Hejsan.
Det blev som en explosion i skogen när värmen kom. Bokskogen hade slagit ut i skiraste grönt på bara ett par dagar.
Det hade regnat dagen innan och allting kändes så rent och skirt när jag kom ner till bryggan.
När jag tagit min simtur i sjön så kikade solen fram genom de tunna molnen och värmde gott. Morgonen var fylld av alla de ljud som hör våren till. Göken gol, tranorna skränade och på långt håll hörde jag en svag stämma av näktergalen som prövande sjöng upp sin ljuva stämma.
Jag plockade några späda bokblad och mumsade på där jag satt. Smaken var syrlig och god, och påminde så mycket om barndom.
På eftermiddagen fick jag besök av en liten kille som passade på att hoppa i vattenpölarna.
Om man hoppar riktigt mycket och länge i vattenpölar, då blir man sedan så väldigt hungrig. Då klarar man sig inte på att äta lite bokblad inte. Nej, då får man gå in och äta macka med prickig korv och ägg hos sin mormor. Så det så!
Det är en så bedårande vacker tid just nu. Man blir nästan lite bubbligt fnissig av allt det gröna, sköna!
Dagens citat:
Molnen måste gråta innan ängen kan le.
Man ska inte vara ledsen ifall det regnar någon dag. Regnet behövs, det ger frodig grönska och sköljer rent, och sedan är det ju så himla roligt att hoppa i vattenpölarna efteråt.
Ha det fint och kram
Annika
