Hemma hos mig.

Katten Felix och veterinär Andréa.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig., Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej och gomorron
 
Det blev verkligen ett kärt återseende när min dotter, efter mer än ett år, åter fick träffa sin katt Felix.
Ja, nu är katten Felix ju mest Stefans gullegris, men Andréa är också delägare i kattskrället.
 
Då, den gången, när vi skulle köra iväg för att hämta och betala kissekatten Felix, visade det sig att Stefan fattades lite kontanter. Snabb som en vessla susade Andréa iväg för att hämta slantarna vi saknade. Hon ville gärna vara delägare i en så fin kattpojke sa hon bestämt.
Nu säger vi alltid att det ena bakbenet är hennes, resten av katten är Stefans.
 
 
Det är som om Felix vet att han tillhör Andréa lite grann, för han ser verkligen ut att älska henne.
Nu när hon kom hem var det som om han hälsade henne välkommen sådär lite extra mycket.
 
Sen blev det lite omvårdnad och pyssel.
Jag har i år använt Frontline mot fästingar, men på katterna verkar medlet inte ha full effekt i år.
Fästingar plockades och Felix njöt i fulla drag.
 
För människor och hundar är dessa förrädiska spindeldjur riktigt otäcka, då vi kan bli ordentligt sjuka av dem. Annat är det med katterna, som inte löper samma risk att bli sjuka. Fast det är inte särskilt kul för dem ändå såklart,  att ha dessa blodsugare på sin kropp.
 
 
Det var inte bara katten som fick sig en genomgång. Hundarna fick bakläxa i tandborstning och de fick allihopa genomgå en rejäl munrengöring. Och lilla hunden Lykke fick en stor ”bebiskindtand” utdragen som hon förvånat svalde i ren förskräckelse.
 
Sen återgick livet till det lite lugnare slaget igen.
Vi åt kvällsmaten ute i lugn och ro och tog vars ett litet glas vin. Sedan avslutade vi kvällen med ett avsnitt av Mandelmanns Trädgård på TV4 Play.
 
Dagens citat:
 
Jag bryr mig inte
om vad någon tänker
om mig.
Förutom hundar – jag vill
vara omtyckt av hundar.
 
Kanske är det just det som är vår gemensamma nämnare – min och min dotters. Vår kärlek och passion för djur.
Jag vill gärna tro att en del av hennes intresse, är ett arv från mig, och att hennes yrkesval kan komma av alla de olika djur vi ständigt omgav oss med allt sedan hon var ett litet barn.
 
Hoppas ni alla har det bra.
 
Kram på er
Annika
 
 
 
 
 
 
 

 

Dela gärna
     

Katten Felix och veterinär Andréa. Läs mer »

Min blåa riddarsporre.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Jag har en alldeles underbar riddarsporre. Den är så stor och kraftig och ser så frodig ut.
Den växer framför mitt orangeri, där den tycks trivas ypperligt.
Färgen är i den klaraste blåa nyans man kan tänka sig.
Varje år blir jag lika häpen över att det från ingenting kan växa upp en så stor och magnifik växt.
 
 
Jag önskar nästan att jag själv varit en tjock gulrandig humla,
så jag kunnat busa runt där inne i allt det blåa…
 
Vid sidan om min riddarsporre kommer det i år en annan växt som jag vill minnas att jag planterat där.
Det var några år sedan, och den där växten har minst sagt varit lite trilsk…  Den har inte haft artigheten att ens vilja visa sig, så jag har totalt lyckats glömma bort vad det egentligen är som jag satt där.
Väldigt tjusig tycker jag nog att den är, då den i år för första gången dykt upp.
Vet ni kanske vad det här är?
 
 
De flesta har nog någon särskild picknickmat som är just deras klassiker.
I min familj är det en helt vanlig pastasallad med ost och kassler.
Den där salladen har hängt med oss från det att mina töser var små. Den var med när vi alla drog till stranden. Likaså när vi hela gänget åkte till marknaden i Kivik. Den perfekta maten att ta med ut i sommaren.
Busenkel och barnvänlig. Inga konstigheter. Vanlig sallad med tomat, gurka, paprika … ja vad man har hemma. Enklaste enkla. Så tar man snabbmakaroner, kokar och låter kallna. Tärnad kassler och rejäla bitar av mild grevéost i tärningar.
Klart!
 
Dagens citat:
 
Man kan ha ett
vackert ansikte och
en vacker kropp men
ett varmt hjärta är
ta mig tusan det
vackraste som finns.
 
 
Hoppas ni alla får en härlig lördag. Själv ska jag kanske upp och sväva i det blå…
Kanske är det en helikoptertur som står på dagens agenda. Att likt Nils Holgersson få se mitt Gyllebo lite grann från ovan.
Spännande, vi får se om jag lyfter som en heliumballong i skymningen…
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
Dela gärna
     

Min blåa riddarsporre. Läs mer »

Sommaryoga med en stående hund ivägen.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan och gomorron.
Äntligen har ”min” yogastudio Shiva, dragit gång igen efter ett litet uppehåll.
Jag har försökt få till lite egna övningar här hemma, men det är inte alltid lätt med alla kärlekskranka hundar som totalt missuppfattat det här med positionen ”stående hund”.
 
Min underbara yogaledare kommer inom kort att flytta till Spanien. Ja, hon schappar helt enkelt och överger alla oss som kommit att älska henne och hennes underbara yogapass.
Kära Eva (om du nu skulle läsa detta), jag unnar dig så väl allt det här nya som väntar dig och jag är dig innerligt tacksam för att din väg korsade min väg. Jag är tacksam för ditt sätt att lära ut yogans fantastiska kraft. Jag tror liksom du, att allting sker av en mening …
Tack finaste Eva på yogastudio Shiva!
 
Några gånger till ska jag få njuta av Evas sköna yogapass innan jag är helt lämnad åt mig själv och mina egna övningar här hemma ….
 
 
 
Det kommer kanske gå ”sådär” …
 
 
Min dotter kom hem en dag och sa …
–mamma, det är konstigt … men här i Gyllebo är det nästan alltid poolväder ..
 
Nja … inte riktigt alltid. Men ofta när det är kallt och blåsigt på andra ställen, så har vi så lugnt och skönt i vår lilla oas.
 
Jag har kämpat på med pappersarbetet på mitt kontor, och jag tog tacksamt emot lite hjälp av Emmy med kvällens matlagning.
En massa gott på grillen så blev det nästan en riktig festmåltid.
 
När man bloggar bör man kanske ta fina bilder som visar vackra dukningar med servetter, matchande blommor och porslin …
… fast sanningen är ju för det mesta att det ser ut så här hos oss till vardags. Karotterna direkt på bordet och en dreglande hund som tigger.
 
Det viktigaste är att ha det gott tillsammans!
 
Dagens kloka ord:
 
Kom ihåg att stanna upp ibland och omvärder.
Livet förändras hela tiden och det gör du också.
Det som var rätt förut kanske inte är rätt nu.
Glöm inte att lyssna på ditt nya jag.
 
Ta hand om er. Lite eftertanke då och då skadar aldrig.
Stanna upp och ta en ny kompassriktning ibland.
 
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Sommaryoga med en stående hund ivägen. Läs mer »

Annikas hastverk

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej och gomorron
I veckan har jag svängt ihop en mumsig tårta med jordgubbar och hallon på. En vanlig enkel gräddtårta, som blev allt annat än vacker. Min mamma muttrar nog ifrån sin himmel att det där mest liknar ett hastverk.
Hon har förmodligen helt rätt. Ingen vacker skapelse för att tillhöra släktet bakverk.
Mmmmm …. men ljuvligt god blev den likaväl.
 
 

Japp, det är så jag kan vara ibland. Lite hastig av mig. Skynda, skynda för att hinna med allt jag vill i livet.

Nu är det inte alltid en dålig egenskap det där med att göra saker i en nafs …
 
I veckan sprang jag lite fortare än jag brukar. Sakta börjar formen komma tillbaka, och snart är jag tillbaka till min favoritmarsch … 6 minuter /kilometer är min gamla vanliga lunk innan min rygg kollapsade. En mil på en timme är målet. Jag vet att det går, jag har gjort det förut.
Japp, när man joggar då är det minsann en bra egenskap att vara hastig av sig.
 
Hastigt och lustigt blev jag hundvakt åt en liten Snowie-hund i veckan. Det är min dotters lilla pomeranian. Amanda och Jimmy skulle plötsligt åka på semester och då fick jag rycka in som hundpassare.
Det var såklart inga som helst problem. En hund mer eller mindre, har ingen betydelse.
 
Något som tagit en faslig tid däremot, det är att driva fram en ny saintpaulia.
Ett enda litet blad skulle räcka. Ner med bladet i jord, vattna och vänta. Och som jag har väntat!!
Men se, skam den som ger sig. Nu äntligen tittar det upp lite nya blad där i min tråkiga kruka.
 
Med lite tålamod så är den snart lika fin som den här:
 
Det är sällan jag gnäller över saker jag köpt och som inte håller måttet…
Men när jag köpte Niveas ansiktskräm för ett tag sedan, ja då kände jag mig lite förd bakom ljuset faktiskt.
Tycker inte ni att det är en onödigt stor förpackning till den lilla klick kräm man faktiskt köper!?
Det gör inget, för nu har jag blivit en lärdom rikare.
Vad värre var … när jag var på Rusta och köpte en helt vanlig 200 g chokladkaka visade det sig att den krympt och innehöll bara 150 gram. Det där borde räknas som rent kriminellt – att ändra på något sådant!! Är det inte lag på ett Marabou schweitzernöt ska innehålla precis 200 gram!!? Sådär viktiga produkter som choklad, de busar man inte med hur som helst!!
Livet rullar vidare, trots att innehållet vi köper bara krymper och förmodligen blir varorna en liten gnutta dyrare på kuppen. That is Life.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Vi får inte alltid
det vi vill, men förr
eller senare ger
livet oss det vi
förtjänar.
 
Åhhh vad jag älskar att tänka så, att det verkligen finns något som heter Karma.
Den här dagen gav livet oss en himmelskt god jordgubbstårta i form av ett hastverk och en extra liten hund som hastigt anlände hit..
Hoppas ni också fått något gott tillbaka av livet.
 
Kram Annika
 
 
Dela gärna
     

Annikas hastverk Läs mer »

Bara han och jag.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Min midsommardag blev exakt sådär mysig och skön som jag ville ha den.
Vädret bjöd på regnskurar och en gråmulen himmel.
Precis ett sådant väder som inbjuder till en härlig kväll i orangeriet.
 
Fast vi började vår förmiddag med en liten sväng i skogen. Jag, hundarna och min käre ”gube”.
 
Nere vid slottets hästhagar håller alla rådjuren till.
I det höga gräset ligger de och trycker och ofta ser jag dem när jag passerar.
 
Midsommardag betyder för många här på Österlen – dans på Kulla.
Vet ni – man kan dansa, bugga och rocka precis lika bra i regnrock och gummistövlar.
 
För mig och Stefan väntade inte någon dans på Kulla.
Vi dukade med lite nypotatis och en sillarumpa ute i vårt kära orangeri.
Där satt vi sedan med levande ljus och njöt av den stilla kvällen.
Som bästa sällskapet hade vi våra underbara hundar.
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Det är inte lyckliga människor
som är tacksamma.
Det är tacksamma människor
som är lyckliga.
 
Jag tror att om man kan känna tacksamhet för allt man faktiskt har, så blir man så mycket lyckligare än om man hela tiden tänker på det man saknar.
Om man istället för att känna bitterhet och irritation över allt som är dåligt i livet faktiskt ägnar det mesta av sina tankar åt allt det som är fantastiskt – då är man på en säkrare väg mot lyckan.
 
Tack för att ni tittade hit idag och välkomna igen en annan gång.
Kram på er
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Bara han och jag. Läs mer »

Avloppsstopp och valpkurs.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig., Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gokväll i stugorna.
Nu när Stefan är hemma igen så har jag fått lite mer tid för själva vardagslivet igen. Vad nu det är?
Jo, det kan vara att fixa det där stoppet i vasken. Eller så kan det vara en liten valpkurs för lilla hunden Lykke.
Eller så är det helt enkelt bara att hinna stoppa ner näsan i en av mina doftpioner och ta ett enda stort andetag, innan det är dags att krypa till kojs.
 
Jag och min lilla hund Lykke har varit på kurs hos Jenny i Gladsax. Miljöträning, kontakt och sammarbete var kvällens tema. Det var en ljuvlig kväll. Jag tror inte det finns någon roligare hundkurs att gå än just valpkurs. De är ju så galet härliga när de är små – våra fyrbenta vänner!
 
Så var det då dags att ta tag i stoppet i vasken.
Det uppkom helt plötsligt när jag var iväg på militärövning och var borta i fyra dygn. (hur kul jag hade då kan man läsa här)
Såklart misstänkte jag genast att Stefan åstadkommit det där stoppet, genom att på något klumpigt vis spola ner nått olämpligt.
Det visade sig att det inte var helt enkelt att få bort ”vad-det-nu-var” och till sist fick expertis tillkallas. Nämligen Gislövs spolbil.
Poffff … sa det när stoppet sögs bort, och när jag inte var i närheten kunde jag höra hur den unge killen tröstande sa lite tyst till Stefan ”den där proppen har inte blivit för att du varit ensam hemma”….
 
 

 
Kvällens citat:
 
Man tar lite härifrån och
lite därifrån och joxar ihop det,
så blir det lite lagom jox.
//Astrid Lindgren
 
Ja, nu har vi joxat klart med proppen i vasken.
Min kvinnliga intuition säger att den inte uppstått sådär plötsligt och helt av sig själv.
Och min kvinnliga intuition har haft rätt förut. Fast nu spelar det ingen roll. Vi har joxat bort den!
Ikväll får vi joxa med något annat.
 
Kram på er alla.
Annika
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Avloppsstopp och valpkurs. Läs mer »

Hemma hos oss igen.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Äntligen är han hemma hos oss igen. Som vi längtat!!
Och med ”vi” , så menar jag såklart jag, ”småtöserna” Molly & Lykke och Johnny.
Välkommen hem Stefan ♥
 
Vi steg upp tidigt, tidigt den här morgonen och tog den snabbaste morgonrunda vi någonsin gjort.
Sedan var det tre snopna hundar som fick stanna hemma när jag begav mig till Lund för att hämta hem vår älskade Stefan.
Slangarna var bort från hans halspulsåder och kvar var bara ett litet tryckförband.
Jag tittade lite skeptiskt på den där vita, fjuttiga lappen och la på minnet det rejäla tryckförband jag alltid har liggande i höger benficka på mina militärbyxor….
 
Såklart var det en medtagen ”gube” jag fick med mig hem. Kanske inte helt konstigt efter 2,5 vecka i en sjuksäng.
Han såg i alla fall väldigt nöjd ut där han sedan strosade runt i vår trädgård. Han tog sig en macka, kollade värdena i poolen och bara mös.
 
Sin födelsedagslivboj kom upp på en hedersplats, och det där med badkläder är inget Stefan är så noga med, så texten var såklart vald med omsorg. ”Kläder frivilligt”
 
Borta på grannens tomt låg bocken och glodde slött på mig. Kanske var han väldigt medveten om att områdets storjägare ännu var för trött för att ladda bössan, eller så visste han att än var det långt till augusti.
Vacker var han i alla fall, där han låg i solskenet under den klarblå himmeln.
 
 
Dagens citat:
 
Varje dag
varje natt
i varje görande
i varje varande
har jag med en bit av dig.
Du finns i min grund.
Du har blivit en del av helheten
som är Jag.
♥
 
Idag kommer jag ha massor att ta igen på mitt kontor, men det gör mig alls ingenting. Att veta att jag har Stefan hemma och jobb som ligger framför mig, det är ju bara helt fantastiskt. Motsatsen vore ju alldeles förfärlig.
Hoppas ni också har saker att vara glada för idag och snart, mycket snart väntar midsommarbestyr.
 
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Hemma hos oss igen. Läs mer »

Vi har fått bygglov och startbeskedet är klart.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Träning / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej och gomorron
Det är galet vad tiden rinner iväg.
För ett tag sedan var jag på plantskolan i Tågarp. Nu äntligen har alla blommorna jag köpte fått komma i jorden.
Jag älskar blommor med en svagt rosa nyans. Det är så fint mot vårt stugröda hus tycker jag. Den färgkombinationen tycker jag bara är så läcker.
Därför kunde jag inte motstå en clematis med det vackra namnet ”Nelly Moser”. Den fick pryda sin plats på långsidan av vårt hus.
I de stora ektunnorna satte jag lite nya rosenskära, som är en annan av mina favoriter.
 
Jag och Stefan har ju gått i byggplaner hela våren och nu är vårt bygglov beviljat och vi har fått ett startbesked.
Hur det där går nu när Stefan är sjuk, vet vi inte riktigt. Det är inget som vi bekymrar oss för heller.
När vi pratade om det i veckan nämnde Stefan i förbifarten ”någon” som nog kom att bli skadeglad nu …
Vad i herrans namn är det för sorts glädje. Skadeglädje. Det är nog ett av de fulaste och hemskaste ord jag kan höra. Inte kan det väl vara särskilt skönt att gå omkring och känna den sortens glädje. Jag brukar alltid säga att all kärlek är bra kärlek, men alla glädje är visst inte bra glädje!
Nåväl, tomten som ska byggas har redan börjat fyllas upp med fyllnadsmaterial och jord. Hur det sedan blir med det enkla lilla hus vi planerar för, det får tiden utvisa.
 
De senaste dagarna har jag varit galet trött. Jag har liksom varit sliten och trött i hjärnan som om alla dess kluriga små veck varit skarpare och djupare än normalt.
Därför har jag unnat mig lite springrundor, för det är lite som meditation för insidan av huvudet.
Jag lämnade återbud till Lykkes valpskola och var tacksam över min ”hundlärarinna” Jennys förståelse. Istället var vi bara hemma och gosade, jag hundarna och katterna.
 
Det är så många vänner som hört av sig nu när Stefan är sjuk att jag blir helt yr och glömmer tacka för all omtanke.
En kväll kom våra fina vänner på ett kort besök. Jag var trött och vi satt bara där på verandan och pratade i kvällssolen.
Jag fick ett stort, fint ljus som var gjort särskilt till mig, grodälskare som jag ju är.
Tack Tina och Bosse för er omtanke om oss. ♥
 
Även om kvällarna varit blåsiga och lite kalla så har det varit sagolikt vackert.
Mina enkla mobilbilder ger sannerligen inte naturen någon rättvisa …
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Det är en resa.
Ingen är framför dig eller
bakom dig.
Du är precis där du
behöver vara.
Du är inte mer ”avancerad”
eller ”mindre upplyst” än
någon annan.
Vi är alla lärare och vi är
alla elever.
Det är ingen tävling …
DET ÄR LIVET!
 
Nej, livet är inte någon tävling. Det är inte så att den som har mest prylar eller mest pengar när han/hon dör vinner. Och det är ju skönt för mig, för jag är då verkligen inte någon tävlingsmänniska. Jag hatar nästan alla tävlingar och spel. Det är inte alls min grej. Det händer aldrig att jag tar en lott. Någon kanske påstår att beror på snålhet, fast jag vet att det bara handlar om att jag helt enkelt inte har lust.
Något jag däremot älskar, det är att lära mig nya saker, att vara nybörjare på någonting. Det är så himla spännande och roligt. Att känna hur jag bara blir bättre och bättre. Fast roligast är det alldeles i början, när man urskuldande kan säga ”jag är bara nybörjar på det här” …
 
Kanske ska jag testa något nytt idag … gör ni också det! Det är fantastiskt.
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Vi har fått bygglov och startbeskedet är klart. Läs mer »

Idag reser jag inte till Canada …

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Nej, idag har jag ingen packad väska för att klockan 10.00 checka in på Kastrup och ställa min kosa mot Canada, Saskatoon och min dotter Andréa.
Det blir inget av med det … jag har nyss rivet min biljett i miljoner små bitar ….
 
Istället ska jag hänga i mitt älskade orangeri, tända rökelser och tycka lite synd om mig själv.
 
Nej, det ska jag verkligen inte. Jag har ingen anledning att tycka det minsta synd om mig själv.
Jag mår bra, är frisk och till Canada kan jag åka någon annan gång. Precis när som helst.
Det enda som skaver i mitt hjärta är såklart att jag inte får träffa min äldsta dotter. Älskade Andréa.
Hon jobbar som veterinär där borta i Canada, och jag har inte träffat henne på ett halvt år. Sånt känns i ett mammahjärta.
Hon skrev i går till mig, att hon kanske kommer hem till hösten… ”jäkla unge”… vadå kanske!!
 
 

Stefan mår lite, lite bättre för varje dag som går. Av sjukintyget han fått kan jag med mina dåliga medicinska kunskaper utläsa att förutom allmän sepsis (som nu är bättre) har han även ett skov av sin vaskulitsjukdom och därför fått påverkan på njurarna och inre organ. Såklart att man blir sjuk av allt sånt skit…
Jag försöker att ta mig in till min älskade Stefan så ofta jag kan. Buss nummer 5 från Gärsnäs har blivit ett välbekant transportmedel för mig.
Stefan kommer att få stanna kvar där i Lund i alla fall veckan ut … sen får vi se.
Jag måste bara rikta en innerlig tacksamhetstanke till alla som står ut att arbete inom vården. Vita änglar med alltför dåliga löner och de sämsta arbetstiderna.
 
Att man kan bli så stressad av papper. Tänk, de ligger bara helt tyst på skrivbordet och säger inte ett dyft, ändå får de där högarna mig att känna mig besynnerligt pressad.
Jag kan höra Stefans röst i huvudet ”glöm inte att pausa, älskling” …ändå sitter jag kvar och bokför, knappar siffror och sätter in i pärmar… Mer slarvfel än vad jag någonsin gjort förut, men hjärnan är inte riktigt med mig i varje sekund.
 
Micropauser är bra. Jag brukar passa på att gå en sväng i min trädgård. Hälsa på grodorna, sniglarna och bara andas frisk luft.
Förr när jag jobbade i bygghandeln stannade jag till hos någon kollega och sa några ord. Vi tog kafferaster och höll middag. Nu får jag prata med hundarna, lyssna på fåglarna och lukta på blommorna istället. Och jag tror minsann att jag får mycket mer gjort nu, jag är helt enkelt mer effektiv.
 
 
Dagens citat:
 
Man kan inte slockna om man
inte har brunnit.
// Ulf Lundell
 
Jag brinner nog varje dag då, för varevigaste kväll slocknar jag så fort jag lägger huvudet på min kudde.
Idag ska jag se om jag får tillbaka någon krona på min inställda resa. Annars blir jag glad bara av att se att min Stefan bli bättre dag för dag.
Jag hoppas ni gör något och känner att ni brinner lite. Hitta små saker i vardagen som förgyller. Det är det som livet handlar om.
Glöm inte de där micropauserna. Andas!
 
Kram på er och tack för att ni tittar hit.
Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Idag reser jag inte till Canada … Läs mer »

Valpkurs och mina gröna fingrar.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Hundar och katter / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Äntligen har jag tagit mig i kragen och anmält lilla hunden Lykke till sin första lydnadskurs. Med Lykke är det ungefär som när min yngsta dotter föddes. Hon fick liksom bara hänga med och lära sig saker av alla oss andra. Precis så har det varit med vår yngsta lilla hund. Sladdis som hon ju är.
Träningen har blivit att hon helt enkelt sett och lärt av de andra hundarna.
Men nu fick det bli andra bullar. Första kurstillfället gick bra. Jag var trött och sliten, men Lykke var desto piggare och hade utan direkt träning lyckats lära sig både ”sitt” och ”stanna kvar”… i alla fall någorlunda bra.
Efteråt blev det allmänt valpsläpp.
 
För två år sedan satte jag några rosépepparkorn i lite jord. Min plan var då att jag skulle driva upp små pepparträd. Då mina fingrar inte är de allra grönaste alltid, så var mina förhoppningar inte särskilt stora. Men upp kom två små spröda plantor …. om de kan man läsa här
Nu, efter några år har jag två härliga träd som doftar ljuvligt när jag toppar dem.
 
 
Nu tänker jag testa mina gröna fingrar ytterligare.
En av mina krukväxter har slagit ut med en massa skott från stammen och jag tycker inte alls att det där ser särskilt fint ut. Jag har nu helt grymt stympat min planta och hoppas att dessa små skott kommer att kunna gro i lite vatten så småningom. Spänningen är olidlig ….
 
 
De senaste dagarna har vi haft ömsom regn och ömsom sol.
Här i Gyllebo passar jag alltid på att ta vara på solstrålarna. Jobba och städa försöker jag hinna med då det är regniga dagar eller tidiga morrnar. För mig spelar det inte så stor roll vad man kallar veckodagen och det är de som är den stora friheten tycker jag.
 
I Lund fortsätter man ta prover på Stefan och köra hans blod i den stora maskinen. Jag försöker sköta företaget och arbetet efter bästa förmåga, men medger villigt att något chefsämne är jag då inte. Någon boss blir jag aldrig frivilligt, det är inget som passar mig överhuvudtaget. Menige Olsson är den bästa titeln på en sådan som mig.
Det är helt och hållet genom vår underbara personal det här fungerar och företaget snurrar på utan Stefans direktiv. Så tack grabbar för ni är så jävla bra!
 
Både Stefan och jag vill passa på att tacka er alla som tänker på oss… goda mackor får Stefan åtminstone…
♥
 
 

Dagens tänkvärda citat:

 
Man lever bara en gång?
Nej, det är fel – man dör
bara en gång.
Lever gör du varje dag,
om du tar chansen.
 
En dag i taget, det räcker gott och väl.
Jag hoppas ni får en härlig fredag.
 
En stor kram
Annika
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Valpkurs och mina gröna fingrar. Läs mer »

Rulla till toppen