Utefika och Stenshuvudsgubben.

Hej hej.

Den där dagen då jag och Stefan var på vårspaning i nationalparken så hade vi packat med oss kaffe och tilltugg i ryggsäcken.

I skuggan var det rejält kallt och kyligt, men vi hade en sådan tur den här dagen, att fikaplatsen vid den vackra ålaboden vid havet var ledig.

Där packade vi upp vårt kaffe och de hemmagjorda kanelbullarna, så vände vi näsorna mot solen och bara njöt.

När termosen var tom och magen full, så vandrade vi vidare utmed havet.

På tillbakavägen valde vi den lite stenigare stigen som går förbi ”Stenshuvudsgubben”. Stefan och hunden Molly fick hålla tungorna rätt i mun då de balanserade fram på den knixiga stigen, stelbenta som de båda är. Jag själv och Lykke är lite mer som bergsgetter och skuttade med lätthet fram…

Vi tog en liten paus vid den söta lilla fyren, innan vi stretade vidare i den härliga vårsolen. Alltså den där fyren, visst är den så otroligt söt där den ligger vid foten av Österlens eget ”Stensho”.

Dagens citat:

Livet har inga begränsningar, bortsett från dem som vi själva sätter upp.

… och såklart allt det som folkhälsomyndigheten rekommenderar just nu…

Ha en fin lördag och kram

Annika

Dela gärna

Utefika och Stenshuvudsgubben. Läs mer »

Bitande kallt.

Hejsan.

Den senaste tiden har det varit smällkallt i gryningen. När jag vandrat ner genom den mörka skogen till min brygga, så har det bitit rejält i kinderna. Termometern har flera morgnar visat på många minusgrader. Eller ja, minst fem, och det är ju kallt för att vara här i södra Skåne.

Varje morgon när vattnet varit fruset, så har jag skänkt min Stefan en tacksamhetens tanke för det finurliga ”ishackarredskapet” som han tillverkat åt oss. Jag tycker att det är så vackert med den blanka kalla isen i kontrast med de brinnande marschallerna. Att från isvaken tyst betrakta naturen, elden och den glänsande isen, det är verkligen att bara vara i nuet.

Jag har sakta vant mig vid att vara där i min lilla vak i flera minuter. Nu njuter jag så oerhört av de här kalla baden. Efteråt så känner jag mig stark som en liten oxe. Eller nja, kanske mer som en liten envis åsna egentligen, för sådär råstark har jag aldrig varit, utan jag är väl kanske just bara envis.

Hur som helst så är jag så tacksam för den kalla period vi fått. Dagarna har ju ofta bjudit på härligt klarblå himmel och strålande sol, och bättre väder i månaden mars går icke att önska sig.

Den lugna kalla morgonen gjorde att jag nästan aldrig ville gå hem igen. Min stund där på bryggan med något varmt att dricka och en stilla natur som sakta vaknade var så berikande.

Kanske är det fler av er som älskar naturen? Då kan jag tipsa om att följa en fantastisk tjej på Instagram och Youtube. Hon heter Jonna Jinton. Hennes sätt att prata och vara, påminner lite grann om min egen dotter Andréa, ja det är något med den tjejen som går rakt in i mitt hjärta. Tips, tips för er som gillar vacker natur.

Dagens citat:

Under ytan, finns stora och små. Under ytan, finns det skratt och gråt. Det finns mycket där som händer, som vi inte kan förstå. Men vi hittar alltid svaren, där i botten av oss själv, under ytan.

Allting börjar och slutar alltid hos oss själv.

Kram Annika

 

Dela gärna

Bitande kallt. Läs mer »

Finaste vårtecknet i nationalparken.

Hej hej.

Efter en fantastisk vinter så är våren nu här och nosar i kanten, så där lite försiktigt bara.

Det var i helgen som vi bestämde oss för att pausa lite i alla våra bestyr och ta hundarna med på vårspaning i nationalparken.

Det var rejält kallt om öronen den där dagen. Men både jag, Stefan och hundarna njöt i fulla drag.

Hänsynsfulla som vi ju är, så plockar vi alltid upp efter våra små hundar. Åtminstone på de ställen där det rör sig mycket människor. Även om Molly och Lykkes små lortar inte är mycket större än att de kunnat rymmas i en fingerborg, så luktar det lika äckliga att få under skorna som en newfoundlandsskit. Och naturligtvis kastas påsen i en soptunna, allt annat är idiotiskt.

Och när jag gick där och kikade ner i marken så fick jag syn på den! Årets första lilla frusna blåsippa.

Tänk vad det kan spritta till av lycka bara av att få syn på en slokörad liten vårblomma.

Vi vandrade i sakta mak mot Naturum. Vi tog min favoritstig genom alekärret.

Alekärret är nog den  bästa platsen i hela parken, där jag trivs som allra bäst. Det är som hämtat ur en John Bauer saga och kanske bor det ett litet troll i min själ.

Och hur vacker är inte den här ”korgen”, skapad av naturen själv.

Huxflux var vi sedan framme vid Naturum och resten av vår vandring får ni läsa om en annan gång.

På eftermiddagen åkte vi sedan hem för att ta hand om veden som Stefan köpt. För första gången på alla år så har vi lyckats med bedriften att elda upp hela vårt förråd av ved, så nu får vi hoppas på en varm och skön vår inom kort. Men kan man lita på prognosen för Österlenvädret, så ska det yra runt öronen rejält idag.

Dagens citat:

Mars 2021: som Mars 2020 fast med toalettpapper.

Ha det riktigt bra.

Annika

Dela gärna

Finaste vårtecknet i nationalparken. Läs mer »

Det började och slutade så vackert.

Hej hej

Efter gråväder kommer alltid dagar med sol igen. Det kan man vara alldeles säker på. Alltid.

I förra veckoslutet blev det en så fantastiskt vacker morgon.

Jag och min kamrat såg dagen gry vid sjön. Vi badade under månens sken och drog sedan på oss våra varma kläder i takt med att solen sakta steg upp och spred sitt röda sken över sjön.

I samband med solens uppgång så sjönk temperaturen och vi fick en rejält kall morgon.

Om vi nu fick en förunderligt vacker morgon så blev kvällen inte heller fy skam. De vackraste molnen drog plötsligt fram över våra hustak och himlen färgades mer och mer rosa.

Jag som stod och hackade grönsaker till kvällens goda soppa, jag var ju bara tvungen att lägga allting åt sidan och ge mig ut i kohagen för att njuta av allt det vackra för en stund.

Dagens citat:

Om man är tacksam för det lilla så ser man genast att det finns så mycket att vara tacksam för.

Vackra morgnar och vackra kvällar gör hela dagen vacker.

Ha det fint.

Annika

 

Dela gärna

Det började och slutade så vackert. Läs mer »

Fullmånen och marskatter.

Hejsan.

Förra veckan var en vecka då min sömn blev lite sämre än vanligt.

I vanliga fall så brukar jag sova som en stock. Jag somnar lätt som en plätt och jag brukar vakna pigg och utvilad när det väl är dags att stiga upp. Men i förra veckan sov jag som en kratta. Kanske berodde det på månen som var full. Jag tänker att om månen kan påverka hela hav och göra ebb och flod, så borde den även kunna inverka på oss människor, som faktiskt består till  stor del av vatten.

Annars kan min skönhetssömn blivit lite störd av våra båda katter. Trots att de båda är kastrerade, så brukar de leva rövare i huset när mars månad är här. In och ut vill de ränna i tid och otid. Katten Felix är värst. Får han inte som han vill så puttar han ner saker från borden, river på ställen han vet att han inte får, han rusar genom huset så att det hörs som en klampande elefant. Ja han förvandlas verkligen till en tjurig tonåring en månad om året den där katten.

Särskilt glad för Felix är mitt lilla barnbarn Scott, och det verkar vara ömsesidigt. Kanske är det doften av bajsblöjor som gör Felix extra förtjust i honom. Ja, nästan lite hög och berusad ser det ut som han är. Inne på döttrarnas toalett har Stefan gjort ett provisoriskt skötbord åt Scott. Felix fullkomligt älskar den toaletten nu.

När man har sovit lite dåligt och är lite extra trött då får man köpa en extra stor bukett rosor åt sig själv på ICA, för så är reglerna.

Fast det allra bästa för att piggna till på morgonen, det är utan tvekan ett kallt dopp i Gyllebosjön. Och allting jämnar alltid ut sig, för de senaste dagarna har jag nu sovit som en stock. Ja, jag har sovit så hårt att jag till och med börjat att snarka påstår Stefan. Men det där tror jag inte alls att det kan ligga någon sanning i…

Dagens citat:

Jag vill inte ha någon som lovar mig månen och stjärnorna. Jag vill ha någon som ligger bredvid mig i gräset och tittar på dem.

Och då helst utan att knuffas i sidan, om man då skulle råka slumra till lite grann!

Ha det gott.

Annika

(ovanstående bild är tagen av Tina Thornberg)

Dela gärna

Fullmånen och marskatter. Läs mer »

In i dimman.

Hej hej.

In i dimman är ett uttryck som jag egentligen förknippar mest med glad ungdom, sprit och berusning. Men det var för typ tusen år sedan som de gamla uttrycket var aktuellt för min del. Med åren har glädjen med att medvetet bli yr i mössan avtagit rejält. Nuförtiden är jag så glad om jag kan hålla hjärnan så skärpt och klar som möjligt.

Numera betyder ”in i dimman” helt enkelt bara att man beger sig ut i diset en dimmig dag. En sådan där riktigt grötig och dimmig dag var det i förra veckan. Men då var det alldeles extra mysigt att tända upp ljus och marschaller på bryggan.

Fast efterhand så klarnade det upp och dimman den lättade. Även om gråvädret höll i sig så kändes det lite som om synen klarnade.

Det var till och med så att solen försiktigt kikade fram en liten stund. Närmast land så var isen borta, där kunde man återigen se hur träden speglade sig så vackert i vattnets blanka yta.

Att lille Scott ska gå på fest, höja ett glas och säga ”in i dimman” det hoppas jag kommer dröja riktigt länge än. Även om han redan nu gärna slår sin ”babblar-vippmugg” med kranvatten ihop med mitt glas och säger ”kkkkhhh”, vilket nog betyder skål.

Dagens citat:

Empati är som en muskel som växer sig starkare för varje gång vi använder den.

Om det är någonting som ska tränas lite extra så är det just det tycker jag. För fy bubblan så mycket elakheter, hat, ignorans och dumheter det finns runt oss i dag, särskilt på nätet.

Ha en härlig dag.

Annika

(ovanstående bild är tagen av Tina Thornberg)

Dela gärna

In i dimman. Läs mer »

Utslagen.

Hejsan.

Det är något alldeles särskilt med helt utslagna tulpaner tycker jag.

 

Jag tänker ibland att jag vill verkligen åldras som en tulpan. Vilt, färgsprakande och dramatiskt på något vis.

Efter en vild och dramatisk ”biljakt” med lille Scott så var både han och jag utslagna. Det blev en stunds återhämtning i soffan med katten Felix.

Tidigare på dagen hade jag varit ute på min morgonrunda vid sjön. Scott höll ställningen hemma i stugan, medan hans mamma sov med ena ögat öppet.

Vid sjön låg dimman som ett grått täcke över naturen och det var en kyla som trängde igenom alla vinterkläder och ända in i märgen.

Den dagen var det extra härligt att komma in och mysa med Scott och katten.

Mamma Amanda slöt då båda ögonen och sov vidare. En välbehövlig sovmorgon för en trött småbarnsmamma.

Dagens citat:

De vackraste ögonen är de som söker det vackra i andra.

Det finns något vackert i nästan precis allting.

Kram Annika

Dela gärna

Utslagen. Läs mer »

Vårvintern.

Hejsan.

Den här tiden som är nu, den är så underbar. Den här tiden som är som ett gränsland mellan vintern och våren. Vårvinter.

Det är som om det är en femte årstid. En tid som är sprängfylld av längtan och förhoppningar.

De tidiga morgnarna har varit kyliga och kalla. På isvaken har det fruset till, ungefär som om någon lagt dit ett måttanpassat kristallglas.

Men så fort solen visade sig, så förvandlades dagen till en härlig vårdag. Fåglarna stämde upp i en högljudd kör och isen smälte av solens starka strålar.

Ett vårvinterbestyr hemma hos oss har varit en sovrumsrenovering. Både Stefan och jag var så trötta på allt därinne som bara samlade damm. Sänggaveln i textil, den råsågade träväggen som vi haft som fondvägg … allt åkte ut. Fram trädde den gamla knallgula tapeten från millenniumskiftet och skapade roliga minnen.  Undertiden som vi (läs Stefan) har spacklat och tapetserat, så har vi sovit i ett mindre byggkaos. Men lagom tills våren anländer så kommer vår sängkammare att vara som ny igen. Det ska bli så härligt. Hästensängarna ska få galoppera vidare till sänghimmeln, för trots sitt höga pris, så hör de där sängarna nog till ett av våra sämsta köp faktiskt. Kanske får ni se lite glimtar hur resultatet blir när allting är klart framöver.

När vårvintern övergår till riktig vår då är det skönt att städa ut och få bort allt gammal vinterdamm från huset.

Dagens citat:

Sunt förnuft är inte en gåva. Det är ett straff, eftersom du måste förhandla med alla som inte har det.

Men vem tror sig inte om att ha ett sunt förnuft egentligen. Alla tror att sitt eget förnuft är det klokaste.

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna

Vårvintern. Läs mer »

Som ett lockrop.

Hej hej

Trots att det senaste året borde gett mig massor av tid och tillfällen att baka och pyssla här hemma, så har jag inte hunnit med det alls så mycket som jag brukar göra.

När jag så en dag kom mig för att baka en stor sats kanelbullar, så sa min dotter att det var som om jag gjorde det bara för att det var dags att ”locka hem ungarna”. Och kanske har hon lite rätt i det. Bullbak för mig är nog som ett lockrop på mina nära och kära att komma hem och hälsa på.

Bakning är inte något jag ägnar mig åt för skojs skull, nej det är mer något jag gör bara för att ha godsaker i frysen när vi får oväntat besök. Just oväntat besök är ju inget som duggat så tätt under det senaste året, av förklarliga skäl.

Inte heller har jag lagt så mycket pengar på blommor och växter det här året. Visserligen älskar jag blommor av alla de slag, men det har liksom känts onödigt att ge sig iväg till affären för att köpa blommor som ingen mer än jag själv kommer att se. (Stefan har visserligen ögon att se med, men han lägger inte märke till sådana där små ”oviktiga” detaljer…) Någon enstaka tulpanbukett från ICA har det blivit. Den här färgbomben slog jag till med förra veckan.

Det här året har mer gått åt att göra sådant som jag verkligen njuter av. Naturen och skogen. Att likt Ferdinand bara sitta och och njuta. Att lukta på de vilda blommorna, de som kommer utan ett uns av ansträngning.

Och som jag har njutit. Tänk så mycket man brukar göra bara för att man tror att man ska vara så duktig hela tiden. Jag är faktiskt lite tacksam för året som gått, som fått mig att stanna upp och känna efter vad som gör just mig lycklig och tillfreds med livet. Det är sannerligen inte att vara duktig.

Fast när suget kommer efter att baka lite kanelbullar, ja då gäller det förstås att smida medans järnet är varmt. Det finns ju inget godare än hembakat!

Dagens citat:

Det är klokare att gå sin egen väg, än att gå vilse i andras fotspår.

Ha en härlig dag på just din egen upptrampade stig.

Kram Annika

(ovanstående bild, Tina Thornberg)

Dela gärna

Som ett lockrop. Läs mer »

Ljuset och blommorna.

Hej.

Nu kommer ljuset tillbaka. För varje dag blir den ljusa delen av dygnet längre och längre.

Om man som jag, älskar att se solen gå upp, så är det bara att rulla ur sänghalmen tidigare och tidigare för varje dag nu.

Fast det är som om solen och ljuset tankar in en massa energi i mitt blod. Jag stiger med lätthet upp i ottan för att njuta av den stunden som för mig är den bästa på hela dagen.

Ljuset har även lockat upp de allra första blommorna ur jorden. Snödroppar och vintergäck lyser upp på de varmaste ställen i min trädgård.

Bomullsliknande fröställningar ser ut att vara redo att föröka sig i mina rabatter. Den röda sippan kommer snart att slå ut i söta rödrosa små blommor. Den ljuvliga julrosen har massor av knoppar och snart kommer allting att gå alldeles på tok för fort.

.

Vid bryggan ligger isen dock envist kvar. Men det gör mig inte så mycket. Även om det såklart kommer bli underbart härligt att simma fritt runt i vattnet så njuter jag av isen. Jag vet ju att vakens dagar är räknade, liksom allas våra dagar är.

Men än så länge är det kängor och varma kläder som gäller. ”Än är det ju vinter kvar säger mor”, precis så som det sjungs i visan.

Dagens citat:

Förlora en timmer på morgonen och du jagar den hela dagen.

Naturligtvis så är det vackra skymningar och solnedgångar också, men då brukar jag bli så trött, så trött. Ja, allting jämnar i rättvisans namn ut sig. Sova måste vi alla göra.

Kram Annika

Dela gärna

Ljuset och blommorna. Läs mer »

Rulla till toppen