Kojan i skogen.
Hej hej
Den där regniga dagen då Scott var här hos oss och jag fick hela köksgolvet fullt av bilar, den dagen bestämde jag mig för att vi alla skulle trotsa regnet och gå ut i skogen en liten sväng. Jag tyckte att vi var i behov av lite frisk luft och ”skogsbad”.
(skogsbad är ett nytt ord som betyder en magisk, stressreducerande naturupplevelse med alla dina sinnen …. alltså inget nytt alls – det är bara ordet som är nytt)
När vi kom ut så var det inte alls så mycket regn längre. På vår väg ut i skogen så passade vi på att säga hej till hästarna.
Till Scotts stora förtjusning så kom de allihopa i rask takt när Stefan kallade på dem. Men när de sedan blev lite väl närgångna och bet i Stefans jacka, då fick det vara nog, då tyckte Scott att vi kunde säga hejdå till dem.
Vi lämnade de busiga hästarna åt sitt öde och gick vidare ut mot kojan skogen. Scotts lilla hund, Snowie, fick lifta litegrann under vagnen efter som hon har ganska svårt för att gå.
Lilla Snowie har en neurologisk sjukdom som gör att hon är vinglig och har svårt med balansen. Men eftersom hon inte har någon smärta, och för övrigt mår ganska bra, så ville hon såklart också hänga med sin flock ut.
Ute vid kojan i skogen så smakade de smörgåsar som jag tagit med mig extra gott.
Och är det fest eller utflykt, ja då får man dricka sådan där saft som har sugrör, för det har Scotts mamma sagt. Självklart hade vi precis sådan saft med i vår lilla matsäck.
Sedan var det hålligång i skogen för både stora och små.
Dagens citat:
Ibland behöver vi fantasin för att överleva verkligheten.
Barn är små experter på det här med fantasi. För dem finns inga förutbestämda ramar eller fördomar. Tänk vad vi kan lära av dem, om vi bara bemödar oss om att verkligen lyssna på vad de säger och på att lägga oss vinn om vad de menar.
Ha det fint.
Kram Annika
