Hejsan.
På den ljuvaste skånska dialekten sjunger han precis de orden, Danne Stråhed. ”Cykelen är nyckelen till friheten”. Och tänk så rätt han har.
För det finns inget härligare än att ta sin cykel och susa fram en ljummen sommarkväll på Österlen. Utan mål och utan mening, helt enkelt bara för att det är möjligt och så gudomligt skönt. Det är frihet så det stänker om det.
En kväll när maten var undanplockad hemma hos mig och fåglarnas sång lockade på mig därute, då tog jag min cykel och trampade iväg på en kort liten runda. Det blev en sväng ner till byns vackra kyrka.
Östra Vemmerlövs kyrka. Den plats där min farmor vilar sedan många år. Hela tjugo år innan jag själv föddes så dog hon, så henne har jag såklart aldrig träffat…
Med vinden i håret och en härlig doft av sommar i näsborrarna trampade jag vidare ut på landet.
Jag cyklade förbi en anonym och otroligt vacker skånegård. En gård som inom kort förmodligen kommer bli ett riktigt kändishus. En ståtlig gård som ska vara sommarns renoveringsprojekt för Ernst. Kommer jag där förbi igen så ska jag lägga ett par strumpor i brevlådan…
När solen sakta sjönk, blev det genast lite svalare. Jag stannade och drog en vindjacka över axlarna. Så knäppte jag några bilder över vidderna och susade vidare på min gamla röda cykel.
Den första klövern var slagen och det kunde nog inte doftat mer sommar än så. De små kalvarna log lite hånfullt åt mig när jag skamset fick hoppa av cykeln och gå sista biten uppför backen.
När jag svängde in på Slottsvägen kunde jag nästan rulla hem. De sista solstrålarna försvann bakom skogen. Tänk, det behövs inte så mycket mer än en cykeltur på Österlen för att må så himla gott i hjärtat.
Dagens citat:
Lägg inte nyckeln till din lycka i någon annans ficka.
Må gott och kram från mig.
Annika
