som kommer att hjälpa dig eller stjälpa dig.
Det där tror jag verkligen är sant.
Det är inte hur man har det – det är hur man tar det ….
En annan sak …
På onsdag är det sista dagen att nominera sina favoritbloggare till Blogg.se-priset.
Gillar ni mig och min blogg så får ni gärna nominera mig.
Det kan man göra här. I den kategori ni tycker jag passar bäst … min dotter skrev till mig att hon nominerat mig – till alla kategorierna. Men det behöver ni inte alls göra. Det räcker att välja en.
Jag tjänar inte ett korvöre på att blogga, det är bara en liten lustig hobby som jag har.
Uppmuntran ger såklart lite extra glädje och energi.
Min lön är att ni trycker på lilla hjärtat här nedanför. Det är det som är mätningen på hur väl just jag står mig gentemot andra i den här bloggvärlden.
Tack för ni tittar hit och välkomna en annan gång.
Ha en fin dag.
Kram Annika

Hög på endorfiner och svag för kapris. Läs mer »

En transportsträcka.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej och gomorron
Japp så är det dags att sparka igång en ny vecka i den mörka novembermånaden.
På min morgontur runt sjön är det inte ofta jag möter någon nu, och det är så skönt.
Jag får ha mina tankar i fred liksom. Ingenting som avbryter.
Fortfarande går korna i betet och dräller. Bonden har kört ut lite halm åt dem. Nu vet jag inte om meningen är att de ska äta av det där, eller det bara är för att de ska ha något varmt och torrt att ligga på.
Hunden Johnny och jag hade gärna sett att hagen blev tom snart, och ledig för oss att spåra på.
Det är inte utan att jag nästan har börjat längta lite till advent och juletid redan.
Jag brukar inte känna såhär, men i år tycker jag nästan bara att november månad är som en transportsträcka till december ska börja.
Jag längtar efter att få börja med lite julstök. Inte så mycket så det blir ett tvång och bara precis det som jag gillar och tycker om.
Jag önskar jag haft hela familjen lite nära och jag kan inte låta blir att drömma mig tillbaka fem år i tiden – till den där julen som var mamma Ingrids sista …
Men det är meningen att man ska leva här och nu, så därför njuter jag av den månad som är, och gläds över vad livet ger.
Men lite julstämning längtar jag allt efter ….
I Canada har Andréa nyss fått snö och jag tycker mig kunna höra en svag melodi …
Jingle bells, jingle bells
Jingle all the way
Oh, what fun it is to ride
In a one horse open sleigh
En liten konstig längtan har fötts i mitt hjärta  ….
Jag längtar efter att få fira julen i New York … jag som aldrig någonsin varit i Amerika (mer än en kort mellanlandning) Och egentligen känner jag mig inte alls bekväm i storstäder.
Nix, i år får det allt bli i Gyllebo! … men ett annat år kanske ….
Dagens citat:
Jag älskar flygplatser för att
samhällsreglerna inte gäller.
Ät pizza och drick en öl klockan 7
på morgonen i mjukisbyxor.
Ingen bryr sig.
Hur känner ni inför julen?
Ångest, glädje?
Hursomhelst – gör något bra av den, för det finns inga måsten, bara möjligheter!!
Kram Annika

En transportsträcka. Läs mer »

Ensam hemma

Lämna en kommentar / Hemma hos mig. / Av / / , , , / 4 minutes of reading
Hejsan
Sedan länge var det bestämt att Stefan skulle iväg till Småland på älgjakt i en hel vecka.
Det innebar ju att jag skulle vara ensam hemma. Inga ungar, ingen man. Bara jag och djuren.
Jag måste erkänna att det där kändes lite grann som när jag var 11 år gammal och bodde ute i skogen på Christinehof och hela familjen åkte på semester. Alla utom jag. Jag bara älskade det!!
Lite samma känsla var det alltså nu när Stefan kysste mig och sa hejdå innan vi skildes förra helgen.
Jag minns att när jag var liten så var det många vuxna som undrade om jag aldrig var mörkrädd när jag var själv sådär i ett stort hus ute i skogen.
Nej, rädd var jag aldrig. För då, när jag var liten, så var alla människor snälla. Jag trodde definitivt inte på spöken och dessutom ansåg jag själv att jag var en superhjälte. Jag var övertygad om att jag var starkast, snabbast, vigast och näst intill odödlig. Så kunde jag ju prata med djur också, ansåg jag då…. och min förebild var Pippi Långstrump!!
Jag är fortfarande ganska modig och inte ett dugg mörkrädd. Fast jag har en lite annan syn på min egen kapacitet idag.
Jag och hundarna gick såklart runt vår sjö om morrnarna.
Det gör vi ju alltid, om vi är ensamma hemma, eller inte!
För det är trots allt lite skillnad att vara ensam hemma när man är 52 år eller man är 11-12. Nu börjar jag tillexempel inte tänka på allt förbjudet jag ska hitta på. Jag ger mig inte på att tjuvröka. Inte heller stjäl jag öl och smygdricker från intilliggande restaurang. Jag har väl inte heller någon tanke på att köra rally i ett vildsvinshägn med någon gammal bil, även om just det onekligen skulle vara ganska roligt!
 Nej, inget sånt hittar jag på – det är liksom inte så kul när ingen direkt förbjuder det!
Jag tycker att jag själv är en ganska redig kvinna och jag klarar det mesta på egen hand.
Men det är lite som att livet ska pröva mig ett snäpp extra när Stefan inte är hemma.
Det började med att något pep och larmade från brandvarnaren i tvättstugan. Typiskt!
Alla sensorer och grejer som sitter här i taket ingår i vårt larmsystem och det där har jag liksom inte så bra koll på. Det är ditsatt av Securitas.
Händig som jag är, monterade jag ner dem allihopa och bar ut i garaget. Där kunde eländet ligga och pipa istället tills Stefan kom hem. För det där hör till hans ansvarsområde, det har jag bestämt.
Såklart ringde de genast till Stefan från larmcentralen och förkunnade att det var sabotage på vår anläggning. Sedan ringde de mig. När jag försökte med mitt tredje lösenord, så sa en trött larmoperatör att vi nog skulle uppdatera oss lite på våra lösenord när min make kom hem …
… fint väder var det åtminstone…
En kväll tänkte jag njuta av lugnet och ensamheten i vårt spabad. Ljuvligt skulle det bli.
Inne i huset hade jag förberett med att tända en brasa i kaminen. För att elda är jag synnerligen bra på…. det kan hända att någon till och med minns när jag förevisade eldstäder på en utställning i Simrishamns hamn för många år sedan … brandmännen gör det nog, men det är en helt annan historia …
Det brukar typ aldrig gå någon säkring här i huset. I alla fall ingen sådan där riktig propp i porslin med en färgad plupp i ändan som ska trilla av om något är ”överspänt” .
Naturligtvis skulle det hända när jag kom upp ur badet. Våra närmsta grannar fick då glädjen av att se en blöt, frusen och naken kvinna med skallrande tänder, ränna ut i proppskåpet och krångla med nya säkringar hit och dit….
Badet var i alla fall skönt och efteråt blev det mys med fine Felix. Och det brann fint i kaminen. Inga eldsvåder här inte!
Och med en känsla av att vara 11 år gammal och full med bus, så får det faktiskt bli en liten fräckis idag.
Dagens fräcka citat:
Jag har hört folk snacka om klitoris …
Jag undrar vad det är för skillnad
mellan det, jasminris och basmatiris?
Jag hoppas ni får en härligt busig lördag idag.
Kram Annika
… i morgon är jag nog mitt vanliga, vuxna jag igen….

Ensam hemma Läs mer »

En gåtfull morgon.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron sköna söndag.
Det är något gåtfullt med hösten tycker jag.
Att kunna ge sig ut på morgonpromenader i naturen är den största lyxen för mig.
Tidigt, helst före alla andra.
När dimman ligger trollsk över ängarna. Då är dagen bara min.
Då lever jag.
Från träden droppar de största vattendroppar man kan föreställa sig, och det hörs nästan som jag befinner mig i en tropisk regnskog.
Försiktigt bryter solens strålar igenom molntäcket. En nytvättad och fräsch dag är på väg.
Gässen söker sig återigen till sjön. Vattnet är alldeles stilla och blankt.
Det ser nästan varmt ut, inbjudande.
En ensam fiskare i sin båt.
Inne i skogen tältar andra som också tycks vänta på fisk.
Jag och hundarna smyger tyst förbi.
Överallt har svampar poppat upp. Förmodligen inte ätliga, och med säkerhet inte särskilt goda heller.
Men vackra, och det räcker för mig. Ögats fröjd.
En hoppfull groda trycker i myllan.
Tänk att hoppa fram i livet som en groda.
Som vanligt har jag hundarna med mig.
Lilla Molly blir trött och då får hon åka på ryggen.
Dagens citat:
Att ha någonstans
att bo är att ha ett hem;
att ha någon att älska, en familj;
att ha båda, en välsignelse.
Hoppas ni får en skön söndag.
Jag ska kanske plocka undan lite runt huset, innan de stora höststormarna kommer. Sätta undan växter för vintervila. Kanske ger jag mig ut på en exkursion ibland höstens senblommande flora.
Tack för titten här och kram på er.
Annika

En gåtfull morgon. Läs mer »

Rulla till toppen