Småkryp och mina gröna fingrar.

Hejsan.
Vi har så smått börjat fixa lite här hemma i trädgården.
Det går inte fort i år, men med många små tag så blir det nog bra ändå.
Att ligga på knä och rota runt lite i rabatterna funkar ganska bra för mig. Och det är underbart. Man kommer så nära naturen då tycker jag.
Årets första nyckelpiga har jag fått träffa.
De där första nyckelpigorna tidigt på våren de brukar vara så ringrostiga och lite fuktskadade under sina vingar. Men den här såg ganska ok ut tyckte jag.
Så kom jag ihåg … de där fröna som jag fått av min fina vän. De var jag ju tvungen att prova att så nu.
Det stod på påsen att det skulle bli en sorts hög orange vallmo.
Jag vet inte riktigt om det där kommer bli så bra för i frökapslarna var det bara som torrt fnöske. Nåja, jag la det där krafset i fuktig jord, så får vi väl se om det behagar gro något framöver.
Nu får de där fröna stå i fönstret där frön och bebisplanter brukar trivas som bäst, så får vi väl se hur det går med den saken.
Tillbaka ute på knä i min rabatt träffade jag på nästa lilla kryp som bor här i Gyllebo.
Det var en rolig skalbagge som så gärna ville bli fotograferad.
Mycket av min tid som trädgårdsmästare går åt till fotografering.
Så är det för mig nästan hela tiden. Ofta träffar jag på saker som jag bara måste föreviga. Då får jag skynda mig in efter kameran och så hoppas jag på att min modell inte hinner springa iväg och gömma sig under tiden.
Är Stefan hemma så hojtar jag på honom att han måste komma och passa min nyupptäckta modell.
Kvällens citat:
Det finns inga lata människor.
Det finns bara människor med
kraftlösa målsättningar – det vill
säga målsättningar som inte inspirerar
dem.
Kan det vara så …. Jag tycker mig ändå ha träffat på ett par lata människor genom livet faktiskt … hahaha …
även om det visst är så att energin tycks sprudla då det rör sig om roliga saker såklart.
Själv får jag ju lite extra energi när jag hittar en spunk i min egen trädgård.
Ha en fin kväll och kram på er.
Annika