Hemma hos mig.

Bara han och jag.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Min midsommardag blev exakt sådär mysig och skön som jag ville ha den.
Vädret bjöd på regnskurar och en gråmulen himmel.
Precis ett sådant väder som inbjuder till en härlig kväll i orangeriet.
 
Fast vi började vår förmiddag med en liten sväng i skogen. Jag, hundarna och min käre ”gube”.
 
Nere vid slottets hästhagar håller alla rådjuren till.
I det höga gräset ligger de och trycker och ofta ser jag dem när jag passerar.
 
Midsommardag betyder för många här på Österlen – dans på Kulla.
Vet ni – man kan dansa, bugga och rocka precis lika bra i regnrock och gummistövlar.
 
För mig och Stefan väntade inte någon dans på Kulla.
Vi dukade med lite nypotatis och en sillarumpa ute i vårt kära orangeri.
Där satt vi sedan med levande ljus och njöt av den stilla kvällen.
Som bästa sällskapet hade vi våra underbara hundar.
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Det är inte lyckliga människor
som är tacksamma.
Det är tacksamma människor
som är lyckliga.
 
Jag tror att om man kan känna tacksamhet för allt man faktiskt har, så blir man så mycket lyckligare än om man hela tiden tänker på det man saknar.
Om man istället för att känna bitterhet och irritation över allt som är dåligt i livet faktiskt ägnar det mesta av sina tankar åt allt det som är fantastiskt – då är man på en säkrare väg mot lyckan.
 
Tack för att ni tittade hit idag och välkomna igen en annan gång.
Kram på er
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Bara han och jag. Läs mer »

Avloppsstopp och valpkurs.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig., Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gokväll i stugorna.
Nu när Stefan är hemma igen så har jag fått lite mer tid för själva vardagslivet igen. Vad nu det är?
Jo, det kan vara att fixa det där stoppet i vasken. Eller så kan det vara en liten valpkurs för lilla hunden Lykke.
Eller så är det helt enkelt bara att hinna stoppa ner näsan i en av mina doftpioner och ta ett enda stort andetag, innan det är dags att krypa till kojs.
 
Jag och min lilla hund Lykke har varit på kurs hos Jenny i Gladsax. Miljöträning, kontakt och sammarbete var kvällens tema. Det var en ljuvlig kväll. Jag tror inte det finns någon roligare hundkurs att gå än just valpkurs. De är ju så galet härliga när de är små – våra fyrbenta vänner!
 
Så var det då dags att ta tag i stoppet i vasken.
Det uppkom helt plötsligt när jag var iväg på militärövning och var borta i fyra dygn. (hur kul jag hade då kan man läsa här)
Såklart misstänkte jag genast att Stefan åstadkommit det där stoppet, genom att på något klumpigt vis spola ner nått olämpligt.
Det visade sig att det inte var helt enkelt att få bort ”vad-det-nu-var” och till sist fick expertis tillkallas. Nämligen Gislövs spolbil.
Poffff … sa det när stoppet sögs bort, och när jag inte var i närheten kunde jag höra hur den unge killen tröstande sa lite tyst till Stefan ”den där proppen har inte blivit för att du varit ensam hemma”….
 
 

 
Kvällens citat:
 
Man tar lite härifrån och
lite därifrån och joxar ihop det,
så blir det lite lagom jox.
//Astrid Lindgren
 
Ja, nu har vi joxat klart med proppen i vasken.
Min kvinnliga intuition säger att den inte uppstått sådär plötsligt och helt av sig själv.
Och min kvinnliga intuition har haft rätt förut. Fast nu spelar det ingen roll. Vi har joxat bort den!
Ikväll får vi joxa med något annat.
 
Kram på er alla.
Annika
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Avloppsstopp och valpkurs. Läs mer »

Hemma hos oss igen.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Äntligen är han hemma hos oss igen. Som vi längtat!!
Och med ”vi” , så menar jag såklart jag, ”småtöserna” Molly & Lykke och Johnny.
Välkommen hem Stefan ♥
 
Vi steg upp tidigt, tidigt den här morgonen och tog den snabbaste morgonrunda vi någonsin gjort.
Sedan var det tre snopna hundar som fick stanna hemma när jag begav mig till Lund för att hämta hem vår älskade Stefan.
Slangarna var bort från hans halspulsåder och kvar var bara ett litet tryckförband.
Jag tittade lite skeptiskt på den där vita, fjuttiga lappen och la på minnet det rejäla tryckförband jag alltid har liggande i höger benficka på mina militärbyxor….
 
Såklart var det en medtagen ”gube” jag fick med mig hem. Kanske inte helt konstigt efter 2,5 vecka i en sjuksäng.
Han såg i alla fall väldigt nöjd ut där han sedan strosade runt i vår trädgård. Han tog sig en macka, kollade värdena i poolen och bara mös.
 
Sin födelsedagslivboj kom upp på en hedersplats, och det där med badkläder är inget Stefan är så noga med, så texten var såklart vald med omsorg. ”Kläder frivilligt”
 
Borta på grannens tomt låg bocken och glodde slött på mig. Kanske var han väldigt medveten om att områdets storjägare ännu var för trött för att ladda bössan, eller så visste han att än var det långt till augusti.
Vacker var han i alla fall, där han låg i solskenet under den klarblå himmeln.
 
 
Dagens citat:
 
Varje dag
varje natt
i varje görande
i varje varande
har jag med en bit av dig.
Du finns i min grund.
Du har blivit en del av helheten
som är Jag.
♥
 
Idag kommer jag ha massor att ta igen på mitt kontor, men det gör mig alls ingenting. Att veta att jag har Stefan hemma och jobb som ligger framför mig, det är ju bara helt fantastiskt. Motsatsen vore ju alldeles förfärlig.
Hoppas ni också har saker att vara glada för idag och snart, mycket snart väntar midsommarbestyr.
 
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Hemma hos oss igen. Läs mer »

Vi har fått bygglov och startbeskedet är klart.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Träning / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej och gomorron
Det är galet vad tiden rinner iväg.
För ett tag sedan var jag på plantskolan i Tågarp. Nu äntligen har alla blommorna jag köpte fått komma i jorden.
Jag älskar blommor med en svagt rosa nyans. Det är så fint mot vårt stugröda hus tycker jag. Den färgkombinationen tycker jag bara är så läcker.
Därför kunde jag inte motstå en clematis med det vackra namnet ”Nelly Moser”. Den fick pryda sin plats på långsidan av vårt hus.
I de stora ektunnorna satte jag lite nya rosenskära, som är en annan av mina favoriter.
 
Jag och Stefan har ju gått i byggplaner hela våren och nu är vårt bygglov beviljat och vi har fått ett startbesked.
Hur det där går nu när Stefan är sjuk, vet vi inte riktigt. Det är inget som vi bekymrar oss för heller.
När vi pratade om det i veckan nämnde Stefan i förbifarten ”någon” som nog kom att bli skadeglad nu …
Vad i herrans namn är det för sorts glädje. Skadeglädje. Det är nog ett av de fulaste och hemskaste ord jag kan höra. Inte kan det väl vara särskilt skönt att gå omkring och känna den sortens glädje. Jag brukar alltid säga att all kärlek är bra kärlek, men alla glädje är visst inte bra glädje!
Nåväl, tomten som ska byggas har redan börjat fyllas upp med fyllnadsmaterial och jord. Hur det sedan blir med det enkla lilla hus vi planerar för, det får tiden utvisa.
 
De senaste dagarna har jag varit galet trött. Jag har liksom varit sliten och trött i hjärnan som om alla dess kluriga små veck varit skarpare och djupare än normalt.
Därför har jag unnat mig lite springrundor, för det är lite som meditation för insidan av huvudet.
Jag lämnade återbud till Lykkes valpskola och var tacksam över min ”hundlärarinna” Jennys förståelse. Istället var vi bara hemma och gosade, jag hundarna och katterna.
 
Det är så många vänner som hört av sig nu när Stefan är sjuk att jag blir helt yr och glömmer tacka för all omtanke.
En kväll kom våra fina vänner på ett kort besök. Jag var trött och vi satt bara där på verandan och pratade i kvällssolen.
Jag fick ett stort, fint ljus som var gjort särskilt till mig, grodälskare som jag ju är.
Tack Tina och Bosse för er omtanke om oss. ♥
 
Även om kvällarna varit blåsiga och lite kalla så har det varit sagolikt vackert.
Mina enkla mobilbilder ger sannerligen inte naturen någon rättvisa …
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Det är en resa.
Ingen är framför dig eller
bakom dig.
Du är precis där du
behöver vara.
Du är inte mer ”avancerad”
eller ”mindre upplyst” än
någon annan.
Vi är alla lärare och vi är
alla elever.
Det är ingen tävling …
DET ÄR LIVET!
 
Nej, livet är inte någon tävling. Det är inte så att den som har mest prylar eller mest pengar när han/hon dör vinner. Och det är ju skönt för mig, för jag är då verkligen inte någon tävlingsmänniska. Jag hatar nästan alla tävlingar och spel. Det är inte alls min grej. Det händer aldrig att jag tar en lott. Någon kanske påstår att beror på snålhet, fast jag vet att det bara handlar om att jag helt enkelt inte har lust.
Något jag däremot älskar, det är att lära mig nya saker, att vara nybörjare på någonting. Det är så himla spännande och roligt. Att känna hur jag bara blir bättre och bättre. Fast roligast är det alldeles i början, när man urskuldande kan säga ”jag är bara nybörjar på det här” …
 
Kanske ska jag testa något nytt idag … gör ni också det! Det är fantastiskt.
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Vi har fått bygglov och startbeskedet är klart. Läs mer »

Idag reser jag inte till Canada …

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Nej, idag har jag ingen packad väska för att klockan 10.00 checka in på Kastrup och ställa min kosa mot Canada, Saskatoon och min dotter Andréa.
Det blir inget av med det … jag har nyss rivet min biljett i miljoner små bitar ….
 
Istället ska jag hänga i mitt älskade orangeri, tända rökelser och tycka lite synd om mig själv.
 
Nej, det ska jag verkligen inte. Jag har ingen anledning att tycka det minsta synd om mig själv.
Jag mår bra, är frisk och till Canada kan jag åka någon annan gång. Precis när som helst.
Det enda som skaver i mitt hjärta är såklart att jag inte får träffa min äldsta dotter. Älskade Andréa.
Hon jobbar som veterinär där borta i Canada, och jag har inte träffat henne på ett halvt år. Sånt känns i ett mammahjärta.
Hon skrev i går till mig, att hon kanske kommer hem till hösten… ”jäkla unge”… vadå kanske!!
 
 

Stefan mår lite, lite bättre för varje dag som går. Av sjukintyget han fått kan jag med mina dåliga medicinska kunskaper utläsa att förutom allmän sepsis (som nu är bättre) har han även ett skov av sin vaskulitsjukdom och därför fått påverkan på njurarna och inre organ. Såklart att man blir sjuk av allt sånt skit…
Jag försöker att ta mig in till min älskade Stefan så ofta jag kan. Buss nummer 5 från Gärsnäs har blivit ett välbekant transportmedel för mig.
Stefan kommer att få stanna kvar där i Lund i alla fall veckan ut … sen får vi se.
Jag måste bara rikta en innerlig tacksamhetstanke till alla som står ut att arbete inom vården. Vita änglar med alltför dåliga löner och de sämsta arbetstiderna.
 
Att man kan bli så stressad av papper. Tänk, de ligger bara helt tyst på skrivbordet och säger inte ett dyft, ändå får de där högarna mig att känna mig besynnerligt pressad.
Jag kan höra Stefans röst i huvudet ”glöm inte att pausa, älskling” …ändå sitter jag kvar och bokför, knappar siffror och sätter in i pärmar… Mer slarvfel än vad jag någonsin gjort förut, men hjärnan är inte riktigt med mig i varje sekund.
 
Micropauser är bra. Jag brukar passa på att gå en sväng i min trädgård. Hälsa på grodorna, sniglarna och bara andas frisk luft.
Förr när jag jobbade i bygghandeln stannade jag till hos någon kollega och sa några ord. Vi tog kafferaster och höll middag. Nu får jag prata med hundarna, lyssna på fåglarna och lukta på blommorna istället. Och jag tror minsann att jag får mycket mer gjort nu, jag är helt enkelt mer effektiv.
 
 
Dagens citat:
 
Man kan inte slockna om man
inte har brunnit.
// Ulf Lundell
 
Jag brinner nog varje dag då, för varevigaste kväll slocknar jag så fort jag lägger huvudet på min kudde.
Idag ska jag se om jag får tillbaka någon krona på min inställda resa. Annars blir jag glad bara av att se att min Stefan bli bättre dag för dag.
Jag hoppas ni gör något och känner att ni brinner lite. Hitta små saker i vardagen som förgyller. Det är det som livet handlar om.
Glöm inte de där micropauserna. Andas!
 
Kram på er och tack för att ni tittar hit.
Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Idag reser jag inte till Canada … Läs mer »

Valpkurs och mina gröna fingrar.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Hundar och katter / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Äntligen har jag tagit mig i kragen och anmält lilla hunden Lykke till sin första lydnadskurs. Med Lykke är det ungefär som när min yngsta dotter föddes. Hon fick liksom bara hänga med och lära sig saker av alla oss andra. Precis så har det varit med vår yngsta lilla hund. Sladdis som hon ju är.
Träningen har blivit att hon helt enkelt sett och lärt av de andra hundarna.
Men nu fick det bli andra bullar. Första kurstillfället gick bra. Jag var trött och sliten, men Lykke var desto piggare och hade utan direkt träning lyckats lära sig både ”sitt” och ”stanna kvar”… i alla fall någorlunda bra.
Efteråt blev det allmänt valpsläpp.
 
För två år sedan satte jag några rosépepparkorn i lite jord. Min plan var då att jag skulle driva upp små pepparträd. Då mina fingrar inte är de allra grönaste alltid, så var mina förhoppningar inte särskilt stora. Men upp kom två små spröda plantor …. om de kan man läsa här
Nu, efter några år har jag två härliga träd som doftar ljuvligt när jag toppar dem.
 
 
Nu tänker jag testa mina gröna fingrar ytterligare.
En av mina krukväxter har slagit ut med en massa skott från stammen och jag tycker inte alls att det där ser särskilt fint ut. Jag har nu helt grymt stympat min planta och hoppas att dessa små skott kommer att kunna gro i lite vatten så småningom. Spänningen är olidlig ….
 
 
De senaste dagarna har vi haft ömsom regn och ömsom sol.
Här i Gyllebo passar jag alltid på att ta vara på solstrålarna. Jobba och städa försöker jag hinna med då det är regniga dagar eller tidiga morrnar. För mig spelar det inte så stor roll vad man kallar veckodagen och det är de som är den stora friheten tycker jag.
 
I Lund fortsätter man ta prover på Stefan och köra hans blod i den stora maskinen. Jag försöker sköta företaget och arbetet efter bästa förmåga, men medger villigt att något chefsämne är jag då inte. Någon boss blir jag aldrig frivilligt, det är inget som passar mig överhuvudtaget. Menige Olsson är den bästa titeln på en sådan som mig.
Det är helt och hållet genom vår underbara personal det här fungerar och företaget snurrar på utan Stefans direktiv. Så tack grabbar för ni är så jävla bra!
 
Både Stefan och jag vill passa på att tacka er alla som tänker på oss… goda mackor får Stefan åtminstone…
♥
 
 

Dagens tänkvärda citat:

 
Man lever bara en gång?
Nej, det är fel – man dör
bara en gång.
Lever gör du varje dag,
om du tar chansen.
 
En dag i taget, det räcker gott och väl.
Jag hoppas ni får en härlig fredag.
 
En stor kram
Annika
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Valpkurs och mina gröna fingrar. Läs mer »

En man i sina bästa år.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej på er.
Vi har haft en födelsedagsgris här i familjen, som ni nog vet.
Min man Stefan, som nu är sina bästa år.
Hans dag kom att bli en strålande solskensdag.
 
 
Dagen började med skönsång och gratulationer. Det var jag och våra hundar som stod för uppvaktningen. Att hitta på presenter till Stefan är inte det lättaste. Jag valde att söka den bästa presenten på barnavdelningen. Med åren har jag upptäckt att de flesta karlar är barnsligt förtjusta i just leksaker och Stefan är inget undantag. 
En uppblåsbar krokodil som han kunde ha i sin pool, det tyckte jag passade honom utmärkt.
En gräddtårta hade jag också svängt ihop, dagen till ära.
 
När grisen var ordentligt grattad tog jag hundarna med ut i skogen. En tidig morgonrunda som gav mig lite skön avkoppling och energi för dagen.
 
 
Resten av dagen hade vi det skönt och mysigt i vår trädgård. Min syster, min faster och min svärmor kom och gratulerade. Vi åt tårta, drack kaffe och hade en riktigt härlig dag.
Tack till er som kom, trots att åldern är synnerligen ojämn!
 
 
Stefan tog sig ett dopp i poolen med lilla Lykke. Krokodilen hade han noggrannt gömt undan, ifall det skulle komma några barn … Krokodilen ville han tydligen ha alldeles för sig själv!
 
Så Stefan. Ett stort, varmt grattis på din dag. Hoppas du njöt till fullo.
Att förstå sin ålder är att förstå dess glädje.
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Lev inte ett liv baserat på
utseende; det förändras alltid.
Lev inte ett liv baserat på lögner;
de avslöjas alltid i slutändan.
Lev aldrig för någon annan
än dig själv.
 
Idag är det måndag igen och vardagslivet rullar på.
Jag önskar er alla en skön vecka.
Kram på er.
Annika i  mormors hatt.
 
 
 
 
Dela gärna
     

En man i sina bästa år. Läs mer »

Det kom ett blomsterbud ❤

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Det sägs att det är tanken som räknas. Såklart är det så, men om det förutom tanken även kommer med en liten blomma, då blir man så jätteglad och varm långt in i  hjärteroten.
För någon dag sedan förgylldes hela min värld av just en sådan här tanke med in bifogad blomma.
Det var en eftermiddag när jag var ute och fixade något i min trädgård. En försynt man ropade på mig från grinden. Uppenbart rädd för att beträda vår tomt på grund av  vår varningsskylt för hundar.  
Där stod han med en blomsterkvast i famnen. Han räckte den snabbt till mig och bara försvann.
Visst är det något speciellt när man får något helt oförberett hemskickat.
 
 
Häpen och förvånad öppnade jag på pappret och kunde ganska snabbt räkna ut varifrån den förtjusande buketten kom.
Från Canada och min underbara dotter Andréa.
Tack min älskade unge. Du förgyllde min och Stefans dag rejält. 
❤
 
 (fotograf Emmy Henriksson)
 
Hundfotografering.
Jag har i ett svagt ögonblick lovat hunden Lykkes uppfödare att skicka en bild på lilla, fina Lykke i utställningspostition. Det där kan väl inte vara så himla svårt tänkte jag….
Efter ett hundratal övningsbilder, alla ganska misslyckade, gav jag upp för stunden.
När det lilla yrvädret är nyborstat och uppfräschat kommer jag att göra nya försök. Skam den som ger sig.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
Se ett misslyckande som en
anledning till större ansträngning.
 
Jag vill önska er alla en riktigt härlig Kristiflygare. Ta vara på dagen om ni är lediga eller kanske har nitlotten att jobba…. Förhoppningsvis är det ingen alls nitlott, för kanske är det extra roligt att arbeta just en sådan här dag.
Gör något bra av dagen och ge någon ett extra leende idag. Det kostar ingenting.
Och tack igen Andréa,… ren och skär #växtkärlek!
 
Kram på er.
Annika
 
 
Dela gärna
     

Det kom ett blomsterbud ❤ Läs mer »

Värmen kom och alla mina växter flyttades ut.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Trädgård / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
I helgen kom äntligen den efterlängtade värmen hit.
Vår morgontur var förstås kall och lite kylig, men i solljuset skimrade de nyutslagna små bladen i skinande limegrönt.
 
Sakta men säkert smög värmen på. Vi plockade ut alla dynorna till soffan och tog eftermiddagskaffet på tralldäcket.
Några söta tjejer med sin pappa kom och hälsade på och småhundar blev glada över att få likasinnade kompisar för en stund.
 
Hela eftermiddagen bar vi ut växter och träd från orangeriet. Jag städade upp all gammal spindelväv och döda löv, och mot kvällen stod orangeriet äntligen nystädat och välkomnande, klart för sommarens mysiga stunder.
#växtkärlek
 
På kvällen satt vi ute och åt årets första middag. Jag och Emmy tog vars ett glas vin och bara njöt av den första smaken av ”sommarkväll”.
Den enda smolken i bägaren var väl när jag fick höra ryktas om de frostnätter som väntas nästa vecka …
Åhhhh …. det kan väl inte vara sant!! …. Ja, jag får helt enkelt försöka hålla koll på väderprognosen så gott det går den närmsta tiden.
 
(Ett särskilt tack till min fotograf, Emmy Henriksson, som för det här inlägget hjälpt till att knäppa de bilder där jag själv fastnat.)
Dagens tänkvärda ord:
 
Motgångar får vissa människor
att bryta samman,
andra att överträffa sig själva.
 
Ja, så är det är i livet. Allt blir inte alltid som man planerat. Även om saker inte går på räls och blir som man tänkt, så kan det bli minst lika bra ändå.
Jag ska bara jobba halv dag idag, sedan väntar nya roligheter på mig.
Ha det gott och hoppas ni får en fin start på veckan.
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Värmen kom och alla mina växter flyttades ut. Läs mer »

Min vinst och en ananaspaj till kaffet.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Gomorron
 
Den har kommit nu. Min roliga vinst i bloggtävlingen som jag deltog i.
Jag är sådär lite löjligt glad och förtjust över att ha vunnit faktiskt. Ja tänk, 52 år gammal och barnsligt glad för en vanlig kollegetröja!
Jag har egentligen aldrig deltagit i någon form av tävlingar förut. Det är något som hängt med sen förr … något som jag haft med mig som barn. Kanske rädslan att förlora och misslyckas. När jag var barn var de det värsta som kunde hända, att frivilligt ställa upp på något och få bekräftat att man inte var ”bäst” …
Nu struntar jag i hur det går. Därför känns det nog extra roligt att ha vunnit en liten sak för någonting jag gjort alldeles själv.
Min happitude-tröja med mitt eget bloggnamn ♥ …
 
Som den uppmärksamme kanske ser så har vi äntligen kommit till skott och köpt den där sänggaveln som det inte riktigt blev råd till när vi investerade i de nya sängarna för sisådär tio år sedan.
Jesus på korset, det där krucifixet som min yngsta dotter hatar, det har fått flytta på sig lite. 
 
Ni kan tro att det varit kallt och blåsigt hos oss. Jag och hundarna trotsade de kyliga vindarna, och gav oss ner i skogen där det är lite lugnare runt öronen.
 
Jag blev allt lite häpen ändå över hur alla blommor i trädgården vågar slå ut, vädret till trots.
Blommor jag älskar och såklart sådana som är mindre uppskattade också.
 
Särskilt mycket älskar jag gullvivan. Kanske för att min hjärta klappar lite extra för den lilla byn Brösarp, som har just gullvivan som sin symbol … Idag plockade jag in några blommor i min lilla vas. Ren och skär #växtkärlek såklart.
 
 
På instagram såg jag att det skulle komma en liten söt hund till mig och bli passad i helgen.
Eftersom det inte var särskilt fint väder passade jag på att baka något gott till fredagsfikat. En ananaspaj blev det, och Johnny var med från början till slut. Han ser så himla rolig ut, när han försöker göra sig söt genom att vika in mungiporna som om han hade den största snusprillan i världen. Jag tror allt han var rejält sugen paj han också.
 
 
Dagens citat:
Det viktigaste är inte att vinna
utan att ha kul.
Fast å andra sidan är det
väldigt kul att vinna och
i synnerhet när man har kul.
 
Idag ska jag nästan åka till Holland … men bara nästan …
Jag hoppas ni också hittar på något kul idag. Ryktet säger att det ska bli härligt väder på Österlen idag, vi får väl se.
Kram på er.
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Min vinst och en ananaspaj till kaffet. Läs mer »

Rulla till toppen