Trädgård

En utehelg i början av maj.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Alltså, den här underbara tiden som är just nu. Jag bara älskar den.
I min trädgård har vårt lilla körsbärsträd förvandlats till ett rosa ”kärleksfluffsträd”, och det står som allra vackrast nu. Ljuvliga lilla träd.
Kanske ska jag anlägga en hel park med sådana här kärleksträd på andra tomten, när den lilla stugan är klar …? Vad tror ni om det?
Rosa körsbärsträd mot ett rött trähus, det blir väl underbart!
Nere vid sjön, i skogen, där är det så vackert nu. Man får nypa sig själv i armen för att förstå att alltihopa verkligen är på riktigt.
I helgen kom näktergalen äntligen hit. Det är min favoritfågel. Hans sång är helt magisk och jag älskar att både vakna upp och somna till den sången. Stefan brukar bli galen på honom ibland.
-jädrans gaphals, muttrar Stefan, när han vänder sig i sängen och blänger mot det öppna sovrumsfönstret.
Men jag älskar hans sång. Den här tiden fram till midsommar är så underbar. Efter midsommar brukar näktergalen bli helt tyst, då har ungarna kläckts i boet och han har fått fullt upp med annat…
Nere vid sjön kan man också höra näktergalen, hans sång ekar över vattnet.
Helgen som gick var en riktig utehelg för oss.
Att bara skrota runt en hel dag.
Att pyssla lite och sedan njuta av lite grillat till kvällsmat … en sådan dag är min favoritdag.
Och ingenting smakar väl så bra som att äta utomhus. Vi la kycklingklubbor på grillen den här kvällen och satt sedan länge, länge och bara njöt. Jag och Amanda med lite vin i glasen och Stefan festade på iskalla alkoholfria Carlsberg.
Men allting har ett slut och jag förlorade spelet i den stora utlottningen om att bli chef för kvällens disk.
Fast det gör mig inte så särskilt mycket. Det är faktiskt ganska ”morsamt” att tassa runt i sitt kök och fixa och dona tycker jag. Ja, det var nästan så jag saknade det där jobbet, då när jag var sängliggandes med ryggen ni vet.
Dagens citat:
Det som först känns som en svaghet
kan vara just det som tar dig till en helt
ny nivå i livet.
Alla ni som hatar att diska .. var glada över att ni faktiskt KAN stå och diska. En dag kommer det att vara omöjligt för oss alla, av olika anledningar …
Ha en härlig dag och kram
Annika
Dela gärna
     

En utehelg i början av maj. Läs mer »

De ljuvligaste tulpaner från Österlen.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hej hej
Kanske minns ni att jag i höstas planterade en massa tulpanlökar i min trädgård. De allra flesta köpte jag av Österlentulpaner i Lunnarp.
Alltså, vilka ljuvliga blommor.
Det är inte bara de utslagna blommorna som är vackra. Nej, kolla bara de här. Knopparna!!!
Om jag nu minns rätt, så är det här en vit/röd papegojtulpan. Jag väntar med spänning på att se den utslagen, fast med så här vackra knoppar så får den gärna dröja ett litet tag.
En annan sort som nu slagit ut, är en underbar tulpan som heter Prinsess och är orange/lila. Sidan om den växer en stilren vit Silverdollar tulpan.
Ännu väntar jag på att de tulpaner som står under det lilla silverpäronträdet ska slå ut. Alltså där bakom allt det rosa fluffet ….
Fast egentligen är det bra att allt inte händer på en och samma gång. Att man hinner njuta av dem – var och en för sig.
(den gråa saken som ligger där borta på gräset, det är en död varg … hundarnas leksak alltså, som är mördad många gånger om)
Vill ni se fler tulpaner från Österlentulpaner så kan ni kika in här.
Kvällens citat:
När du vill ha något som
du aldrig har haft, måste
du göra något som du
aldrig har gjort.
Må väl och kram från mig.
Annika
Dela gärna
     

De ljuvligaste tulpaner från Österlen. Läs mer »

Nu är jag en glad potatisodlare.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hej hej
När jag var hos min underbara fotvårdare Lise, så pratade vi om allt mellan himmel och jord, som alltid. Men så berättade hon att hon brukar odla potatis i tunnor. Oboy, så inspirerad jag blev.
Genast ville jag också prova på att odla mina egna potatis i tunnor.
Stefan lyssnade med ett halvt öra på mitt ivriga svammel om potatis, jord och tunnor. Men som alltid gjorde han vad han kunde för att tillmötesgå mig och mina idéer. Han hämtade hem allt jag behövde på ett släp. Men sedan fick han vackert stå på avstånd med sin krycka, för halta gubbar kan man inte ha i potatisodlingar.
Jo det förstås, en sak till fick jag hjälp med. Det var att han med grävmaskinen hämtade en skopa vanlig Gyllebogrus åt mig. Det ville jag ha för att blanda upp jorden med.

-de måste stå i våg, muttrade Stefan, annars ser det fult ut , och pekade med kryckan.

Jag hade varit på handelsträdgården och köpt lite olika sorters potatis tidigare på dagen.
Jag är en potatisälskare, och jag äter mycket hellre potatis än ris och pasta, så hemma hos oss går det ganska mycket av den varan. Och inget är väl så gott som de allra första nypotatisen.
Med lite hjälp hade vi fått jord och grus i tunnorna, och det var bara för mig att peta ner de olika små knölarna i jorden.
När jag som bäst höll på, så kom vår granne hem. Jag kunde se hur han klentroget lyssnade när jag ivrigt berättade om mitt projekt. Men han önskade artigt lycka till med min odling såklart, för han är en snäll och ödmjuk man. Jaja, tänkte jag, för en pensionerad skånebonde så är det kanske lite galet att odla potatis i gamla vintunnor.
 I den sista tunnan hade jag bestämt mig för att sätta lite kryddor. Det fick bli lite persilja, gräslök och timjan. Mina favoriter.
 Och alla de knölarna som blev över, gick jag ut och grävde ner i jorden vid den nygjutna betongplattan.
Kanske blir där en liten potatisåker i år. Jag har hört att det är bra för jorden att odla potatis i den.
Nu gäller det bara att vänta och se om det blir egna goa panntofflor till midsommar.
Tänk er, små goa mandelpotatis, direkt från en vintunna.
Dagens citat:
Ta ansvar
för dina egna resultat.
//Gunde Svan
Ha en härlig dag och kram på er.
Annika
Dela gärna
     

Nu är jag en glad potatisodlare. Läs mer »

Fådda blommor

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hej hej
Jag älskar blommor som ni nog märkt. Många blommor, träd och plantor som jag har i min trädgård bär på en historia. En historia som bara jag känner till. Ett minne av något, ett ögonblick eller någon person. Jag minns nästan var alla mina blommor och plantor kommer ifrån. Särskilt roligt är det med de blommor som man fått av en kär vän. Många blommor har jag fått av min mamma Ingrid, och de betyder såklart extra mycket nu när hon är borta. En hälsning från henne varenda år då de kikar fram.
En dag kom en kär vän hit. Med sig hade hon en härlig planta. En sibirisk vallmo i den ljuvligaste färgen.
Åhhh nu hoppas jag att jag kan sköta den och den vill trivas här hos mig.
 Nog är det något visst med ”fådda blommor”!!
Tack kära Monne. Nu kommer jag att tänka på dig varenda gång min orangefärgade vallmo blommar.
Kvällens citat:
Låt aldrig sakerna du vill ha,
få dig att glömma bort vad du har.
Ha en härlig kväll.
Kram Annika
Dela gärna
     

Fådda blommor Läs mer »

Omskolning

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Trädgård / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hej hej.
Minns ni att jag beställde fröer på nätet. Mexikansk tagetes och lite solrosor. Här hittar ni det inlägget.
Jag vet inte riktigt hur det går med det där projektet och inte så stor erfarenhet har jag heller.
Men groddbarheten på fröerna var inte den bästa måste jag säga. Av en hel påse gula solrosor blev det bara tre små söta plantor som kikade upp genom jorden. Däremot var de röda solrosorna betydligt piggare.
Nu har jag gjort små krukor av tidningspapper och pillat ner dem en och en i dem.
Att göra egna små planteringskrukor av tidningspapper tyckte jag verkade vara en smart alternativ. Billigt och bra.
Jag har aldrig sått solrosor förut, men jag hoppas att de skärper till sig lite och slutar upp med att ligga ner i den vågräta ställning de intagit just nu. Men jag fortsätter att sköta om dem efter konstens alla regler så får jag se vad som händer. Vill de inte bruka allvar, ja då får jag helt enkelt bara äta upp dem. Solroskott är mumsigt att ha i en sallad.
De andra små plantorna av tagetes och vallmo är ännu så pluttiga, så de har inte riktigt börjat bekänna färg ännu. Jag håller tummarna för att det ska bli någon liten blomma åtminstone.
Kvällens citat:
Förvänta dig inte att andra ska ta hand om
ditt liv.
Gör det som verkar omöjligt
Då växer du …
Ha en härlig kväll.
Kram Annika
Dela gärna
     

Omskolning Läs mer »

Nu blommar de, mina första tulpaner.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Äntligen blommar de, mina första tulpaner.
Det är en sort som är så himla fin i sin enkelhet. Och färgen …. kolla in den här färgen. Ljuvliga.
I år är allting ganska sent. Nästan tre veckor senare än vad det var i fjor har jag hört någonstans.
Kanske är det därför som man blir så glad när de första tulpanerna slår ut.
Ännu ser det inte så mycket ut för världen i mina rabatter. Men det är nästan så jag kan se hur allting växer en liten bit för varje dag.
Mina tomatplantor har fått nya krukor. Ett snäpp större.
Och jag lovar er, inne i mitt orangeri är doften ljuvlig. Egentligen skulle jag kunna bli tomatodlare bara för att njuta av den tunga tomatdoften. Att sitta där med stängda ögon och bara andas och njuta ….
Mina chiliplantor har även de fått lite större krukor.
Min käre Stefan har lovat att skruva upp lite krokar i taket så det ska vara förberett så jag kan binda upp dem när de blir så höga att inga pinnar räcker till.
Kvällens citat:
Det är omvägar, förseningar och sidospår
som berikar ens liv.
Ha en fin kväll och njut av allt underbart som den här tiden för med sig.
Ge dig själv lite fler goda tankar, så finns det mindre plats för de tråkiga tankarna – ett litet tips bara.
Kram Annika
Dela gärna
     

Nu blommar de, mina första tulpaner. Läs mer »

Sommarfeeling som inbjöd till ett dopp.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Trädgård / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hej hej.
Den här helgen har varit extra härlig tycker jag. Även om det såklart varit kyligt och kallt på mornarna så har det nästan blivit sommarvärme i vår lilla oas uppåt dagen
Min morgontur började med en kall dimma och trötta vitsippor. Men jag älskar den där första timmen på dagen, då jag får vara med om att hela naturen vaknar upp och livas till.
Fast uppåt dagen kom värmen och solen.
Amanda och lilla hunden Snowie passade på att vila middag ute i soffan på trädäcket, där det nästan alltid är varmt och skönt när solen är framme.
Jag hade varit i handelsträdgården och köpt lite nya sommarblommor, så jag hade fullt upp med plantering och vattning. Åhhh vad jag älskar att pyssla runt i min trädgård.
Stefan som varit och lånat ett par kryckor av en vän, satt mest och deppade i solen. Kanske funderade han på att tälja till ett träben åt sig … fast det är kanske bäst om han håller sig till sina gubbar ändå.
Men så kom han på andra tankar … Något man kan göra fast men har ont i foten, det är att bada förkunnade han bestämt …
Med ett snett leende linkade han bort till pooltrappan och klev i. Fast vi kunde allt se att det där leendet liksom förändrades efter hand. Det liknade mer och mer en vanlig grimas. Frustande kastade han sig i vattnet och såg sedan ganska nöjd ut med att ha tagit årets första dopp.
Dagens citat:
Jag pratar varken otydligt
eller fort.
Det är du som har stavfel
i öronen och hör
långsamt.
Ha en ljuvlig dag och kram.
Annika
Dela gärna
     

Sommarfeeling som inbjöd till ett dopp. Läs mer »

Jag är bara en tillfällig gäst i naturen.

Lämna en kommentar / Natur, Trädgård / Av / / , , , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Först av allt vill jag börja med att skicka de varmaste grattiskramarna över till Canada och till min dotter Andréa.
För just idag fyller hon 30 år. Grattis gumman♥
Fast hon förtjänar ett eget inlägg, så det kommer lite senare idag.
Här hos oss njuter vi nu för fullt av att våren sakta kommer och tar sitt fäste. Vitsipporna står som vackrast nu och just i Gyllebo så växer de precis överallt. Som ogräs i mina rabatter.
Rabatter …. de platser där jag envisas med att odla växter som jag själv anser vackrare än de växter som egentligen bodde där från början.
Jag funderar på det där…. Om jag bara låtit allting vara, så hade naturen ganska snabbt återställt allt som den själv hade det från början.
Som alltid är det lite oroligt att lyfta ut träden från orangeriet. Man vet ju aldrig när det slår till och blir en frostknäpp. Fast någon gång måste man våga, och nu har de åkt ut.
Det får helt enkelt gå som det går …
Våra trallgolv har Stefan behandlat i fjor med något rysligt dyrt medel. I år kan man se hur de sakta blir precis sådär som jag vill ha dem. Gråa och väderbitna.
De där pinnarna som bara står där i två krukor, det är Stefans änglatrumpeter. Jag kan se att det syns antydan till något grönt spirande på en av stammarna så de får en chans att visa sig … ibland kan det bli de plantorna som blir det vackraste.
Vårt envisa magnoliaträd som aldrig ville börja blomma, har nu äntligen fått lite vita blommor. Det tog tio år innan vi kunde se den första lilla vita blomman. Nu är jag ganska snopen över att blommorna inte alls är sådär ståtliga och vackra som jag föreställt mig, utan det ser mer ut som om någon varit riktigt förkyld och bara kastat engångsnäsdukar vilt omkring sig.
Fast jag älskar det ändå, mitt så kära magnoliaträd. Det där trädet vi fick av mina föräldrar i bröllopspresent.
Runt vår tomt har vi bara ett enkelt fårstängsel. Dels för att hålla hundarna inne på tomten och dels för att hålla rådjuren utanför tomten. På sommaren när allting grönskar så ser man inte det där ganska fula stängslet.
Men jag gillar att man kan se genom det nu tidigt på våren. För kolla bara så vackert det är, där bakom vårt orangeri.
Så ljuvligt.
Den här första tiden på våren är så härlig, nästan lite ömtålig. Allting är så skört.
Jag tänker mig att jag själv också är som en liten spirande skir planta, och tar allting lite mer försiktigt och lugnt numera. Saker är inte så förtvivlat bråttom. Det kommer bli fint ändå. Tids nog.
Mossan som växer här överallt, den får vara, den gör vår trädgård lite trolsk tycker jag.
Jag tänker mig det som om jag bara är en tillfällig besökare här på den här platsen. Att naturen låter mig bo här för en liten stund, jag lånar det här stället en liten pyttedel av den stora evigheten.
Dagens citat:
Jag ser
Jag hör
Jag känner
Jag räknas
Ha en riktigt fin första maj alla underbara läsare.
Njut lite mer och jobba lite mindre. Livet är så förtvivlat kort.
Kram Annika
Dela gärna
     

Jag är bara en tillfällig gäst i naturen. Läs mer »

Trädgårdsmästare med träben.

Lämna en kommentar / Familj, Trädgård / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej.
Det har varit ljuvligt väder här på Österlen. Sådär så det blir fart på allting.
Min stackars Stefan har ju inget brosk kvar i sin vrist och väntar otåligt på en steloperation. Hans tillstånd har förvärrats på bara några månader och för att överhuvudtaget kunna gå, så måste han linda på sig en specialsko som han köpt på nätet för dyra pengar. Den gör så att foten hålls på plats utan att vingla omkring. Nu går han här otåligt och väntar på en snabb tid för en steloperation …
Försäkringskassan godkänner inte någon sjukskrivning för detta inte. Enligt hans handläggare så kan han arbeta sittande … han har varit sjukskriven tillräckligt då när han höll på att dö förra sommaren… 180 dagar är max man får vara sjuk …
Jag undrar i mitt stilla sinne vem som vill ha hem en hantverkare, betala 580 kronor i timmen för honom, och han bara kan jobba sittande … Jobbigt om de ska ha takpanel uppsatt….
-jasså, det skulle inte gå nähä – då måste du söka nytt arbete på arbetsförmedlingen, blev det svar han fick.
Ett uteslutet alternativ för en man som har 8 anställda, fyller 62 år om någon månad och som dessutom kommer att få börja på det nya arbetet med en nyopererad fot!
Jag tänker att han skulle kanske själv kunna snickra till ett nytt träben åt sig. Han är rysligt händig och kan det mesta. Att snida gubbar är han ju riktigt bra på, så tårna skulle han nog få till riktigt snyggt på sitt nya träben.
Nu går han här och linkar i sakta mak och sprutar lite med högtryckstvätten. För fint vid sin älskade pool det vill han ha trots det onda.
Det ska nog gå bra ändå, tillslut. Vi vet ju båda att det kan vara så mycket värre …. som förra sommaren tillexempel…
För att ligga på intensiven och hålla på att dö, är så mycket sämre än att ha ont i foten.
Nu kan vi ändå njuta av livet. Vi kan pausa ofta med lite fika i solen.
En kopp kaffe i solskenet med skogen full av vitsippor.
Jag sneglar lite på honom där han sitter försjunken i sin telefon. Märkbart smalare igen.
Undrar om han kommer att bli lika sexig med sitt nya träben, funderar jag lite fnissigt.
Försäkringskassan må vara några skitstövlar, men jag tänker överklaga deras beslut ända tills mina brev står dem upp i halsen. Och är det verkligen sant att någon där på förnedringskassan tjänar extra pengar i sitt eget lönekuvert på att ge sjuka människor avslag på sina sjukskrivningar, så ska denne person åtminstone få jobba skiten ur sig för de pengarna.
Vi är ett bra team, han och jag, så vi kommer nog överleva även detta.
Jag känner mig starkare i ryggen och kämpar på med trädgården. Tillsammans blir det bra.
Dagens citat:
Det är ledsamt med människor
som ställer till det för andra
bara för att de inte får ordning
på sina egna liv.
Ha en fin kväll och kram från mig.
Annika
Dela gärna
     

Trädgårdsmästare med träben. Läs mer »

Den ljuvligaste julhyacinten och andra lökar.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
I min rabatt tittar den ljuvligaste hyacint nu upp.
Det är några lökar som var med i en underbar julgrupp som vi fick för en del år sedan. Tänk, jag minns precis vem givaren var …
Alltså färgen!!! Är den inte underbar?
Det är ju det som är det roliga med lökar tycker jag. Att man hinner glömma dem när man planterat ut dem, och så plötsligt, till våren så bara är de där igen.
Alla mina tulpanlökar som jag köpte i höstas har också börjat titta upp nu.
De där underbara Österlenlökarna som man kan åka och njuta av nu på våren. Man kan titta ut vilka sorter som skulle passa just hemma hos sig själv. Sedan finns de till försäljning lagom till det är planteringsdags på höstkanten. Ett inlägg därifrån hittar ni här.
Nu går jag här hemma och vakar över mina tulpaner som en hök, för på andra sidan staketet spatserar ett gäng hungriga rådjur och blickar lystet in mot min trädgård.
I många år gjorde jag misstaget att sätta penséer utanför staketet i min zinkbalja. Inte hade jag hunnit mer än vända ryggen till förrän rådjuren var där och åt upp varenda liten blomsterknopp.
I år ståtar beska lökar i zinkbaljan istället, och ännu har de fått stå kvar för de hungriga djuren.
Så finns det vissa lökar som kommer där man inte riktigt kan förstå hur de hamnat … i en stenskreva där jag vet säkert att jag inte kunnat plantera dem ….
Vill den lilla raringen bo där, så får den det!
Kvällens citat:

Fatta aldrig slutgiltiga beslut

på en tillfällig känsla.
Må väl alla rara läsare och kram på er.
Annika
Dela gärna
     

Den ljuvligaste julhyacinten och andra lökar. Läs mer »

Rulla till toppen