juli 2022

Vilken gåva en ny dag är.

Hejsan.

Nu när allting runt mig har stillat sig en smula, så kan jag inte låta bli att häpnas över vilken gåva en ny dag känns som. Den där första timmen strax innan solen stiger upp, den är magisk.

Det var så sagolikt vackert när jag traskade ner till sjön tidigt en morgon. Dimman låg som ett duntäcke över ängen och jag kunde nästan svära på att jag såg skymten av små älvor dansa förbi därute i hagen.

I sjön gjorde gäddorna cirkusvolter i vattnet så att deras feta stjärtar bildade vackra ringar på den spegelblanka vattenytan.  Jag simmade sakta runt i det ljumma vattnet och kände mig fullständigt närvarande, såklart lite spänd på om någon gädda skulle försöka sig på ett tjuvnyp i mina tår.

Som så många gånger förr, så förundrades jag över vilken gåva en ny dag känns som. En ny dag vid bryggan som är alldeles gratis (förutom slitaget på skorna för att ta mig dit) men ändå bland det mest värdefulla jag kan tänka mig. Jag är så tacksam för mina morgnar här.

Den senaste tiden har jag lyssnat klart på en ljudbok som heter ” Onaturlig död”, skriven av rättsläkare Richard Shepherd. I boken får man följa hans liv som rättsläkare och några av alla hans fall som obducent. En verkligt intressant bok tyckte jag.

Så har jag såklart lyssnat på några sommarprat som ju hör sommaren till. Charlotte Kalla var en mysigt sommarpratare, hon är ju så gullig – den tösen. Men ett särskilt berörande sommarprat var det som Pär Lärnström bjöd på. Inte ett öga torrt där inte! Lyssna om ni har möjlighet.

Dagens citat:

Du vet att du är lycklig när du inte vill sova för verkligheten överträffar drömmarna.

Ha det fint.

Annika

Vilken gåva en ny dag är. Läs mer »

Semestern inledd som förr i tiden…

Hej hej

Nu har jag inlett min semester på ett sätt som förr alltid var vanligt för mig…. med migrän… Sådär var det alltid de första dagarna av ledigheten, då jag brukade bli liggande pall med dunkande huvudvärk och kraftigt illamående. Och precis så blev det i år också. Dunderhuvudvärk. Attans…

Jag fick rota fram en sådan där rolig pilla med röd triangel, och inte ens den ville ta bort smärtan riktigt. Det var bara att ligga pall med slutna ögon. Kanske berodde det på stress, eller så hade det med ögontrycket att göra (som ju inte alls är särskilt medgörligt just nu). I alla fall så är det onda borta nu, och livet leker igen.

Nu har jag också lite extra tid att mota bort stresshormonerna genom att vistas i den gröna sköna skogen, och gissa om hundarna då blir glada. De fullkomligt ylar av glädje när de får följa med på längre rundor i skogen.

När Mollys ryggsäck kommer fram här hemma, då vet de allihopa att en längre hundrunda är förestående. Molly har ju en särskild ryggsäck som hon får åka i eftersom hennes ena knä konstrar och hon får då lite mer ont och orkar inte gå så långt. Innan Andréa åkte till Canada så fick alla tre hundarna genomgå en grundlig undersökning. Då konstaterade hon att Mollys knä verkligen inte är så bra. Så självklart får Molly åka när det blir för långt för henne.

Nu är semestern inledd och många busiga sommardagar väntar med nära och kära. Ljuvligt!

Dagens citat:

Tvivla inte lilla hopp, du ska snart lysa igen och gå genom tiden med tillförsikt.

Ha det gott och kram från mig.

Annika

Semestern inledd som förr i tiden… Läs mer »

Tiden swishade förbi.

Hejsan.

Det känns som om tiden rusade fram och redan var vi fram vid dagen då min dotter skulle resa tillbaka till Canada igen. Jag hade liksom inte riktigt förstått att det var den här helgen… I förrgår packade hon ihop sina saker, städade gästhuset och vips var hon bara borta. Den här gången kändes det som om det var så mycket som jag inte hann med…

Fast jag är tacksam för dagen då hon och jag vandrade tillsammans, och kvällen i förra veckan, då jag tog mig i kragen och cyklade med henne till sjön för ett kvällsbad, trots att jag var dödligt trött i både kropp och knopp.

Ute vid gästhuset är det nu så tyst och tomt igen. Ett tag trodde jag att rådjursfamiljen tagit till flykten när Andréa flyttade in, men nu när huset åter är tomt så såg jag hur det lilla kidet kom smygande fram ur buskarna.

Bakom husknuten kikade mamman oroligt fram för att kolla vad som stod på när jag kom smygande med kameran i högsta hugg.

Tiden har verkligen gått fort den här gången då min tös varit hemma. Inte har jag heller hunnit med att ta något traditionellt syskonfoto av mina fina tjejer i år. Jag får helt enkelt fortsätta glädja mig åt den här gamla klassikerna, som fått många att dra på smilbanden… Bilden som är tagen vid Prästens badkar i Vik.

Dagens citat:

Öppna din högra hand. Öppna din vänstra hand. Slut dina ögon. Lyssna till det som står skrivet i ditt hjärta.

Lycka till nu min älskade Andréa♥, och vill du, så ses vi snart igen. Även om jag inte längre är helt bekväm med flygmaskiner, byten och långa resor, så ska jag nog kunna ta mig till Vancouver på egen hand i höst.

Må gott alla och kram från mig.

Annika

Tiden swishade förbi. Läs mer »

Slöa och slappa.

Hejsan.

Äntligen blir det lite vila och lite andrum. Min semester från ”Luckan” har börjat, och jag ska starta den med att jobba undan Hantverkarens bokföring, semesterlöner och förbereda för bokslutet. Men sedan stundar lata dagar, för jag känner mig ovanligt trött och sliten nu. Sliten känner sig nog också vår rådjursget som allt som oftast lägger sig för att vila på vår gräsmatta.

Undertiden som det lilla kidet sover middag inne i någon buske, så tar  mamma rådjur igen sig på baksidan av gästhuset.

Det är tröttsamt att vara nybliven mamma. Förutom att slöa och slappa på min semester, så hoppas jag kunna hjälpa min egen dotter med hennes småbarnsbestyr. De båda fina små pojkarna.

Utöver att slöa och slappa så vill jag såklart bada och busa. Tröttare än så är jag inte.

En som nog också startar årets sommar med att slå med den lätta hammaren, det är mina döttrars pappa Låke. Lagom till årets semester gick han i pension och såklart kunde den milstolpen inte gå obemärkt förbi. Allihopa var vi där för att gratta honom till hans nya period i livet. Lycka till med allt Låke ♥

Ja nu ska jag verkligen försöka att mest slöa och slappa, och såklart umgås med dem jag älskar allra mest.

Och kanske tar jag över rodret här hemma vad det gäller matlagningen igen, även om småpojkarnas önskemål om mat inte är så avancerad direkt. Fast Stefan kan nog behöva en stunds vila från de där bestyren och själv börjar jag bli liiiiite trött på hans något ensidiga repertoar.

Dagens citat:

3 frågor för att återkalibrera livet. Vad värderar jag mest? Vad vill jag helst? Vad tror jag på egentligen?

Ha det fint och njut.

Kram Annika

 

Slöa och slappa. Läs mer »

Mitt Juni 2022

Hejsan.

Mitt Juni bjöd på mycket händelser för min del. Först och främst blev jag ju mormor igen, och det på min egen födelsedag minsann. På min bemärkelsedag uppvaktades jag av min käre Stefan, som köpt ett vackert smycke åt mig. Han hade valt ett silverhalsband i form av ett äpple…. ett exakt likadant som jag fick i julklapp i fjor :-)…  På min födelsedag fick jag också corona, som varade i nära nog en vecka innan jag var på benen igen.

Förutom att ha jobbet extra mycket i juni, så har jag njutit av vandringar i naturen så mycket jag hunnit. Jag har umgåtts med barn och barnbarn.

Nu hälsar jag Juli månad välkommen. En månad då jag kommer att vara lite mer ledig. Men det är också den månaden då jag kommer att vinka hejdå åt Andréa igen, för redan i helgen styr hon sin kosa mot Canada igen, där hon ska jobba i ett år framöver.

Dagens citat:

Våga stanna. Våga vakna. Våga lämna. Våga sakna.

Ja, gör som havet – våga!

Kram Annika

 

Mitt Juni 2022 Läs mer »

Rulla till toppen