Österlen

Österlen – ett paradis på jorden.

Hejsan

Alltså, det är ju inte klokt så vackert vi har det här på Österlen just nu.

Dagen då jag och min hund Johnny var ute på vandring så tänkte jag lite extra på hur fint vi faktiskt har det här i vår lilla hörna av världen.

Jag la märke till alla vackra blommor som växte vilt vid den gamla ålaboden.

Den gamla fina ålaboden, Stenören, som är öppen för alla som vill kika in. Som ett värdefullt smycke ligger den där vid havet mitt i den Skånska naturen.

Runt om stod rönnen i full blom. En riklig blomsterprakt som kanske är ett tecken på att vi kommer få en sträng vinter? Att inte veta känns så spännande tycker jag.

Från Stenören är det inte särskilt långt till Havängs badplats och Verkeåns mynning. Sandängen där vi strosade fram var som en saga den här dagen. En blommande dröm i vitt. De vita blommorna som nästan täckte marken, var den sällsynta sandnejlikan.

Även om jag tycker att graffiti inte passar så bra i den här miljön, så gjorde de blommande nejlikorna att det fula mildrades en smula.

Framme vid en av Österlens vackraste vyer, tänkte jag för mig själv att det här måste nog ändå vara paradiset på jorden.

Det sägs att man lätt blir hemmablind och inte tänker på allt det fina som finns där man är född. Kanske är det så? Kanske har jag min kamera och mitt intresse för naturen att tacka för att jag ser och lägger märke till skönheten.

Hoppas ni alla hittar just ert paradis på jorden. Det finns många vackra platser i vårt avlånga land, det gäller bara att lägga märke till dem.

Dagens citat:

Vår värld behöver inte människor som begriper varandra utan människor som begriper att det finns så många olika sätt att vara människa på.

 

Kram Annika

Österlen – ett paradis på jorden. Läs mer »

Jobb kräver mat.

…eller som vi säger här på Österlen; ”go mad, myjjed mad å mad i rättan tid”

Hejsan.

Förra helgen när det var matmarknad passade vi på att gjuta golvet i vårt lilla orangeri. Eller vi och vi … själva gjutningen stod såklart min Stefan för.

När man jobbar och går på som en liten iller, då blir man såklart alltid väldigt hungrig (eller sylten, som Stefan säger). Inget kunde väl då passa bättre än att det just den helgen vankades ”Matrunda” över hela Österlen. Vi bestämde oss raskt för att inta lunchen någonstans i Kivik.

På Kärnhuset vid Musteriet vankades det grillbuffé. Så, så gott!!

Är man och äter på Kärnhuset, då måste man såklart förse sig med äppelmust. Så för oss blev det en sväng inom den lilla butiken också.

Sen var det bråttom hem för att hinna vattna den gjutna betongplattan. Men såklart fick vi stanna och språka lite när vi stötte på två tvättäkta ”Kivlingar”. Den ena importerad, den andra infödd. Goa gubbar de där i Kivik!!

Dagens citat:

Lär dig ta lätt på både kritik och beröm. Annars riskerar du att tappa dig själv.

Fötterna på jorden, glimten i ögat och en räv bakom örat – så mår man bra.

Kram Annika

Jobb kräver mat. Läs mer »

Tassa lätt på tå.

Hejsan.

Den här tiden på året då vill jag passa på att njuta av naturen, så mycket det bara går.

Regn och blåst hade utlovats i väderleksrapporten för Kristi himmelfärdsdagen. Fast på Österlen bjöds vi på en strålande vacker morgon.

Jag hade planerat en vandring med min favoritkompis… hunden Johnny. Från Vitemölla startade vi och promenerade norrut. Det är så bra med Johnny, han är med på allting utan protester.

Strandkanten var fylld av tjock, svart ruttnande tång. Johnny såg ut att andas in den kväljande lukten med välbehag.

Istället för att gå på sandstranden och klökas av odören, valde jag att tassa upp en bit på heden. Där var det nog som allra vackraste precis den dagen. Det var som en färgglad heltäckningsmatta av underbara blommor.

Förutom alla små söta violer, växte där även den underbara sandnejlikan.

Sandnejlikan är väldigt sällsynt och den finns nog bara i Skåne och på någon enstaka plats till. Den är  rödlistad och såklart fridlyst. Men så bedårande vacker.

Det gäller sannerligen att tassa nätt på tå nu på försommaren. Moder jord står ju i fullaste blom.

Jag och Johnny vandrade båda lyckligt fram den där morgonen. Han med näsan ivrigt sniffande efter kaniner och jag mest fokuserad på att suga in allt som jag bjöds av naturens egen skönhet.

Vi strosade över den lilla bron vid Klammersbäck och intog sedan första platsen för en kort paus. Rast och vila är nog så viktigt när man är på vandring.

Efter att ha njutit en liten stund vid bäckens mynning, fortsatte vi vår färd.

Utan mål och mening, mer än att njuta, fortsatte vi norrut mot Haväng och skjutfältet. Men det får ni hänga med på en annan gång, i ett senare inlägg.

Dagens citat:

Om du  har möjlighet att göra någon glad, så gör det! Världen behöver mer sånt.

 

Den här dagen gjorde jag min hund Johnny glad och såklart mig själv. Nog så viktigt.

Ha en toppendag.

Kram Annika

Tassa lätt på tå. Läs mer »

Vitaby marknad.

Hej hej

I samband med Kristihimmelfärdsdagen, slog Vitaby till med sin årliga marknad.

Platsen för festligheterna var förlagd till det lilla torget mitt i byn.

Det stora temat för året  såg ut att vara blommor och växter av alla de slag. Plantor, sommarblommor, amplar med hängande blomster … ja listan hade kunnat göras hur lång som helst. Grönt, grönt i mängder.

Men även nostalgiska saker såsom spislock och traditionella barnsnurror gick att köpa.

Vitabymarknad är sannerligen inte så stor. Vi hann med flera varv på ganska kort tid. Risken att jag skulle tappa bort min käre Stefan i marknadsvimlet, den var nästan obefintlig. Så det kändes tryggt… för honom …

Även om Vitaby kanske inte är den coolaste och trendigaste byn vi har här på Österlen så älskar jag charmen som finns kvar i den här gamla ”byhullan”. Här ser det liksom ut som det alltid har gjort.

Något som de kan vara mäkta stolta över där i Vitaby, är att de har en av Österlens vackraste små kyrkor. Så otroligt vacker.

Undrar ni vad jag köpte med mig hem ifrån marknaden kanske…

Nej, det blev inga blomster. Det blev en påse marknadskarameller.

Egentligen är det ingen i familjen som gillar det där söta godiset, men det hör liksom till.

Jag tycker att det ser så charmigt ut i en godisskål, det hör liksom sommaren till. Och av någon märklig anledning så tar det ändå alltid slut …

Dagens citat:

Så länge man har barnasinnet kvar är man inte för gammal för något!

Ha en härlig dag.

Kram Annika

Vitaby marknad. Läs mer »

Morgonens första dagg.

Gomorron.

Juni, det är min månad. Det är den tiden på året som jag älskar aningens lite mer än resten av året.

Det finns inget bättre än att ha möjligheten att kunna strosa ut i den grönskande skogen och njuta av solens första strålar.

Jag njuter av att se hur ljuset silar ner genom trädens skira ljusgröna blad.

Att få uppleva den frodighet som det blir av dagens första dagg. Att kunna höra hur de tunga daggdropparna sakta faller till marken, det är vardagslyx.

Naturens eget finurliga sätt att hjälpa småkrypen att släcka törsten.

Överallt, på alla frodiga växter sitter de och suger i sig av morgonens daggdroppar. Det är baggar, sniglar och andra förunderliga små kryp.

Även växterna mår gott av morgondaggen.

Ljuvliga blomster, oavsett om de räknas till ogräs eller till kungligheterna bland blommor -orkidéernas exklusiva släkte.

Dagens citat:

Vänta inte på att saker ska bli bättre. Livet kommer alltid att vara komplicerat. Lär dig att vara lycklig här och nu, annars rinner livet förbi.

 

Kan man vara lycklig för morgondaggen och den frodiga växtligheten en dag i juni, då har man förstått en stor del av livets gåta,. Att fånga glädjen precis där du befinner dig gör livet så mycket lättare att leva.

Må väl och kram

Annika

Morgonens första dagg. Läs mer »

Hemligheten är att gilla läget.

Hejsan.

Hemligheten med att känna sig tillfreds med livet, är att gilla läget precis som det är.

Att njuta av regniga dagar, med levande ljus på kontoret, det är att gilla läget.

För även om regnet skvalar utanför så kan man faktiskt glädjas över blommorna i köksfönstret och av att tända ett väldoftande ljus.

Att dra på sig sina regnkläder utanpå pyjamasbyxorna, och hoppa i gummistövlarna, kan kännas riktigt busigt, befriande och skönt.

Att sedan mysa med småhundarna i soffhörnan innan en regnig dag övergår i en regnig kväll, det är att gilla läget.

Och förr eller senare så skiner solen på oss igen, det kan vi alltid vara säkra på.

Livet känns så mycket lättare om man bara gillar läget och inte lägger energi på saker man inte kan förändra ändå. Som att gnälla över vädret…

Dagens citat:

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Ord som aldrig kan sägas för ofta …. ja sinnesrobönen är så klok!

Ha det gott och njut oavsett om saker och ting blir som önskat eller ej. Gör det bästa av saken.

Kram Annika

Hemligheten är att gilla läget. Läs mer »

Mitt Maj 2019

Hejsan.

Redan har vi vänt blad i kalendern och vi är nu inne i månaden Juni.

Maj bjöd oss på kyligt och fuktigt väder. En månad som dock var precis lika vacker som en svensk försommar alltid brukar vara här längst nere i Skåne. Rapsfälten lyste gulare än vad jag någonsin sett förut. Äpplen, plommon och päron blommade runt om på Österlen och jag måste väl erkänna att jag är totalt värdelös på att skilja dessa blommande fruktträd ifrån varandra (bättre är jag på att könsbestämma små ”kattakällingar”) Några kattungar har det dock inte blivit här hos oss, för finns det veterinär i familjen så är husets katter såklart ordentligt kastrerade.

Nu hälsar jag Juni månad välkommen. Min favoritmånad av många anledningar… Bäst av allt är att den där lilla veterinärdottern kommer att titta hem till Sverige i några dagar och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på att få krama om min lilla tös efter ett helt år…

Sprunget har jag ju också gjort. 75 kilometer, varav 5 av dem på travbanan på Jägersro… Jättekul! Likt färgglada små ponnyhästar for vi över alla tjugo hinder. Framöver väntar nya utmaningar …

Ha det nu så jättebra alla mina bloggläsare.

Note myself: Även om man inte träffat sin dotter på ett helt långt år, så ska man akta sig så man inte kramar henne för hårt…

Kram från mig, Annika

Mitt Maj 2019 Läs mer »

Vilda blommor till mamma.

Hej hej

Min mamma älskade Kiviks marknad och hon älskade vilda blommor.

Vad kunde då passa bättre på morsdag, än att stanna vid marknadsfältet i Kivik och plocka en spretigt vild och härlig bukett. De där vilda blommorna som är så speciella för just Österlens sandiga fält.

Min mamma ligger begravd i Brösarp. Inget kan väl smycka en grav så mycket som vilda sommarblommor.

Vidare gick min morsdagsfärd till lilla svärmor i Kivik. Hon fick en krukväxt och goda baguetter till förmiddagskaffet.

Min morsdag avslutades med en riktig skånsk matfrossa. Vi åkte nämligen till Löderups Strandbad med min egen lilla familj, där vi njöt av en underbart härlig buffé. Sedan for vi fullkomligt ”bugasstinna” och mätta hem för att fylla på med ytterligare kaffe och gräddtårta.

Det är allt bra härligt med sådana här mammadagar, men inte är det väl meningen att man ska behöva öka flera kilo i vikt på bara en enda dag.

Dagens citat:

Jag trodde först att det var torktumlaren som krympte mina kläder men det visade sig vara kylskåpet.

 

Tror bestämt att mitt fredagsmys får bli ”fredagsfys” för hela slanten…

Ha det gott och kram på er.

Annika

Vilda blommor till mamma. Läs mer »

Det ena är inte det andra likt.

Hejsan.

Det ena året är aldrig det andra likt. Och kanske är det egentligen tur. Även om vi nog är många som önskar oss en likadan sommar som i fjor, en lika härlig maj månad som vi fick förra året…

I år har det varit kyligt och regn nästan var och varannan dag. I min lilla trädgård har mina småplantor trots det fått flytta ut nu.

Hur det går med min solrosodling i år, ja det står ännu skrivet i stjärnorna. Men nu är det utplanterade med lite stöd så här i början. Kanske blir det inte alls så stora och fina som i fjor, men då får det bli som det blir. Då blir något annat stort och fint kanske…

Den sommar som bjöds i fjor gjorde problemet med mördarsniglar nästintill obefintligt. Hur det blir med den saken i år, det återstår att se. Att de rackarna vaknat till liv, det har jag allt sett minsann.

Jag älskar att det inte alltid blir likadant. Att ingen kan förutspå eller säga hur det egentligen kommer att bli. Att istället ta varje årstid som den kommer fylld med spänning och glad förväntan. Ramslökens blommor har varit betydligt sparsammare än tidigare år.

I år njuter jag av mina blommor i trädgården, och av att de inte slokar av törst.

I lilla orangeriet ska det bli nytt golv. Tegelgolvet har vi tröttnat på och istället ska det bli isolering, armering och gjutning. Efter det kommer ett tjusigt ytskikt att läggas dit, och det kommer säkert bli så snyggt, så snyggt. Nya projekt varje år, för det ena året är aldrig det andra likt.

Dagens citat:

Ingen relation är enbart solsken, men man kan dela paraply och ta sig igenom ovädret tillsammans.

Ha en fin dag …. och köp ett paraply om det behövs.

Kram Annika

Det ena är inte det andra likt. Läs mer »

Cykelen är nyckelen till friheten.

Hejsan.

På den ljuvaste skånska dialekten sjunger han precis de orden, Danne Stråhed. ”Cykelen är nyckelen till friheten”. Och tänk så rätt han har.

För det finns inget härligare än att ta sin cykel och susa fram en ljummen sommarkväll på Österlen. Utan mål och utan mening, helt enkelt bara för att det är möjligt och så gudomligt skönt. Det är frihet så det stänker om det.

En kväll när maten var undanplockad hemma hos mig och fåglarnas sång lockade på mig därute, då tog jag min cykel och trampade iväg på en kort liten runda. Det blev en sväng ner till byns vackra kyrka.

Östra Vemmerlövs kyrka. Den plats där min farmor vilar sedan många år. Hela tjugo år innan jag själv föddes så dog hon, så henne har jag såklart aldrig träffat…

Med vinden i håret och en härlig doft av sommar i näsborrarna trampade jag vidare ut på landet.

Jag cyklade förbi en anonym och otroligt vacker skånegård. En gård som inom kort förmodligen kommer bli ett riktigt kändishus. En ståtlig gård som ska vara sommarns renoveringsprojekt för Ernst. Kommer jag där förbi igen så ska jag lägga ett par strumpor i brevlådan…

När solen sakta sjönk, blev det genast lite svalare. Jag stannade och drog en vindjacka över axlarna. Så knäppte jag några bilder över vidderna och susade vidare på min gamla röda cykel.

Den första klövern var slagen och det kunde nog inte doftat mer sommar än så. De små kalvarna log lite hånfullt åt mig när jag skamset fick hoppa av cykeln och gå sista biten uppför backen.

När jag svängde in på Slottsvägen kunde jag nästan rulla hem. De sista solstrålarna försvann bakom skogen. Tänk, det behövs inte så mycket mer än en cykeltur på Österlen för att må så himla gott i hjärtat.

Dagens citat:

Lägg inte nyckeln till din lycka i någon annans ficka.

Må gott och kram från mig.

Annika

Cykelen är nyckelen till friheten. Läs mer »

Rulla till toppen