Gyllebo – Sida 4 – Gylleboannika

Ny studie

8 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 11 februari, 2025 / Gyllebo, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

I går hörde jag på TV:n att man gjort en ny studie om människor humör. Studien gick ut på att ta reda på när man var som gladast under dygnets alla timmar.

Om jag inte minns helt fel, så ingick det 50.000 personer i studien och resultatet blev att flest människor var som gladast på morgonen.

Det där stämmer helt in på mig själv också. Jag tycker att jag har som mest energi direkt när jag vaknar på morgonen. Bäst mår jag också när jag får komma igång med något, som till exempel en härlig morgontur med mina hundar. Segaste tiden för mig är runt lunch, för att sedan få tillbaka energin mot kvällen igen. När mår du som bäst, och är gladast?

Om solens sedan skiner så här härligt som den gjorde i torsdags, ja då fylls glädjedepåerna på rejält. Hunden Lykke mådde betydligt bättre igen efter sin tandoperation och hon traskade villigt med oss andra ut på en morgonpromenad.

Håris

Den här vintersäsongen har det verkligen varit gynnsamt klimat för ”håris”. Håris är alltså fina isnålar som bildas på döda trädgrenar under speciella förhållanden. Andra ord för fenomenet är vätteskägg, bomullsis eller isull.

På ett ställe i skogen såg jag ett av det vackraste håris som jag någonsin sett. Min dotter tyckte att det liknade ett virvelmarsvin, när jag skickade en bild på det till henne.

Vid denna tiden på året så brukar jag alltid längta efter färska grönsaker och fräscha primörer. Extra gott är det då att odla sina egna groddar som man kan ha på mackan, i en baguette eller i salladen till middagen. Här har jag odlat rädisgroddar som är en klar favorit med mycket smak i. Jag kan verkligen tipsa om det, det är både enkelt och så gott.

En annan sak som man längtar efter nu, det är ju att grilla saker ute på kolgrillen. Av min Kanadadotter, Andréa och hennes vän, fick jag en så god sås som man kan ha till allt grillat. Vi har provsmakat den redan och den var verkligen god med lite extra sting. Oklart är vad den egentligen innehåller…. men det är i alla fall något med nödiga getter på tak…

Dagens citat:

Jag äter hellre pasta och dricker vin än bär en klänning i storlek 32

~Sophia Loren~

Numret i klänningen är ju faktiskt bara en siffra. Det viktiga är ju hur allting sitter och känns.

Ha det gott.

Kram Annika

Ny studie Läs mer »

Vårvibbar och tandsanering

8 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 10 februari, 2025 / Gyllebo, Österlen, pomeranian / 2 minutes of reading

Hejsan.

I veckan som gått har vi mest bjudits på mulet och grått väder, så när det en eftermiddag plötsligt sprack upp och solen visade sig, ja då fick vi bråttom ut för att njuta av det härliga vädret.

Det hade varit frost och lite pudersnö hade fallet under natten. Även om det såg lite vintrigt ut så fanns det ett stråk av vår i luften.

Såklart längtar jag efter vår och värme, men jag tycker gott att det kan komma lite snö och bli vinter nu i februari. Jag minns ett år då vi fick en stor mängd snö i i början av April. Det var kanske de vackraste vinterdagar jag upplevt här i Gyllebo. Vill ni se och minnas, så finns ett inlägg från annandag påsk 2018 om ni klickar –> HÄR.

Men även om det är grått och trist utomhus, så kan man skapa sig lite vårvibbar inomhus med hjälp av vårblommor.

Vid den här tiden på året så är det extra härligt att njuta av vårlökar, och fint är det ju också att man till våren kan peta ner lökarna i jorden och på så vis får man njuta av dem många år framöver.

I går såg och hörde jag de första tranorna här i Gyllebo. Det är kanske det tidigaste jag någonsin hört dem. Det kan ju vara så att just det här paret bestämt sig för att övervintra här och varit här hela tiden…

I veckan som gått har vi också varit med lilla hunden Lykke hos veterinärerna på Bollerup. Den senaste tiden har jag märkt att hon haft ont i sin mun, och vi förstod att det var dags för en tandsanering. En gång tidigare har vi fått det gjort på henne. Den här gången var det värre, hon hade två tandfrakturer där rötterna opererades bort och ytterligare åtta tänder togs drogs ut pga tandlossning. Hela kalaset slutade på nära nog 10.000 kronor. Det var värt varenda krona, när vi nu ser hur pigg och glad vår lilla hund återigen blivit. Jag tycker att om man har djur så måste man ha en budget för sådant som försäkringen inte täcker, för de ska inte lida.

Dagens citat:

Någon sa till mig att mitt hem luktade hund, så jag frågade; vet du ens vad en hund luktar? Den luktar av tacksamhet, lojalitet, tillgivenhet och villkorslös kärlek. Trots allt en hund kan ha varit med om så bär den aldrig på en doft av förbittring. Jag känner mig välsignad över att mitt hem luktar hund.

~Patrick Swayze~

Ha det gott och kram

Annika

Vårvibbar och tandsanering Läs mer »

Att aldrig sluta.

6 kommentarer / Natur, Träning / Av Annika Olsson / 6 februari, 2025 / Gyllebo, löpträning / 3 minutes of reading

Hejsan.

För någon vecka sedan var det dags för mig att investera i nya löparskor, eller – det har varit dags att göra det ganska länge, men nu gick det inte att skjuta upp mer. Efter att ha haft de gamla vinterskorna i nästan sju år så var det hög tid att byta ut dem. Jag åkte till Malmö, där jag investerade i ett par snabba, svarta joggingskor.

Om någon sagt till mig för tjugo år sedan, att jag skulle börja springa och hålla fast vid det i så här många år, ja då hade jag faktiskt inte riktigt trott på det. I 14-års åldern försvann min tidigare så slanka barnkropp och byttes ut mot en mer mullig tonårsversion. I samma veva minskade mitt intresse för sport och idrott, och att försöka jogga som då var väldigt på modet, nej det funkade inte alls för mig. Istället blev det snabba promenader som blev min träning.

Men i 45 års åldern fick jag tänka om. Det var då jag utbildade min hund till patrullhund i hemvärnet, och jag själv skulle ju bli hemvärnssoldat. I militärprovet ingick att man skulle kunna springa en viss sträcka på en viss tid. Fram till dess så hade min motion mest varit ”att gå fort”, vilket ju inte dög då man skulle vara med och rycka fram i ett förband. Så jag började att träna. I början blev det mer gång än löpning, men för varje dag så kunde jag springa lite längre utan att behöva stanna och nästintill kräkas.

Jag klarade testet och både jag och min hund var sedan med i hemvärnet i flera år och det var något av det roligaste och mest utmanande jag gjort. Även om jag numera inte är militär så kom jag att älska löpningen och att ge mig ut är något jag bara tycker är härligt.

Då när jag hade min stora Johnnyhund så var han oftast med mig när jag sprang, och vi blev en välkänd syn på motionsslingorna runt Gyllebo, och när jag hade som mest hybris och övermod, så anmälde jag mig utan betänkligheter till en halvmara som jag stolt faktiskt klarade av på en hygglig tid.

Att börja med någon träningsform är egentligen inte så himla svårt. Det är bara att bestämma sig och vara ihärdig och ligga i, och ganska snart så kommer det gå lättare och lättare. Plötsligt klarar man sådant som man aldrig trodde skull kunna gå. Såklart måste man välja något utifrån sina egna förutsättningar och det är inte alla som passar för att springa. Själv påstod jag i många år att min kropp inte var gjord för löpning…

Hemligheten tror jag är att aldrig sluta, åtminstone inte helt och därmed lägga skorna på hyllan för gott. För det kommer alltid tillfällen då det blir motigt eller då man kanske skadar sig och riskerar att lägga av med träningen. För mig har det varit några sådana uppehåll då jag haft smärta av något slag. Då gäller det att sänka ribban, springa saktare och kortare sträckor, utan att stanna eller ge upp helt och hållet.

Nu med nya snabba skor kutar jag på runt sjön, precis som för femton år sedan. Tyvärr har jag ingen hund vid min sida längre, men i gengäld skyndar jag mig istället för att komma hem och ta ut småhundarna på promenad istället. Jag är inte alls särskild snabb, inte heller springer jag långa sträckor, men jag springer.

Nu ser jag fram emot min femte tjejmil i höst, och hoppas på ett härligt och skadefritt springår.

Dagens citat:

Ge aldrig upp din dröm på grund av

tiden det tar att uppnå den.

Tiden kommer att passera ändå.

Ha en härlig dag.

Kram Annika

Att aldrig sluta. Läs mer »

Var tid har sitt.

6 kommentarer / Allmänt, Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 5 februari, 2025 / boktips, Gyllebo, vänskap / 2 minutes of reading

Hej hej

Precis så är det verkligen – var tid har sitt. Precis som årstiderna växlar, så förändras också livet i sina olika skeden.

För någon vecka sedan träffade jag min efterlängtade badkompis, efter en lång tid då vi inte haft samma möjlighet att ses så som vi gjort förut. Men vi brukar båda säga att var tid har sitt, och allting har ett slut, och sådär är det ju verkligen. När någonting i livet förändras eller tar slut, så tar något annat vid istället.

När vi nu fick en underbar morgon och en fin förmiddag tillsammans, så var det som om vi bara träffats dagen innan. Samtalen flödade som en strid ström, liksom skratten som ekade över trädtopparna.

De där pandemiåren

Jag tror att vi båda njöt lika mycket åt de där märkliga pandemi-åren, när världen liksom stannade av och människor skulle hålla avstånd. Då njöt vi alldeles extra mycket åt naturen, våra morgonbad och åt att vi hade möjlighet att träffas så mycket som vi då gjorde. En fin vänskap växte fram, som jag är så tacksam över idag.

Nu är det andra tider och våra liv är ju i ständig förändring, så som det är tänkt att vara. Även naturens cykler speglar vår resa genom livet, där allt har sin tid och i varje ögonblick finns en skönhet och en mening att omfamna. Men även om våra livstigar inte korsas lika mycket just nu, så vet vi båda att vi bara är ett samtal bort.

Tack fina vän för en härlig morgon♥

Min egna morgonbad blir inte riktigt lika ofta som förr heller, istället har det för mig nu blivit lite fler morgnar i löparskorna och det är härligt. Och ibland när jag är ledig väljer jag istället lite sovmorgon och tar hundarna på tur i fritidsområdet när det ljusnat ute.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok skriven av Cecilia Gyllenhammar. Den heter ”En spricka i kristallen”. Det är en biografi skriven av P G Gyllenhammars dotter och man får en inblick i hennes liv som kanske inte alltid var så kul som fasaden i familjen verkade.

Dagens citat:

Total livskvalitet kan sägas bestå av den upplevda kvaliteten av alla de enskilda ögonblick som passerar förbi i våra liv, ett efter ett.

~Carl Lindeborg~

Ha en riktigt fin onsdag.

Kram Annika

Var tid har sitt. Läs mer »

Ännu har vi höst på Österlen.

4 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 februari, 2025 / Gyllebo, Gyllebo naturreservat, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

På TV:n hörde jag hur väderreportern pratade om att vi här nere i söder inte fått meteorologisk vinter ännu, och det där kan alldeles säkert stämma, för inte har det känts så särskilt vintrigt, åtminstone inte i några längre perioder.

Många morgnar har varit gråa, mörka och inte så särskilt fotovänliga heller. Men det här dimmiga och melankoliska vädret har också sin tjusning måste jag säga. Redan nu kan man ana en förändring i naturen, lyssnar man noga så kan man höra att fåglarna har ändrat lite på sina läten och dagsljuset stannar allt längre för varje dag.

Vattnet i sjön håller ungefär 3 grader och är det någon gång man ska frossa i marschaller så är det vid den här tiden på året. En vän som kom för att göra mig sällskap vid morgonbadet sa, ”det lyser vackert och det syns på långt håll, dina marschaller”.

Ja, även om vi nu lär ha höst på Österlen, så känns det som om det är vår i mitt lilla orangeri. En yrvaken pelargon samsas med citronträden och olivträdet. Utanför kämpar snödropparna tappert på, för i min trädgård brukar de inte alls vara så tidiga som de kan vara på många andra platser.

Några vårlökar har fått flytta in på köksbänken. Lite vårkänsla tycker jag man kan unna sig, i tider då det egentligen ska vara vinter men istället är höst. Och när vi sedan avverkat tre årstider på samma gång så slår det kanske plötsligt till och blir sommar när vi minst anar det… 🙂

Boktips

Jag har lyssnat på boken ”En av oss” av Åsne Seierstad. Det är en mycket välskriven bok om Norge och om det fasansfulla som hände i Oslo och på Utøya. Boken speglar både offren, överlevande och förövaren. Det är en tung historia att ta del av, men ingen kunde gjort den här boken bättre än journalisten Åsne.

Dagens citat:

Det är alltid ok att känna och tänka men det är inte alltid ok att göra och säga.

Må väl.

Kram Annika

Ännu har vi höst på Österlen. Läs mer »

Glad för det lilla

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 19 januari, 2025 / Gyllebo, Kallbad, Österlen / 2 minutes of reading

Hej hej

Om man gillar vinter, snö och kyla så är den vintern som vi har på Österlen nu, inget att hurra för – ännu. När jag kikar tillbaka på januari i fjor, så hade vi då den mest sagolika vinter man kan tänka sig. Jag och min badkompis Tina hade gjort en fin isvak och jag tror att vi badade i den så gott som varenda morgon. Annat är det i år…

Ja, det där var i fjor det, annat är det alltså nu. Det här året har det mest varit blåsigt, milt och grått. Fast det gör egentligen inte så mycket, man får ju vara glad för det lilla, och väder blir det ju alltid, i alla fall inget man ska hänga upp sig på. För en vecka sedan fick vi faktiskt en riktigt fin och kall morgon.

Det hade varit minusgrader i ett par dagar, så över nästan hela sjön låg det tunnaste istäcke man kan tänka sig. Det var nästan som det finaste kristallglas.

Vattnet var bara någon enstaka grad och badet rev skönt i skinnet.

Vattnet intill bryggan är alltid ett av de ställen på sjön som fryser till allra sist, så någon vak gick det inte att göra. Men morgonen blev väldigt stillsam och vacker. För en kort stund blev allting ljust babyrosa.

Väldigt tacksam var jag över att jag äntligen kommit mig för att beställa de där kängorna med dubbar, för fy tusan så halt det var på sina ställen.

Nej, någon riktig vinter har vi inte fått här ännu, men man ska faktiskt vara glad för det lilla och jag är väldigt tacksam för den otroliga vinter vi fick i fjor. Och särskilt tacksam är jag för att både jag och Tina hade möjlighet att ses och bada så mycket tillsammans som vi gjorde då♥ I år är ett annat år, andra förutsättningar, och jag passar istället på att springträna lite mer, för man måste helt enkelt göra det bästa av allt, och en springrunda en mild januaridag kan vara alldeles, alldeles fantastisk.

Dagens citat:

Andas lungorna? -då andas också framtiden.

Pulserar blodet? -då pulserar också nuet.

Lever kroppen? -då lever också hoppet.

Ha en skön söndag. Kram Annika

Glad för det lilla Läs mer »

Övernattningsgäster i Gyllebo

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av Annika Olsson / 17 januari, 2025 / barnbarn, Gyllebo, Vinter / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen kom det två små pojkar hit till oss i Gyllebo. Jag hade jobbat i kassan på Lokalföreningen på förmiddagen, så jag var allt lite trött då de båda pojkarna anlände på eftermiddagen. Men med grabbarna i huset piggnade jag snabbt till igen.

Ganska snart började det skymma utanför och det blev tid för oss att laga kvällsmat. Lite taco slank lätt ner och efter det var det mest lördagsmys som gällde.

Scott hade tagit med sitt nya Nintendospel och ville helst bara spela det, medan Nicolaj och Stefan byggde en stor flott villa av Duplo.

Om nu Stefan var mest byggmästare, så får man säga att Nicolaj var mera som en rivningsentreprenad. Till sist tröttnade de båda dock på byggandet och det blev istället Pippi Långstrump på TV:n. Ja, ni kan nog gissa vem av pojkarna som gillade Pippi mest… 🙂 Scott var fullständig förhäxad av sitt spel, och brydde sig inte så mycket om den vilda flickan på TV. Det var tur att batteritiden på spelet till sist tog slut och laddaren fanns kvar hemma i Tomelilla.

Morgonen efter hade vi bestämt att vi skulle äta frukost och sedan leka ute, alltså inget spel och ingen TV. Pulkaåkning var det som stod på önskelistan.

Men det hade ju kommit alldeles för lite snö och det gick väldigt trögt i backen ute i hagen. Vi fick vackert tåga hemåt igen. Istället blev det rallykörning runt poolen.

Fast på tralldäcket var det lite för mycket snö, så jag och Stefan fick skotta och sopa, och ändå krävdes det lite hjälp för att få upp farten.

Stefan fick bra med motion och småhundarna var vilda av glädje medan grabbarna glatt sladdade på, runda efter runda .

Vi avslutade med en tur ut i traktorn innan det var dags att gå in i huset och få upp värmen igen. Sedan hann vi bara äta lite lunch innan mamma Amanda kom för att hämta hem sina båda guldklimpar igen.

Dagens citat:

Blicka bakåt – men fastna inte där. Dröm framåt – men fastna inte där. Ta vara på nuet – men fastna inte där.

Summa summarun – fastna ingenstans, för då får ni ringa efter bärgaren.

Ha det bäst.

Annika

Övernattningsgäster i Gyllebo Läs mer »

Kalas ska inte hoppas över.

8 kommentarer / Allmänt, Familj, Hemma hos mig. / Av Annika Olsson / 15 januari, 2025 / familjen, födelsedag, Gyllebo / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det är likadant varenda år i min familj. När alla helger och röda dagar är över i januari, så kommer min dotter Amandas födelsedag liksom som en överraskning för oss alla. Såklart vet vi ju om att hon fyller år den åttonde januari, men ändå känns det som om dagen bara plötsligt infinner sig som en överraskning.

-mamma, i år tänkte jag inte fira min födelsedag, skrev Amanda på ett meddelande till mig.

Jag kunde såklart förstå att hon inte riktigt orkade ställa till med kalas, då hon både jobbar ganska mycket nu, samtidigt som hon pluggar lite grann sidan om.

Men nej, kalas hoppar man inte över sådär bara. Åtminstone inte ungarnas!! Sagt och gjort så beslöt vi att ha lite kaffekalas hos oss i all enkelhet. Och för det krävdes kanelbullar såklart.

Både Scott och Nicolaj tyckte att det var rysligt spännande med mammas födelsedag, och de hjälpte villigt till med paketöppningen.

Som alltid när Amanda fyller år så har jag både gran och allt julpynt kvar. Jag tycker att det är skönt att ta det lite lugnt med att köra ut julen. Ingen brådska med det eftersom det finns gott om tid i både januari och februari om det skulle knipa…

Vi fikade på bondkakor, kanelbullar och chokladbollar. Och på Olof Viktor hade Amanda varit och hämtat en underbart vacker tårta. Jag tyckte att den var så god, men pojkarna rynkade ihop sina små näsor och försåg sig med fler chokladbollar istället.

När kaffet var urdrucket och assietterna renskrapade så åkte julens kunskapsspel, ”0-100”, fram. Efter att ha gjort världens förlust på julafton, så fick jag min revansch då jag slutade som vinnare den här gången.

När Stefan och Låke försvann ut i garaget för att inspektera någon viktig grej, så fixade jag ihop lite korv i bröd.

Det blev ett enkelt och mysigt kalas som fick sätta punkt för alla släktsamlingar som hör julhelgen till. Det väntades jobb för många av oss, och för mig stod en veckas kassatjänst på bästa Luckan på tur.

Dagens citat:

Den där stunden då man förstod att man själv aldrig mer kommer vara centrum i sitt eget liv.

Den stunden infinner sig nog i det ögonblicket då man blir mamma…. Den bästa stunden som bör firas!

Ha det fint.

Kram Annika

Kalas ska inte hoppas över. Läs mer »

Kallbadens tid

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 december, 2024 / Gyllebo, Kallbad, Österlen / 1 minute of reading

Hejsan.

Nu börjar vattnet bli kyligt i sjön, och det kan kallas kallbad på riktigt. Temperaturen har sjunkit ner till ca 5 grader, det river härligt i skinnet och jag bara älskar det.

Snön lyser med sin frånvaro, men jag hoppas på att vintern kommer bjuda på snö och isvaksbad framöver.

Runt om på Österlen har man nu fått upp alla torggranar. Rekordet i storlek tror jag att Tomelilla tagit i år. Åtminstone om man tänker på stammens omkrets. Jag och Stefan lyckades pricka in själva granresningen och kunde konstatera att det var Österlens bästa åkare som fått uppdraget – nämligen Gröstorps Åkeri.

Nu åker jag iväg på lite äventyr, medan Stefan och alla djuren håller ställningarna här hemma så länge.

Dagens citat:

Om vi alla gjorde det vi är kapabla att göra, skulle vi slå oss själva med häpnad.

Ha en fin dag och slå dig själv med häpnad.

Kram Annika

Kallbadens tid Läs mer »

Adventstiden.

4 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig. / Av Annika Olsson / 1 december, 2024 / advent, Gyllebo / 1 minute of reading

Hejsan.

Bilden ljuger, den är från förra helgen. Snön är ju för länge sedan borta, även om den varit väldigt passande nu till den första adventssöndagen.

Jag har fått upp lite ljus och såklart mamma Ingrids halmstjärna i köksfönstret. Julgardinen ska puffas till så den hänger lite snyggare, men adventskänslan är verkligen på plats nu.