Natur

Vår speciella Judith och en joggingtur.

5 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 4 minutes of reading

Hejsan.

Efter att ha haft GPS på vår katt Judith under flera veckor nu, så har jag en ganska klar bild över var hennes revir är och var hon vanligtvis lägger sig att sova. Ofta väljer hon en sovplats under ett närliggande tralldäck, eller ett vedskjul eller liknande. Judith är en så speciell katt med hög integritet och självständighet. Hon trivs bäst med att gå sin egen väg och göra som hon vill.

Jag tycker ändå att jag vill ha Judith mer hemma och under större uppsikt. Till sommaren blir hon tolv år och det känns bra att ha lite mer kontroll på henne, hennes hälsa och hur hon mår. Ofta när det är vinter och kallt så kommer hon självmant hem lite oftare, även om hon då alltid är både sur och tvär.

Judiths historia

För er som inte vet hur vår katt kom in i vårt liv så kan ni läsa hennes historia här:

Judith var inte någon planerad familjemedlem. Hon var ingen katt som vi väntat och längtat efter. Nej, det var tragiska omständigheter som gjorde att hon plötsligt blev en del av vår familj.

Det var jag själv som stod för tragedin. Naturligtvis var alltihopa en olycka …

Det var när jag skulle köra och handla som en katt kom utspringande från vägkanten och sprang rakt in under min bil. Som ni förstår så hade jag inte en chans att varken bromsa eller väja undan. Det hördes bara en dov duns när katten slog i botten på bilen. I backspegeln såg jag hur den svartvita katten blev liggande kvar mitt i körbanan.

Blixtsnabbt stannade jag bilen och sprang chockad dit…. det var när jag närmade mig som jag såg att det även låg en liten hårig klump sidan om den livlösa katten. Den lilla klumpen visade sig vara en oskadd kattunge som suttit i munnen på sin mamma.

Snabb som en vessla drog jag kattmamman till sidan, bort från väg 11 och tryckte sedan den lilla chockade kattungen mot mitt bröst.

Med kattungen innanför tröjan knackade jag på i alla närliggande gårdar och hus, men ingen ville kännas vid varken den lilla ungen eller den döda mamman.

Det fanns bara ett alternativ. Kattungen fick följa med mig hem, och jag fick bli hennes nya mamma.

Jag skrev en efterlysning på facebook, för kanske fanns det någon som kändes vid den döda katten trots allt, kanske fanns det fler ungar någonstans …

Den där efterlysningen gav ingenting – mer än många hjärtan och hälsningar. Även några argsinta kommentarer trillade in såklart, om allt jag gjort fel och allt jag borde gjort mer…

Jag brydde mig inte ett dugg om de där arga kommentarerna jag fick på nätet. Jag gjorde precis allt som jag kunde göra den där gången, och alla fina kommentarer vägde upp med råge.

Och för lilla Judith blev det så bra det bara kunde bli.

Den första tiden var jag tvungen att mata henne med nappflaska. Hon bedömdes vara ca 10 dagar gammal och hade nyss öppnat sina ögon. Eftersom hon var full med både loppor och skabb, så fick hon komma till veterinären ganska omgående. Hon fick vaccinationer och en grön tatuering i örat.

På bringan hade hon ett infekterat sår som jag smorde med salva. För att hon inte skulle slicka på det där såret fick hon vara klädd i en liten tröja gjord av ett par gamla strumpbyxor.

Nej, katten Judith var varken planerad eller efterlängtad … Men hon var icke desto mindre välkommen för det.

Vi tog emot henne med öppna armar och gav henne ett ”för-alltid-hem”.

Den sommaren njöt vi av det gulligaste som finns i hela världen. En lekfull liten kattunge.

Idag är Judith en naturlig del av vår familj såklart. Hon har fått ett gräsligt humör i vuxen ålder måste jag säga. Fast även om hon både morrar, spottar och fräser, så skulle hon aldrig använda sina klor för att riva mig. 

Vår lilla, fina Judith!

Vinterjogging

Förra helgen blev det ett härligt vinterväder och sådär alldeles lagom för en joggingtur.

Med dobbar på springskorna gick det skapligt bra att ta sig runt på stigarna runt sjön. Vädret gjorde att livsandarna jublade och slog kullerbyttor, även om jag själv inte direkt slog några volter eller gjorde ”hopplasteg”. Men som alltid, jätteskönt bakefter.

Dagens citat:

Huruvida du kommer att lyckas beror bara till 15% på kompetens. 85% handlar om magiska ord som attityd, inställning och förväntan.

Ha en riktigt härlig lördag.

Kram kram från mig.

 

 

Dela gärna
     

Vår speciella Judith och en joggingtur. Läs mer »

Fullmåne och en på miljonen

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen fortsatte vintern att smyga sig på med lite större allvar här på Österlen. Det var så väldigt vackert i lördagsmorse då jag och Tina bestämt oss för att träffas för ett tidigt gryningsbad. Fullmånen lyste upp vår väg genom skogen på ett magiskt vis.

Ett tunt lager snö hade fallit och på en del av sjön hade isen börjat lägga sig. Just vid ”vår” brygga” lägger sig isen nästan alltid sist.

Det låg väldigt många gäss i vattnet runt slottet, och under tiden vi satt där på bryggan med vårt varma te så lyfte de i olika flockar. Himlen såg mörk och vintrig ut, nästan så det gick att se ”Kung Bore” i de där mörka molnen.

Tina – en tjej på miljonen

Min underbara vän och badkompis Tina – hon är sannerligen en på miljonen. Med henne har jag så mycket roliga upplevelser och vi har så mycket gemensamt. Att vi båda älskar natur, vinterbad och kyla, det är en sak, men det är något med Tinas humor som liksom gifter sig med min egen. Vi har mycket allvar och seriösa saker att ventilera, men det finns alltid en smula humor på lut. Fina, underbara Tina ♥

När vi badat klart och druckit upp allt vårt te var det dags att gå hemåt igen. Stefan var ute på jakt, så vi gick hem till Tina och dukade fram en ljuvlig frukost.

Dagens citat:

Är du med vännerna? Var med vännerna! Är du för dig själv? Var för dig själv! Är du på jobbet? Var på jobbet! Är du här? Var här, och nu!

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Fullmåne och en på miljonen Läs mer »

Ett gott slut och en härlig början

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen, Träning / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Med alla dessa röda dagar som hamnar helt huller om buller i kalendern nu, så blir väl alla lite snurriga på vilka dagar som är vilka. Åtminstone har jag själv blivit det.

Nyårsafton

Vi avslutade vårt år med en himmelskt god middag hos vännerna i Borrby. Först ut blev det Toast Skagen som jag brukar göra och ta med mig. I år tyckte jag den blev lite rinnig och kanske inte så snygg som vanligt. Fast den smakade gott som vanligt.

Till huvudrätt vankades det kronhjortsentrecote med potatismuffins och så goda tillbehör därtill. Att Kentan är en fena på det här med kött, det är vi väldigt bortskämda med, men såklart är det allting runt omkring som också gör middagen delikat. Min mamma sa alltid att man åt med ögonen, och nog ligger det mycket i det där. Vår nyårsmiddag var god för alla sinnen vill jag nog påstå.

Allting avrundades med en supergod efterrätt som Petra gjort. Hundarna sov gott på sina platser, och när klockan närmade sig tolvslaget tackade vi för oss och for hem till våra egna djur. Har man djur så har man också ett ansvar att se till så att de mår bra och känner sig trygga.

Ett varmt tack Petra och Kent för ett alltid lika mysig nyår ♥

Nyårsdagen

När man ätit och druckit gott så måste man komma ut och röra på fläsket lite grann, i alla fall tycker jag att det känns väldigt skönt. Årets första springrunda var inte lätt, den gick inte fort och förmodligen var den allt annat än snygg också – men så skönt när den var klar.

Med nya året kommer vintern

Vintern och kylan smög sig på en av de första dagarna på året. Jag gick upp tidigt för att ta mig ett gryningsdopp. Trots att det varit minusgrader så brukar det ta ett tag innan vattnet fryser till vid ”vår” brygga.

En bit ut i vattnet hade det sakta börjat lägga sig en tunn ishinna och temperaturen hade sjunkit till ca 2,5 grader. Att det var vinter gick inte att ta miste på.

Som vanligt har jag inga nyårslöften. Åtminstone inga mätbara. Istället gör jag som varje år, jag tänker försöka hålla igång med det jag alltid gör. Jag ska springa så mycket jag kan och tycker är skönt, jag ska ge mig ut i naturen så ofta tillfälle ges. Mitt mål är sedan att aldrig sluta med det jag gör. För en dag kommer jag ha sprungit min sista runda, eller njutit mitt sista vinterbad – men jag hoppas det dröjer väldigt många år till dess.

Dagens citat

Lyssna inte på vad andra säger om dig bakom din rygg. Ett lejon tittar aldrig bakåt när små hundar skäller.

Jag önskar alla en fin Trettonafton.

Varm kram från mig, Annika

Dela gärna
     

Ett gott slut och en härlig början Läs mer »

Ett av årets sista dopp och en hockeykväll i Malmö

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Dagarna rullar på i ett rasande tempo, och även om det nu varit många lediga dagar den här julen, så hinner man ändå inte riktigt med allt man önskar.

Ett av årets sista gryningsbad med min vän Tina var helt fantastiskt. Även om temperaturen sjunkit ännu ett snäpp sedan sist så kändes det riktigt behagligt i den lugna och stilla morgonen.

Jag älskar att tänd upp mina marschaller på bryggan och skapa lite extra skön stämning. Såklart blev det mysstämning även den här morgonen.

Stefan var ute på jakt med sina jaktkompisar, så vi hade ingen som servade oss med frukost den här morgonen. Men vi reder oss själva, så när solen stigit upp och dagen hade ljusnat, så traskade vi hemåt för att koka kaffe och plocka fram lite ätbart ur kylskåpet. Det smakar alltid extra gott efter en morgon vid sjön.

Ishockey i Malmö

I helgen har jag varit med mina döttrar och barnbarn på hockey i Malmö. Det var en match mot Frölunda. En match vi förstod skulle bli tuff för Redhawks eftersom de där Göteborgarna är de som toppar serien. Men vi fick uppleva en fantastiskt spännande match, med både förlängning och straffar. Alltihopa slutade dock med att Frölunda petade in en av sina straffar och matchen slutade med 2-3. Men vi fick verkligen valuta för pengarna i form av spänning och en riktig rysare.

Pojkarna var så duktiga och följde allting på isen med spänt intresse.

Efteråt gick vi på restaurang och åt gott innan jag tog bussen hem igen och de andra åkte hem till Emmy för en mysig övernattning där.

Dagens citat:

Mognad är när du inser att ett nytt år inte kommer att förändra ditt liv.

 

Ju äldre jag blir ju mer nöjd är jag med att livet inte förändras alltför mycket.

Ha en härlig fredag. På Lokalföreningen håller vi stängt idag, för det ska räknas och inventeras för glatta livet.

Kram Annika

Dela gärna
     

Ett av årets sista dopp och en hockeykväll i Malmö Läs mer »

Äntligen en skymt av solen.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Efter en väldigt solfattig december så kikade det gula klotet äntligen fram i helgen. Jag och Stefan tog chansen direkt och packade in oss själva och våra hundar i bilen och for ner till havet.

Det blev Stenshuvuds nationalpark som blev vårt mål för dagen, och såklart var där väldigt många andra som också gett sig ut i naturen för att tanka d-vitamin och få frisk luft.

Havet var så blått och såg så inbjudande ut. Vid  den lilla bäcken stannade vi för att låta hundarna släcka törsten som alltid. Ibland tror jag att de mest vill dricka där för att det är roligt och inte för att de är så väldigt törstiga.

I ett träd satt flera sidensvansar, och jag önskade att jag haft min kamera med stort objektiv med mig. Men jag fick hålla till godo med den kameran jag faktiskt hade med mig och bara njuta av att få se de vackra fåglarna.

Vi vandrade en bit bort mot Knäbäckshusen, men vände innan ån. Stranden där vid Knäbäckshusen kommer för övrigt kanske att bli tillgänglig att besökar igen framöver, då kommunen planerar för en ny nedgång. Den som lever får se…

En stund satt vi sedan intill husväggen vid Krivareboden innan vi vandrade vidare genom parken och upp mot vår bil igen. Så härligt det var att återigen få njuta av solen mot sitt ansikte.

Dagens citat:

Alla planer är dåliga som inte kan ändras.

Ha en fin tisdag

Kram från mig, Annika

 

Dela gärna
     

Äntligen en skymt av solen. Läs mer »

Nissarna i Gyllebo tog årets juladopp.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Jag började min julafton på bästa tänkbara vis. Det blev en tidig tur ner till vår hederliga gamla brygga.

Jag hade bestämt träff med en annan likasinnad tomtenisse på en alldeles särskild plats i skogen. Den där platsen där hon och jag alltid brukar träffas, hon min fina badkompis och jag.

Nere vid bryggan blåste en isande kall östanvind, och julaftonsbadet blev synnerligen uppfriskande. Men det är så sant som det är sagt – man ångrar aldrig ett bad!

På andra sidan sjön finns en vedeldad bastu där vinterbadarna kan värma sig. Men på ”vår” sida av sjön brukar vi skratta oss varma, och den här morgonen var då inte något undantag.  Vi brukar vara ense om att bastubad är lite mer för mesar 🙂

Vi drack vårt te och hade tusen saker att prata om då himlen för en kort stund plötsligt fick en tjusig rosa ton.

När vårt te var uppdrucket bestämde oss för att ta en tur runt på Åsstigen innan det var dags för oss att ge oss hemåt för att ta tag i alla julbestyren.

Ska man sparka igång en julafton så den blir riktigt bra, så finns det nog inget bättre sätt än det här. Nybadad och ”fin” tog jag mig sedan i kast med köksförberedelserna inför julaftonens festligheter.

Dagens citat

Bli aldrig så upptagen med att skapa ett liv så att du glömmer att leva.

Hoppas ni har sköna juldagar och kanske njuter av lite ledighet.

Kram Annika

Dela gärna
     

Nissarna i Gyllebo tog årets juladopp. Läs mer »

Solfattigt, Grinchen och ett boktips.

4 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Så är vi då framme vid en av julens mysigaste dagar – lillejulafton – dagen då man har allting i vänten. För min del blir det till att jobba idag, men efter det väntar ganska många lediga dagar, och det ska bli så himla skönt. Ja, jag känner mig en smula trött och sliten, det måste medges.

I helgen har jag unnat mig ett par kallbad. Det var så himla härligt och uppiggande. Alldeles vindstilla och lugnt var det och exakt samma temperatur i både vattnet och i luften var det också. 5,4 grader.

Hitintills har månaden varit ganska solfattig. Men en liten skymt av solen fick vi helgen. Jag passade på att ta med mig hundarna på en liten promenad i vårt område.

I december flyttade Nisse in hos barnbarnen i Tomelilla. Den där Nissen är ganska busig och hittar på med små gulliga hyss hela tiden. Pojkarna älskar Nisse och längtar efter hans små meddelande och annat varenda morgon.

Vad värre är, även Grinchen flyttade in i Tomelilla. Grinchen är en figur som bara vill förstöra julen och en morgon hade han vält omkull alla ljusstakarna i huset. Lille Nicolaj blev förtvivlad och stängde in Grinchen i en kakburk. För säkerhets skull har Grinchen nu fått flytta hem till oss i Gyllebo där vi låst in honom bakom galler med ett stort hänglås.

Ett par gånger har jag varit och passat grabbarna i Tomelilla. Det är alltid så mysigt att få komma dit och se allt vad det gjort på dagis och i skolan. Tiden går så fort så fort, och jag tycker det känns som om jag inte riktigt hinner med längre.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag tyckte om. Den heter ”Trädgårdsmästarens dotter” av Marcus Jarl. Tips, tips.

Dagens citat:

Om julen inte finns i ditt hjärta kommer du inte heller att finna den under granen.

Om jag inte hinner kika in här och önska er alla en God Jul så passar jag på att göra det nu. Med hjälp av AI har jag städat och julpyntat huset och hur det blev kan ni se nedan.

Kram på er

Annika

Dela gärna
     

Solfattigt, Grinchen och ett boktips. Läs mer »

Lussedopp och saffransbullar.

2 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig., Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

På Luciamorgonen vaknade vi upp till en gråmulen, mild och våt morgon. Jag och Tina hade planerat in ett gryningsdopp och vi träffades som vanligt i skogen medan mörkret ännu låg sänkt över skogen.

Det var en fantastisk morgon då både vattnet och luften hade ungefär samma temperatur. Lite drygt fem grader visade termometrarna. Ett fint och mjukt duggregn föll över oss och vi var både helt överens – morgonen var så skön och speciell och vi njöt för fullt där vi satt på vår brygga. Med stämningsfulla marschaller och varmt te i våra termosar sprang tiden iväg och plötsligt var det dags att skynda hemåt igen.

Hemma hos oss väntade Stefan med frukost och nyköpta bullar. Av Tina fick jag en julklapp som jag fick öppna direkt. i Paketet låg en kaffemugg. Inte vilken mugg som helst inte, utan en mugg förställande henne och mej. En helt underbart present. Alla borde få ha en Tina i sina liv. Jag känner mig så tacksam♥

Lussebullar

För första gången på många år så har jag varit själv med lussebullsbaket. Oftast brukar det bli så att någon av döttrarna kommer hem när det är dags för julstök, men icke i år. Dagarna och veckorna rusar fram, och vi har alla haft så mycket som ska hinnas med varenda helg. Men nu är frysen laddad med saffranskakor inför julhelgen.

Varje år när alla lussekatterna är klara brukar jag lova mig själv att inte göra så stor sats nästa gång. Ändå blir det alltid dubbel sats saffransdeg och det är nog lika bra det, för de där bullarna brukar ha en försvinnande åtgång.

På Facebook dök det upp ett rart minne på Luciamorgonen. Det var en bild av mig som Lucia. Jag var fyra år och hade nyss blivit storasyster.

I köket har jag en tavla med guldram föreställande en tjusig Lucia. Bilden är från en kalender som är illustrerad av Lisa Aisato, och jag tycker den är så ljuvlig. När Scott var här så undrade han om det var jag på tavlan. Han tyckte att det var likt mig, och jag var ju också sååå gammal konstaterade han… Ja, barn är underbara – av dem och ”fyllehungar” får man alltid höra sanningen.

Dagens citat: 

När man blir vuxen inser man att julens magi aldrig var ljusen eller presenterna … Det var alltid mamma♥

Det är nog så sant. Mina egna barndomsjular blev ju så magiska tack vare mamma Ingrids försorg om oss alla, (och såklart lite pga min egen barnsliga fantasi.)

Ha det fint.

Kram Annika

Dela gärna
     

Lussedopp och saffransbullar. Läs mer »

I år matar vi fåglarna igen.

5 kommentarer / Djurliv, Familj, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Efter att tvingats hålla upp med vintermatningen av småfåglarna så kan vi i år äntligen ha en utfodringsplats igen.

Det var under vintern 2023 som jag började misstänka att det någonstans var en råttinvasion i grannskapet. Mina misstankar besannades när vi en dag fick syn på en råtta som irrade omkring på vår gräsmatta som om den var drogad. Den råttan avlivade Stefan. Men efterhand som det vårades så hittade jag flera döda råttor runt om i vår trädgård. Vi listade ut att man förmodligen fått lägga ut gift i en bostad som totalrenoverades och de arma djuren drog sig då ut för att söka vätska. Nästa vinter bestämde vi oss för att hålla upp med utfodringen av fågelmat. Allt för att inte locka hit några oönskade råttor.

Men nu har jag inte sett till några skadedjur på länge, så i år ger vi småfåglar, fasaner och ekorrar mat igen.

Katten Felix, som i sin glans dagar var en riktigt duktig jägare, har nu lagt det intresset på hyllan och ligger numera nästan bara inne i stugvärmen och sover. Katten Judith har sina jaktmarker utanför vår trädgård, där hon slipper hundarna som hon inte gillar. Så hos oss kan de komma och äta sin mat, relativt tryggt ändå.

 

Bilden här ovanför tog jag på Nobeldagen år 2012. Lite lustigt var det att det serverades fasan även på Nobelbanketten det året.

De första åren som vi bodde här i Gyllebo så hade vi jättemycket djur inpå husknuten. Allt sedan dess har det minskat något efterhand som tomterna blivit bebyggda och man skogat undan lite träd och buskar. Det är inte utan att jag saknar de där första åren som vi bodde här.

Förra helgen kom Amanda och barnbarnen hit och sov över en natt. Det är alltid så himla mysigt att ha dem här. Att bädda sängarna i gästrummet och sedan veta att de ligger där och snusar det är en underbar känsla att vakna upp till.

 

Dagens citat:

Om ett barn inte kan lära sig på det sätt vi undervisar, kanske vi ska undervisa på det sätt som barn lär sig.

Ha en skön söndag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

I år matar vi fåglarna igen. Läs mer »

Ansiktslyft och slaskig promenad.

4 kommentarer / Hemma hos mig., Hundar och katter, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Äntligen har vårt kontor fått sig ett litet ansiktslyft. Alla företagspärmar och andra tråkiga dokument som hörde till vår firma har vi arkiverat, tills vi får kasta dem utan konsekvenser från skatteverket. Ute i en bod finns de kvar så länge som de nu behöver sparas. Men jag slipper se dem varenda dag här hemma.

Runt valvet in till TV-rummet har Stefan byggt en väggfast bokhylla som täcker hela väggen från golv till tak. Våra ergonomiska skrivbord är utbytta mot ett vackert gammalt skrivbord som varit Stefans far. På en aktion hittade jag en grön skinnstol som jag tyckte passade så bra här. I hörnet där vi haft alla gamla pärmar och ritningar har vi nu ställt en mysig liten soffa istället. Där ligger gärna vår katt Felix och myser på kvällarna nu. Väggar och tak har fått en uppfräschning med en ny färg och hallen vid tvättstugan fick hänga med på uppfräschningen.

Härligt att det blev klart i god tid innan jul.

Stefan ville fortsätta renoveringen i andra delar av huset, men nu får det allt vänta till julen är över.

I helgen har det inte varit särskilt mysigt väder. Även om jag själv inte tycker att det finns några dåliga väder så har mina små hundar en lite annan åsikt om den saken.

Även om de tre pälsbollarna helst inte vill bli blöta så måste man ut och få lite frisk luft, för så är reglerna. Vädret är aldrig heller så illa som det uppfattas inne ifrån stugvärmen.

Dagens citat:

Jag tror att anledningen till att vi föddes med två händer är för att vi ska kunna klappa två husdjur samtidigt.

Ha en fin tisdag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Ansiktslyft och slaskig promenad. Läs mer »

Rulla till toppen