rosépeppar

Pepparskörd och nakna bad.

Hejsan.
Den här sommaren kommer jag nog mest att komma ihåg alla nakna bad och allt vattnande av plantor med slokande ”näradödensymptom” på grund av torkan.
Det är verkligen en annorlunda sommar vi fått uppleva och aldrig förr har jag väl njutit så mycket av vår pool som i år.
Varje kväll har jag burit runt med vatten i min trädgård. Mina plantor i orangeriet har börjat ge skörd och den första chilipepparn är bärgad.
En liten burk med sting blev det. Att ha till höstens tacomiddagar.
Den där chilipepparn kom att ge mig ”glädje” en hel lång natt också…
Trots att jag tillredde den tidigt en sval morgon och tvättade händerna minst hundra gånger hela dagen, så brand det som eld i ögonen när jag tog ut mina kontaktlinser vid sängdags på kvällen. Fy sjutton för chilipeppar i ögonen … och på läpparna …. och i näsan … och … ja på andra ställen ….!
Betydligt mildare är den underbara rosépepparn som växer så det knakar.
Det ena trädet har jag låtit växa lite ”vind för våg”, medan det andra är nerklippt i ett försök att skapa en vacker liten boll på stam. Hur nu det kommer att bli, det får jag se med tiden, för jag har aldrig gjort det förut.
Lite stolt är jag att de båda kommer från en vanlig kryddburk från ICA.
Lite tomater skördar jag också varenda dag. Inga mängder, men några små delikata tomater blir det till lunchen, och deras smak går inte att jämföra med de man köper i affären. Så ljuvligt goda.
Dagens citat:
Lämna gårdagen bakom dig,
lär dig av den, men låt
den inte förstöra denna dagen.
Jag har lärt mig att inte skörda och tillreda chili utan handskar. Åtminsone inte om man har linser som ska ut på kvällen.
Ha en fin dag och kram på er alla.
Annika

Pepparskörd och nakna bad. Läs mer »

Valpkurs och mina gröna fingrar.

Hejsan.
Äntligen har jag tagit mig i kragen och anmält lilla hunden Lykke till sin första lydnadskurs. Med Lykke är det ungefär som när min yngsta dotter föddes. Hon fick liksom bara hänga med och lära sig saker av alla oss andra. Precis så har det varit med vår yngsta lilla hund. Sladdis som hon ju är.
Träningen har blivit att hon helt enkelt sett och lärt av de andra hundarna.
Men nu fick det bli andra bullar. Första kurstillfället gick bra. Jag var trött och sliten, men Lykke var desto piggare och hade utan direkt träning lyckats lära sig både ”sitt” och ”stanna kvar”… i alla fall någorlunda bra.
Efteråt blev det allmänt valpsläpp.
 
För två år sedan satte jag några rosépepparkorn i lite jord. Min plan var då att jag skulle driva upp små pepparträd. Då mina fingrar inte är de allra grönaste alltid, så var mina förhoppningar inte särskilt stora. Men upp kom två små spröda plantor …. om de kan man läsa här
Nu, efter några år har jag två härliga träd som doftar ljuvligt när jag toppar dem.
 
 
Nu tänker jag testa mina gröna fingrar ytterligare.
En av mina krukväxter har slagit ut med en massa skott från stammen och jag tycker inte alls att det där ser särskilt fint ut. Jag har nu helt grymt stympat min planta och hoppas att dessa små skott kommer att kunna gro i lite vatten så småningom. Spänningen är olidlig ….
 
 
De senaste dagarna har vi haft ömsom regn och ömsom sol.
Här i Gyllebo passar jag alltid på att ta vara på solstrålarna. Jobba och städa försöker jag hinna med då det är regniga dagar eller tidiga morrnar. För mig spelar det inte så stor roll vad man kallar veckodagen och det är de som är den stora friheten tycker jag.
 
I Lund fortsätter man ta prover på Stefan och köra hans blod i den stora maskinen. Jag försöker sköta företaget och arbetet efter bästa förmåga, men medger villigt att något chefsämne är jag då inte. Någon boss blir jag aldrig frivilligt, det är inget som passar mig överhuvudtaget. Menige Olsson är den bästa titeln på en sådan som mig.
Det är helt och hållet genom vår underbara personal det här fungerar och företaget snurrar på utan Stefans direktiv. Så tack grabbar för ni är så jävla bra!
 
Både Stefan och jag vill passa på att tacka er alla som tänker på oss… goda mackor får Stefan åtminstone…
 
 

Dagens tänkvärda citat:

 
Man lever bara en gång?
Nej, det är fel – man dör
bara en gång.
Lever gör du varje dag,
om du tar chansen.
 
En dag i taget, det räcker gott och väl.
Jag hoppas ni får en härlig fredag.
 
En stor kram
Annika
 
 
 
 
 
 
 

Valpkurs och mina gröna fingrar. Läs mer »

Rulla till toppen