Gyllebo – Sida 4 – Gylleboannika

Ännu har vi höst på Österlen.

4 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 februari, 2025 / Gyllebo, Gyllebo naturreservat, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

På TV:n hörde jag hur väderreportern pratade om att vi här nere i söder inte fått meteorologisk vinter ännu, och det där kan alldeles säkert stämma, för inte har det känts så särskilt vintrigt, åtminstone inte i några längre perioder.

Många morgnar har varit gråa, mörka och inte så särskilt fotovänliga heller. Men det här dimmiga och melankoliska vädret har också sin tjusning måste jag säga. Redan nu kan man ana en förändring i naturen, lyssnar man noga så kan man höra att fåglarna har ändrat lite på sina läten och dagsljuset stannar allt längre för varje dag.

Vattnet i sjön håller ungefär 3 grader och är det någon gång man ska frossa i marschaller så är det vid den här tiden på året. En vän som kom för att göra mig sällskap vid morgonbadet sa, ”det lyser vackert och det syns på långt håll, dina marschaller”.

Ja, även om vi nu lär ha höst på Österlen, så känns det som om det är vår i mitt lilla orangeri. En yrvaken pelargon samsas med citronträden och olivträdet. Utanför kämpar snödropparna tappert på, för i min trädgård brukar de inte alls vara så tidiga som de kan vara på många andra platser.

Några vårlökar har fått flytta in på köksbänken. Lite vårkänsla tycker jag man kan unna sig, i tider då det egentligen ska vara vinter men istället är höst. Och när vi sedan avverkat tre årstider på samma gång så slår det kanske plötsligt till och blir sommar när vi minst anar det… 🙂

Boktips

Jag har lyssnat på boken ”En av oss” av Åsne Seierstad. Det är en mycket välskriven bok om Norge och om det fasansfulla som hände i Oslo och på Utøya. Boken speglar både offren, överlevande och förövaren. Det är en tung historia att ta del av, men ingen kunde gjort den här boken bättre än journalisten Åsne.

Dagens citat:

Det är alltid ok att känna och tänka men det är inte alltid ok att göra och säga.

Må väl.

Kram Annika

Ännu har vi höst på Österlen. Läs mer »

Glad för det lilla

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 19 januari, 2025 / Gyllebo, Kallbad, Österlen / 2 minutes of reading

Hej hej

Om man gillar vinter, snö och kyla så är den vintern som vi har på Österlen nu, inget att hurra för – ännu. När jag kikar tillbaka på januari i fjor, så hade vi då den mest sagolika vinter man kan tänka sig. Jag och min badkompis Tina hade gjort en fin isvak och jag tror att vi badade i den så gott som varenda morgon. Annat är det i år…

Ja, det där var i fjor det, annat är det alltså nu. Det här året har det mest varit blåsigt, milt och grått. Fast det gör egentligen inte så mycket, man får ju vara glad för det lilla, och väder blir det ju alltid, i alla fall inget man ska hänga upp sig på. För en vecka sedan fick vi faktiskt en riktigt fin och kall morgon.

Det hade varit minusgrader i ett par dagar, så över nästan hela sjön låg det tunnaste istäcke man kan tänka sig. Det var nästan som det finaste kristallglas.

Vattnet var bara någon enstaka grad och badet rev skönt i skinnet.

Vattnet intill bryggan är alltid ett av de ställen på sjön som fryser till allra sist, så någon vak gick det inte att göra. Men morgonen blev väldigt stillsam och vacker. För en kort stund blev allting ljust babyrosa.

Väldigt tacksam var jag över att jag äntligen kommit mig för att beställa de där kängorna med dubbar, för fy tusan så halt det var på sina ställen.

Nej, någon riktig vinter har vi inte fått här ännu, men man ska faktiskt vara glad för det lilla och jag är väldigt tacksam för den otroliga vinter vi fick i fjor. Och särskilt tacksam är jag för att både jag och Tina hade möjlighet att ses och bada så mycket tillsammans som vi gjorde då♥ I år är ett annat år, andra förutsättningar, och jag passar istället på att springträna lite mer, för man måste helt enkelt göra det bästa av allt, och en springrunda en mild januaridag kan vara alldeles, alldeles fantastisk.

Dagens citat:

Andas lungorna? -då andas också framtiden.

Pulserar blodet? -då pulserar också nuet.

Lever kroppen? -då lever också hoppet.

Ha en skön söndag. Kram Annika

Glad för det lilla Läs mer »

Övernattningsgäster i Gyllebo

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av Annika Olsson / 17 januari, 2025 / barnbarn, Gyllebo, Vinter / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen kom det två små pojkar hit till oss i Gyllebo. Jag hade jobbat i kassan på Lokalföreningen på förmiddagen, så jag var allt lite trött då de båda pojkarna anlände på eftermiddagen. Men med grabbarna i huset piggnade jag snabbt till igen.

Ganska snart började det skymma utanför och det blev tid för oss att laga kvällsmat. Lite taco slank lätt ner och efter det var det mest lördagsmys som gällde.

Scott hade tagit med sitt nya Nintendospel och ville helst bara spela det, medan Nicolaj och Stefan byggde en stor flott villa av Duplo.

Om nu Stefan var mest byggmästare, så får man säga att Nicolaj var mera som en rivningsentreprenad. Till sist tröttnade de båda dock på byggandet och det blev istället Pippi Långstrump på TV:n. Ja, ni kan nog gissa vem av pojkarna som gillade Pippi mest… 🙂 Scott var fullständig förhäxad av sitt spel, och brydde sig inte så mycket om den vilda flickan på TV. Det var tur att batteritiden på spelet till sist tog slut och laddaren fanns kvar hemma i Tomelilla.

Morgonen efter hade vi bestämt att vi skulle äta frukost och sedan leka ute, alltså inget spel och ingen TV. Pulkaåkning var det som stod på önskelistan.

Men det hade ju kommit alldeles för lite snö och det gick väldigt trögt i backen ute i hagen. Vi fick vackert tåga hemåt igen. Istället blev det rallykörning runt poolen.

Fast på tralldäcket var det lite för mycket snö, så jag och Stefan fick skotta och sopa, och ändå krävdes det lite hjälp för att få upp farten.

Stefan fick bra med motion och småhundarna var vilda av glädje medan grabbarna glatt sladdade på, runda efter runda .

Vi avslutade med en tur ut i traktorn innan det var dags att gå in i huset och få upp värmen igen. Sedan hann vi bara äta lite lunch innan mamma Amanda kom för att hämta hem sina båda guldklimpar igen.

Dagens citat:

Blicka bakåt – men fastna inte där. Dröm framåt – men fastna inte där. Ta vara på nuet – men fastna inte där.

Summa summarun – fastna ingenstans, för då får ni ringa efter bärgaren.

Ha det bäst.

Annika

Övernattningsgäster i Gyllebo Läs mer »

Kalas ska inte hoppas över.

8 kommentarer / Allmänt, Familj, Hemma hos mig. / Av Annika Olsson / 15 januari, 2025 / familjen, födelsedag, Gyllebo / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det är likadant varenda år i min familj. När alla helger och röda dagar är över i januari, så kommer min dotter Amandas födelsedag liksom som en överraskning för oss alla. Såklart vet vi ju om att hon fyller år den åttonde januari, men ändå känns det som om dagen bara plötsligt infinner sig som en överraskning.

-mamma, i år tänkte jag inte fira min födelsedag, skrev Amanda på ett meddelande till mig.

Jag kunde såklart förstå att hon inte riktigt orkade ställa till med kalas, då hon både jobbar ganska mycket nu, samtidigt som hon pluggar lite grann sidan om.

Men nej, kalas hoppar man inte över sådär bara. Åtminstone inte ungarnas!! Sagt och gjort så beslöt vi att ha lite kaffekalas hos oss i all enkelhet. Och för det krävdes kanelbullar såklart.

Både Scott och Nicolaj tyckte att det var rysligt spännande med mammas födelsedag, och de hjälpte villigt till med paketöppningen.

Som alltid när Amanda fyller år så har jag både gran och allt julpynt kvar. Jag tycker att det är skönt att ta det lite lugnt med att köra ut julen. Ingen brådska med det eftersom det finns gott om tid i både januari och februari om det skulle knipa…

Vi fikade på bondkakor, kanelbullar och chokladbollar. Och på Olof Viktor hade Amanda varit och hämtat en underbart vacker tårta. Jag tyckte att den var så god, men pojkarna rynkade ihop sina små näsor och försåg sig med fler chokladbollar istället.

När kaffet var urdrucket och assietterna renskrapade så åkte julens kunskapsspel, ”0-100”, fram. Efter att ha gjort världens förlust på julafton, så fick jag min revansch då jag slutade som vinnare den här gången.

När Stefan och Låke försvann ut i garaget för att inspektera någon viktig grej, så fixade jag ihop lite korv i bröd.

Det blev ett enkelt och mysigt kalas som fick sätta punkt för alla släktsamlingar som hör julhelgen till. Det väntades jobb för många av oss, och för mig stod en veckas kassatjänst på bästa Luckan på tur.

Dagens citat:

Den där stunden då man förstod att man själv aldrig mer kommer vara centrum i sitt eget liv.

Den stunden infinner sig nog i det ögonblicket då man blir mamma…. Den bästa stunden som bör firas!

Ha det fint.

Kram Annika

Kalas ska inte hoppas över. Läs mer »

Kallbadens tid

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 december, 2024 / Gyllebo, Kallbad, Österlen / 1 minute of reading

Hejsan.

Nu börjar vattnet bli kyligt i sjön, och det kan kallas kallbad på riktigt. Temperaturen har sjunkit ner till ca 5 grader, det river härligt i skinnet och jag bara älskar det.

Snön lyser med sin frånvaro, men jag hoppas på att vintern kommer bjuda på snö och isvaksbad framöver.

Runt om på Österlen har man nu fått upp alla torggranar. Rekordet i storlek tror jag att Tomelilla tagit i år. Åtminstone om man tänker på stammens omkrets. Jag och Stefan lyckades pricka in själva granresningen och kunde konstatera att det var Österlens bästa åkare som fått uppdraget – nämligen Gröstorps Åkeri.

Nu åker jag iväg på lite äventyr, medan Stefan och alla djuren håller ställningarna här hemma så länge.

Dagens citat:

Om vi alla gjorde det vi är kapabla att göra, skulle vi slå oss själva med häpnad.

Ha en fin dag och slå dig själv med häpnad.

Kram Annika

Kallbadens tid Läs mer »

Adventstiden.

4 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig. / Av Annika Olsson / 1 december, 2024 / advent, Gyllebo / 1 minute of reading

Hejsan.

Bilden ljuger, den är från förra helgen. Snön är ju för länge sedan borta, även om den varit väldigt passande nu till den första adventssöndagen.

Jag har fått upp lite ljus och såklart mamma Ingrids halmstjärna i köksfönstret. Julgardinen ska puffas till så den hänger lite snyggare, men adventskänslan är verkligen på plats nu.

Kanske får tomtarna bo kvar i kistan den här julen, det där får jag se, men julblommor som hyacinter och amaryllis njuter jag av som alltid.

Med det vill jag önska er alla en fin första advent, och såklart hoppas jag på en liten gnutta snö framöver.

Dagens citat:

Hemligheten till din framtid är gömd i din daglig rutin.

Se till att skapa goda och glada rutiner!

Kram Annika

Adventstiden. Läs mer »

Redo för vintern nu.

4 kommentarer / Allmänt, Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 11 november, 2024 / boktips, Gyllebo, höstmörker, tomelilla / 2 minutes of reading

Hejsan.

Snart är vi mitt inne i mörkaste November, och ännu har vi nästan inte haft en enda liten frostgrad här nere i söder. Temperaturen i sjön ligger på 9 grader och det känns ännu ljummet och skönt att vara ute.

För mig hade det gärna fått komma ett litet täcke med härlig nysnö nu som hade lyst upp lite grann. Ingen snö är ju vitare än den där första när den väl kommer.

På tal om vitt … Ännu blommar min stora vita klematis helt överdådigt, sådär som den brukar göra nu sent på hösten. Jag är glad att jag kan njuta av den genom mina köksfönster.

Det enda som är kvar att göra inför vintern här, är att lägga på plåtarna på poolen. Det är ett lite tungt och bökigt projekt som ofta skjuts upp. Men när de är gjort, då är vi redo för snö och vinter. Nästa helg får vi ha som mål att det ska vara klart.

För ett par veckor sedan var det meningen att mina små barnbarn skulle komma och sova över hos oss här i Gyllebo. Men av det blev det ingenting, då de båda pojkarna blev både febriga och kräkiga. Istället fick Amanda vara hemma med de båda pågarna. Jag fick ju en ledig och oplanerad dag plötsligt, så då åkte jag dit och hjälpte henne att gräva upp hennes dahlior.

När pojkarna låg nerbäddade i soffan framför TV:n kom Amanda ut om i trädgården och instruerade hur hon ville ha det, och vad de olika blommorna hette. Jag höll mig gärna utomhus och så långt ifrån alla basilusker jag kunde.

Efter någon timme var alla dahlior i Tomelilla också uppgrävda och även där blev de redo för vintern. Jag log lite när jag såg de sista skördade morötterna på uteplatsen. Kanske var det tänkt att det skulle serveras någon delikat morotsrätt i den lilla gulliga lekstugan. Visst är den där lilla stugan så kär, den som Stefan renoverade åt Scott då han var riktigt liten…

Boktips

Jag har lyssnat på en ny bok som heter ”Midnattssrosen” av Lucinda Riley. Det är en historisk roman där man får följa två parallella berättelser – en nutida och en som utspelar sig för hundar år sedan. Det var en bok som jag tyckte mycket om. Så tips, tips!

Dagens citat:

Det krävs en stor mängd sanning för att vinna förtroende, men endast en lögn för att förlora allt.

Ha en fin måndag

Annika

Redo för vintern nu. Läs mer »

Mystik i gryningen

10 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 3 november, 2024 / Gyllebo, höstmorgon, Österlen / 1 minute of reading

Hej hej

Dimman låg tät över sjön när jag och min vän kom ner till bryggan för att vårt gryningsdopp.

Mörkret krävde lite levande ljus, och min brygglykta kom väl till pass där den sken upp fint på bryggan. Efterhand som dagen grydde kunde vi se hur dimman svepte in världen i ett drömlikt skimmer.

Jag och Tina vandrar glatt vidare efter vårt bad. Morgonen var extra gåtfull och trädens mörka siluetter framträdde som mörka väktare i den tidiga timman.

-Jag älskar de svarta stammarna, sa Tina, och höll upp sina mobilkamera för att föreviga allt det vackra.

Morgonen var alldeles tyst och stilla, som om naturen höll andan och dimman gjorde att varje ljud dämpades till ett viskande.

Höstmorgnar som denna här är något alldeles extra. Liksom vilsamma för sinnet.

En dimmig och suddig morgon med min vän – en morgon kunde inte starta mycket bättre.

Dagens citat:

Alla som andas kan älska, alla som älskar kan hjälpa, alla som hjälper kan rädda – en värld som har svårt att andas.

Jag önskar er en fin söndag.

Kram Annika

Mystik i gryningen Läs mer »

På tiden.

4 kommentarer / Allmänt, Familj / Av Annika Olsson / 20 oktober, 2024 / barnbarn, Gyllebo, höst / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det var så länge sedan som jag hade möjlighet att träffade min dotter Amanda. Inte sedan tjejmilen i Stockholm har vi setts. Det har varit så många ”måsten” som kommit emellan.

Men äntligen kom det en dag då vi kunde träffas.

Det var fint att få rå om den lilla familjen litegrann. Scott hade hunnit fylla hela fem år, så det firade vi såklart lite extra.

På kvällen var det dags för fotbollsträning i Onslunda, och jag såg till att få följa med, ville ju inte missa en sekund med de där små.

Tillsammans med bästisen Olle så dribblades det boll likt små framtida Zlatans.

Lille Nicolaj tittade längtansfullt på, förmodligen sugen på att också få vara en del av fotbollsgänget. Sakta, sakta förflyttades den lille pågen längre och längre ut på planen 🙂

Till sist var han där han ville vara – intill sin storebror som skyddande la sin arm om honom. Så gulliga♥

Efter träningen åt vi kvällsmat hemma i Gyllebo, och sedan blev det bestämt att allihopa skulle sova över i gästrummet. Den nya sagoboken som Scott fått i present fick läsas två gånger, så bra verkade den vara.

Dagen efter var det en härlig höstdag. Det väntade lite dagis på pojkarna innan lunch, men först hann vi med lite cykeläventyr i Gyllebo.

Efter att våghalsigt tagit oss över en liten porlande bäck så fortsatte cyklandet en liten stund till.

Men allt roligt har ett slut, och snart var det dags för mormor att vinka hejdå till den lilla familjen.

Dagens citat:

I slutändan kommer dina barn minnas vem som fanns där, inte vad du köpte. Barn växer ifrån leksaker och ur sina kläder, men de växer aldrig ifrån kärlek och omtanke.

Såklart fanns det någon liten packet till Scott (och även till Nico) – har man fyllt år så har man.

Ha det gott.

Kram Annika

På tiden. Läs mer »

Så vacker väg till vår sommarby.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 17 oktober, 2024 / Gyllebo, Gyllebo fritidsområde, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

Många vägar bär till Rom … eller hit, till vår fina sommarby. En av alla vägarna är lite extra vacker. Det är när man kommer från Möllegatan (vägen mellan Komstad och Östra Vemmerlöv) och svänger in på Slottsvägen. Där är det en allé som går genom de vackra kohagarna och leder ner till Gylleboslott och till sjön. Mellan sjön och allén ligger det områden med stugor på båda sidorna. Vi bor i den västra delen av området.

När jag en morgon var ute med hundarna på sin första kissrunda så kunde jag inte låta bli att hänga kameran över axeln. Det var ju så himla fint med dimman som låg längst borta på fältet och solen som lekte i de gyllene löven.

Vid pumphusvägen har ett par stora tomter styckats om och en ny gullig liten väg har anlagts. Det ska bli spännande att se hur det kommer att bli där framöver.

Vid Brahevägen hade grisarna varit och kalaset under natten. De flesta har dock satt upp staket eller eltråd, så svinen har inte lika lätt att pigga upp i grannskapet som förr, men de gör sina tappra försök.