Natur

Höst på Djupadahl och vi provar moderna maträtter.

Hej på er.
Hoppas ni alla har det bra och njuter av att det är fredag och den stundande helgen står för dörren.
Det väntas härligt väder.
Förra helgen gjorde jag och min dotter ett besök på Djupadahl.
Egentligen är det bästa tiden där nu, tycker jag. Allt är lite lugnare och höstnyanserna börjar så sakta mogna och ta form.
Av allt regnandet vi haft den senaste tiden så har det blivit rejält geggigt och sankt.
Men det bekymrade inte ankorna och hönsen det minsta.
Allting känns nästan lite övermoget och dofterna är starkare än någonsin.
Många blommor är överblommade sedan länge, medan andra står som finast nu.

Inne i ett växthus hade kaninfamiljen fått komma ut.

Vilka små godingar alltså. Jag skulle bara vilja tagit upp en av de små kaninskrällena och stuckit näsan in i den mjuka pälsen. Så bedårande söta.
Så slog barnasinnet till igen …
Det var min äldsta dotter som inte kunde motstå leklusten! Jag tror nog att Mandelmanns ursäktar.
Sedan tackade vi för oss och drog vidare i den ljuvliga höstsolen.
Under tiden som Andréa bott hemma hos oss så har vårt fruktfat varit fyllt till bredden av allehanda nyttigheter.
En kväll i veckan vankades det något alldeles speciellt till middag här i Gyllebo. Det var en ny modern maträtt som skulle introduceras på oss gamlingar.
Fina, goa Elna kom också hitbrummande i sin stora, svarta Cadillac.
Den här maträtten hade säkerligen något tjusigt namn som jag inte minns. Men man kan beskriva det som små färska vårrullar som man själv skulle  tillaga vid sin matplats.
Det var någonslags rispapper, eller kanske var det nudelpapper … det där minns jag inte riktigt. Men i alla fall skulle dessa papper mjukna i kokhett vatten för att sedan fyllas med en massa gottigheter.
Jag tycker nästan om all sorts mat. Men det visade sig att det här pappret fick samma konsistens som en använd kondom ungefär. Gummiaktigt och segt. Dessutom totalt smakklöst. Inte min favoriträtt alltså, och det verkade som det blev segare och segare ju mer jag tuggade.
Men vi hade en väldigt trevlig kväll med en underbar chokladtårta till efterrätt.
Tack älskade töser ♥
Dagens citat:
Att låtsas vara lycklig
är mer ansträngande än
att vara lycklig.
Att försöka verka intresserad
kostar mer energi än när man
är intresserad på riktigt,
och att ge sken av att
allt är bra tar i sista änden
mer på krafterna än
att säga som det är.
Ja, att vi åt skitäcklig mat den här kvällen är inget att sticka under stol med. Men sällskapet var det bästa tänkbara. Och jag äter hellre rälig mat med de jag älskar än tvärtom!!
Ha en fin dag och kram på er.
Annika
Dela gärna

Höst på Djupadahl och vi provar moderna maträtter. Läs mer »

En gåtfull morgon.

Gomorron sköna söndag.
Det är något gåtfullt med hösten tycker jag.
Att kunna ge sig ut på morgonpromenader i naturen är den största lyxen för mig.
Tidigt, helst före alla andra.
När dimman ligger trollsk över ängarna. Då är dagen bara min.
Då lever jag.
Från träden droppar de största vattendroppar man kan föreställa sig, och det hörs nästan som jag befinner mig i en tropisk regnskog.
Försiktigt bryter solens strålar igenom molntäcket. En nytvättad och fräsch dag är på väg.
Gässen söker sig återigen till sjön. Vattnet är alldeles stilla och blankt.
Det ser nästan varmt ut, inbjudande.
En ensam fiskare i sin båt.
Inne i skogen tältar andra som också tycks vänta på fisk.
Jag och hundarna smyger tyst förbi.
Överallt har svampar poppat upp. Förmodligen inte ätliga, och med säkerhet inte särskilt goda heller.
Men vackra, och det räcker för mig. Ögats fröjd.
En hoppfull groda trycker i myllan.
Tänk att hoppa fram i livet som en groda.
Som vanligt har jag hundarna med mig.
Lilla Molly blir trött och då får hon åka på ryggen.
Dagens citat:
Att ha någonstans
att bo är att ha ett hem;
att ha någon att älska, en familj;
att ha båda, en välsignelse.
Hoppas ni får en skön söndag.
Jag ska kanske plocka undan lite runt huset, innan de stora höststormarna kommer. Sätta undan växter för vintervila. Kanske ger jag mig ut på en exkursion ibland höstens senblommande flora.
Tack för titten här och kram på er.
Annika
Dela gärna

En gåtfull morgon. Läs mer »

Jag och hundarna.

Hej hej
Så är det måndag igen.
Jag vet att jag är lyckligt lottad. Jag kan själv bestämma över min tid och planera mitt arbete.
Varje dag kan jag därför starta min dag med en rejäl runda med alla mina hundar.
Såklart krävs det en hel del självdisciplin och rutiner för att få jobbet att flyta på.
Stefan kan inte förstå hur jag orkar knata runt den där sjön varevigaste dag utan att tröttna. Samma gamla Gyllebosjö dag ut och dag in.
Men jag ser det inte riktigt så ….
På min runda upptäcker jag alltid nya spännande saker. Som ett sjöodjur framför bryggan vid badplatsen …
Eller en jättehackspett som fullkomligt gått ”bananas” på ett träd i skogen …. för nått stort, nästan dinosaurieliknande måste det ju vara, eller hur?
Men mest är allt faktiskt sig likt från dag till dag och jag går där bara i mina egna tankar och njuter av naturen.
Lite härliga höstbilder på mina hundar passade jag på att ta.
Det är så vacker på hösten när alla de stora halmbalarna ligger som utslängda klot på fälten.
I min trädgård har jag lite olika bärbuskar. Jag har röda och svarta vinbär. Hösthallon och krusbär har jag också. Men det händer nästan aldrig att vi får smaka några av alla de bär som det blir på buskarna. Vår hund Johnny är en stor bärälskare och tillika en stor tjuv. Han förser sig alltid så vi har inte en chans att hinner plocka något.
I ett hörn av trädgården växer nu en vild björnbärsbuske. Av någon anledning har dessa bär inte fallit Johnny i smaken alls. Det tråkiga är att jag inte heller är så förtjust i just björnbär. Fast de är rysligt vackra.
Dagens citat:
Det finns ingen som kan
garantera att man får
uppleva morgondagen.
Så idag vill jag att min familj
och vänner ska veta hur otroligt
tacksam jag är över att ni är
en del av mitt liv.
Och jag är glad att ni tittar in här på min blogg då och då.
Ta nu vara på dagen och gör något bra av den. Snart är det fredag igen.
Kram Annika
Dela gärna

Jag och hundarna. Läs mer »

Skogens guld.

Gomorron.
Vilket svampår vi har.
Även om jag sällan själv ger mig ut direkt för att plocka svamp, så har jag en viss koll på var de rackarna växer.
Förra veckan när jag jobbade i mitt anletes svett, åkte töserna ut i svampskogen med en stor korg.
Jag visade dem lite på en karta var jag trodde det skulle kunna finnas kantareller.
Och mycket riktigt!
Någon ”fuling” hade varit på platsen före tjejerna, så på det stället fanns det bara små, små babykantareller kvar.
Men längre in i skogen fanns de riktiga bamsingarna.
(bilderna nedan är lånade av Andréa och Amanda)
Kantareller är något av det godaste som finns, tycker jag.
Och tänk, dagens fynd räckte precis till en lunch för fyra personer. En riktigt lyxlunch, med smörstekta kantareller på nybakt bröd, sallad och Mandelmannens tomater. Så gott så man nästan svimmar.
Töserna hade även köpt chévreost , något som jag inte för mitt liv kan äta.
Alltså getost smakar precis som det luktar när det behövs gödslas till getterna tycker jag. Och just den smaken gillar jag inte att ha på tallriken.
(varm chévre i någon maträtt kan slinka ner)
Sedan var vi mätta precis hela dagen.
Inte förrän framemot kvällskvisten kände jag ett sug i magen. Då fick det bli en kall pannkaka med nutella och sylt framför TV:n … för visst är väl det ganska nyttigt?
Hundarna var åtminstone avundsjuka.
Dagens citat:
Kylskåpet är ett
bra exempel på
att det är insidan
som räknas.
Gillar ni att plocka svamp?
Jag gillar mest att äta svamp och att fotografera svamp.
Svamp kan vara så himla vackra tycker jag … som de här porslinsskivlingarna i detta inlägget.
Ha nu en härlig måndag och tack för att ni tittade hit.
Kram Annika
Dela gärna

Skogens guld. Läs mer »

Sommarens varmaste dag

Hej hej.
Är det inte galet!? Nu när jag börjat dilla om hösten här på bloggen och vi redan är inne i början av september, då slår sommaren till på riktigt …
Det var i mitten av veckan som det blev sådär väldigt kvavt och kvalmigt så man nästan inte fick luft. Svettig och klibbig över hela kroppen. Jag älskar sådana tropiska dagar som påminner lite mer om härliga utlandsresor till fjärran länder.
Jag gav mig ut tidigt på min morgonrunda och det var nog tur, för resten av dagen låg hundarna som slagna hjältar i skuggan och bara sov.
Den här morgonen var det absolut helt vindstilla och jag och hundarna fick en härlig tur runt sjön.
Den bästa starten på dagen om ni frågar mig!
På kvällen stötte jag på ”Fru Bambi”. Det var länge sedan jag sett några rådjur här i vårt område.
Snabbt kilade hon över Vångavägen, som är sommarbyns huvudled kan man säga.
På andra sidan stannade hon och bara glodde fånigt på mig.
Det var då jag såg de små underverken.
Bakom henne, inne i buskarna, skymtade hennes två kid, som nyfiket iakttog mig.
Så gulliga.
Tidigare i veckorna har jag och Andréa sprungit runt sjön. Johnny har såklart fått följa med oss på våra motionsrundor. Han älskar det.
Fast när det är så här väldigt varmt och kvavt låter jag honom oftast stanna hemma, eller så får han bara promenera istället. Jag blir så orolig för att värmen inte är bra för honom och han är ju inte någon ungdom längre, min Johnnyhund.
De små hundarna brukar inte kunna följa med på våra springrundor.
De håller igång ändå… på sina egna sätt ….
Dagens citat:
Ditt hjärta vet saker
som ditt intellekt
inte kan förklara.
Intuition kan man väl kalla det! För visst är det väl så att ibland känns det liksom i magen om något är bra eller dåligt, utan att man kan förklara varifrån den känslan kommer.
Hoppas ni får en fin söndag och glöm inte att lyssna lite på den där magkänslan. Den har ofta rätt.
Kram på er
Annika
Dela gärna

Sommarens varmaste dag Läs mer »

Sommarens åskoväder och en fladdermusvandring på Stenshuvud.

Hej på er.
I helgen var det sommarens åskoväder.
Det regnade och åskade så jag trodde att alla växter skulle slås i sönder.
Äntligen, äntligen har min vackra hibiskus slagit ut med sina första blommor. Det är nog en tålig växt den där, för efter det häftiga regnet stod den stoltare och vackrare än någonsin.
På kvällen var jag och Andréa på Stenshuvud där det var fladdermusvandring. Så spännande.
Våra guider för kvällen var två väldigt pålästa fladdermusexperter.
För att kunna höra och upptäcka de intressanta djuren fick vi vars en ultraljudsdetektor.
De olika arterna skiljs åt genom skillnaden i deras jaktläten. Man kan även skilja dem genom att se skillnader i öronens utformning.
I Sverige har vi 19 arter av fladdermöss. Den här kvällen hörde och såg vi 6 av dem.
När mörkret föll över Stenshuvud kom de fram för att jaga. Dessa fantastiska och mytomspunna djur.
Vattenfladdermus, trollpipistrell och dvärgpipistrell  var några av kvällens möten.
Trots att det den här kvällen var helt stjärnklart kunde jag inte fånga några fladdermöss med min kamera.
Här har jag lånat några bilder från nätet på min favoritfladdermus, brunlångöra. Så himla söt!!
Är ni rädda för fladdermöss?
Jag har alltid fått höra att de är riktiga rabiesspridare …
Hittills har 3 personer i Europa dött till följd av rabiessmitta av fladdermöss sedan 1950-talet. (samtliga av dessa arbetade med fladdermöss) Så risken att jag ska råka ut för just den döden lär vara liten.
Nej, jag är inte särskilt rädd för dem! De är ju riktiga nyttodjur och i min barndom bodde jag ihop med en hel koloni fladdermöss på Skoghem. De bodde i en del av vinden och jag i den andra.
Även om jag vid första anblicken känner en skräckblandad förtjusning, så är jag inte rädd för dem.
För snart åtta år sedan var jag på Bali där jag träffade på den här krabaten. Betydligt större än våra egna fladdermöss, men ett så spännande djur.
Jag och Mickey år 2010:
 … tillbaka till nutid!
Vi hade en magisk kväll i nationalparken och jag kan verkligen rekommendera Stenshuvuds guidade turer.
För 25 kronor fick jag en kväll med spänning, kunskap och frisk luft. Med lite tålamod fick jag träffa på en hel del av våra svenska flygande nyttodjur.
Dagens citat:
Tålamod är inte
förmågan att vänta, utan
förmågan att hålla en bra
attityd under tiden du
väntar.
Jag hoppas ni får en fin dag.
Kram på er
Annika
Dela gärna

Sommarens åskoväder och en fladdermusvandring på Stenshuvud. Läs mer »

Hösten jag inte riktigt är redo för.

Halloj.
Känner ni också så??
Jag brukar alltid vara redo för alla årstider. Men i år är det annorlunda…
Den där hösten känns till att komma alltför fort.
Fast det förstås… min runda runt sjön är alltid lika härlig.
 
 
Alla pratar om att de laddat sina batterier i sommar …
Mina ”batterier” känns precis som mina gamla telefons batteri.
Fast telefonskrället ligger på laddning en hel natt och det står 100% laddat, så tar det bara en förmiddag så är det nere på rött och en text säger ladda batteri …..
 
 

Man borde kunnat pausa från livet ibland. Att stanna tiden för att hinna med mentalt liksom.
Eller så ska man helt enkelt bara backa en liten bit, ta en jäkla sats och ge järnet.
Full fart framåt!
 
Hösten smyger sig på. Den tar inte minsta hänsyn till om jag är redo eller inte.
Egentligen är det ganska skönt. Att slippa behöva kontrollera årstiderna också. För det hade ju blivit förfärligt jobbigt att ha ansvar över en sådan sak.
 
 
Dagens citat:
 
-hur gammal bör man vara för att sluta
dra bort löv från träd och buskar man
går förbi?
frågar åt en vän
 
Jag hoppas ni känner er redo för hösten och att ni känner er laddade och starka inför en lång höst och vinter.
Alla år är olika och mycket påverkas av sånt som händer i livet.
Det finns ett uttryck som jag verkligen tycker om och det är att man ska gilla läget! För vad annat finns att göra?
Att liksom bara surfa med och skratta hjärtligt på de högsta vågorna.
 
Kram på er
Annika
 
 
Dela gärna

Hösten jag inte riktigt är redo för. Läs mer »

Pizza på stranden.

Hejsan
Den där kvällen då jag hade tjatat mig till sommarens stora ”tösafotografering”, började vi med pizza på stranden. Man kan kalla det en slags muta om man vill …
Mums! Det finns nog inget bättre ställe att avnjuta en god pizza än just på en Österlensk sandstrand.
 
Min tanke var att bjuda mina rara små flickor på maten …
Nu blev det istället Kiviks Hamnkrog som bjöd oss alla på de ljuvligaste pizzorna.
Tusen tack, världens snällaste Biray på Kiviks Hamnkrog
 
Vi var alla vrålhungriga och slängde oss över maten.
Så är det något med sjön och havet som triggar igång hungern.
 
När man äter pizza på stranden, uppskuren i små trianglar, så känns det liksom lite mindre och inte alls lika mättande och fettbildande som att sitta med kniv och gaffel på en restaurang.
Mätta blev vi!!
 
Bästa sättet att få fart på energiförbrukningen är löpning.
Förste tjej vinner …
 
 
Den här kvällen fick jag en passande filmtitel upp i min hjärna… ”släpp fångarna loss, det är vår”…
Eller så kan det liknas vid ett kosläpp på våren ….
 
 
Som alltid är det nog lilla Emmy som är familjens clown.
Vår älskade galenpanna som alltid bjuder på sig själv till hundar procent.
 
Och jag, jag var ju också tvungen att bjuda till litegrann… om än något skeptiskt!
 
 
Dagens citat:
 
Den som väntar på något gott
väntar 15 minuter en kvart.
 
Hoppas ni också ha gjort lite halvgalna saker i sommar.
Saker som ni kan skratta gott åt när vintern kommer … fast man kan ju göra nya halvgalna saker då också.
Skit i vad alla tänker och säger, se till att göra saker som får er att skratta så tårarna rinner.
 
Ha en fin dag.
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna

Pizza på stranden. Läs mer »

Årets dotterfotografering.

Hejsan.
Som många nog redan vet så gillar jag att fotografera. 
Jag fotograferar hellre än bra kan man säga … fast jag tycker verkligen att alla de där bilderna på tjejerna är så himla kul att ha.
 
Genom åren har mina döttrar utsatts för mina ständiga syskonfotograferingar varje sommar, eller varje gång de är samlade.
Jag kan nog påstå att det har knorrats en hel del och inte sällan har jag fått tjatat, bönat och bett …
Så var det då dags för årets bilder. 
Sommarbilderna 2017 på systrarna Henriksson … fast den här gången fick det bli på tjejernas egna villkor.
Det blir som vi vill, annars blir det inget – var deras budskap
…. totalt vilt och galet ….
 
Förra gången vi var på stranden och förevigade var den där gången vid Knäbäck … om det kan man läsa här.
 
Det har även blivit galna bilder i rapsfält, eller den där sista julen med mormor Ingrid.
Ljuvliga minnen att ha.
 
Men nu var det alltså tid igen. Tjejerna hade villigt gått med på att låta sig förevigas och jag förstod att de redan hade en plan om hur de ville ha årets bilder.
 
Någon fotograf är jag inte och jag tackar envist nej till alla förfrågningar om fotojobb.
Men att stå bakom kameran och se sina egna döttrar genom linsen, är en helt annan sak.
Jag älskar deras sätt att bjuda på sig själv. De är så härliga och det är så kul att spara bilderna som kära minnen.
 
 
Så var det då dags för ”Årets Bild” , och så här blev den!!
Frihet så det stänker om det!
 
 
Ja, visst måste det vara Österlens vackraste vy. Den mot Stenshuvud.
… eller som en killkompis till Emmy skrev ”man skulle varit sjöman” ….
 
Men allting har ett pris, och jag hade ju lovat att själv ställa mig framför kameran precis som töserna, den här kvällen …
Och har man lovat så har man ….
 
(förlåt världen, jag ska hålla mig bakom kameran ett tag framöver)
Dagens citat:
 
Välkommen till familjen Circus.
Ny föreställning varje dag.
 
 
Ha en härlig lördag.
Kram Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna

Årets dotterfotografering. Läs mer »

Lugnet före stormen.

Hej på er.
En kväll i veckan var vi ute i sensommaren för att titta efter vilda djur.
Den här tiden på året är så härlig tycker jag. När allting lugnar ner sig och sakta gör sig redo för vinterns vila.
Fast det är nog inte så kul att vara rådjursbock. För dem är det lugnet före stormen. Den 16 augusti börjar jakten …
Men än så länge är det lugnt.
 
Harar var det gott om den här kvällen. Överallt på den Österlenska slätten satt de och tryckte med öronen nerfällde.
Vi såg dem på långt håll och på nära håll.
 
 
Jag och Stefan var ute med vår vän Kent, som gjorde allt för att jag skulle få en bra naturbild.
Försökte skrämma ut vildsvin från sina gömställen till exempel….
 
 
Nej, det blev inga bilder på vilda grisar … men väl på en vacker liten bock!
 
Innan skymningen sedan föll fick vi se en hjort på lite håll och flera rådjur.
Så fina djur.
 
Innan vi for hem så blev himlen röd och månen full.
En vacker kväll i augusti.
 
 
Så måste jag ju visa er ….
För någon dag sedan hamnade jag och min blogg på den där listan på blogg.se.
Jag tror att det är där man listar ”vanliga bloggare”, alltså icke kändisar, som har flest besökare… Egentligen inte alls så viktigt, men såklart lite kul ändå.
Det tackar jag er alla så hjärtligt för!
Välkomna hit, om och när ni så känner för det.
 
 
Dagens citat:
 
Idag lever jag!
imorgon städar jag … kanske!
 
Ha en underbar dag och kram på er.
Annika
 
 
Dela gärna

Lugnet före stormen. Läs mer »

Rulla till toppen