Österlen

Påsk betyder konst på Österlen

Kära ni och kära Blogg.
Vi fick en strålande påskafton …(långfredag menar jag såklart), här längst ner i det östra hörnet av vårt avlång land.
Vi skuttade upp tidigt och for ut. Jag och hundarna tog en härlig skogpromenad och maken min fixade med boden som vi nyss flyttat.
 
Om man råkar vara här på Österlen när påsken infinner sig, ja då lär man inte kunna missa att det är konstnärernas stora helg.
I varje liten by är där fullt med öppna ateljéer och trafiken är stundom alldeles crazy. Det är som om all allmän lag i regler om trafikvett plötsligt försvinner. Just den här dagen råkade vi köra längs kusten från Kiviks hamn till Vitemölla. Galna parkeringar som gjorde att trafiken nästan kollapsade.
 
Jag och Stefan styrde kosan inåt land istället och hamnade på Brunkas Smedja i Gårdlösa.
Kära vänner och välkända ansikte. Rikard, som gör fantastiska smidessaker, som väcker mitt ”habegär”. 
En kär och söt liten vän sedan flera år tillbaka,  Carina, som nu driver sitt eget företag, Carinas byrå.
Sophia Danielsson som målar underbart vackra tavlor, tavlor som gör att man inser att ett hus har på tok för lite innerväggar.
Rikards mamma som har ännu en ny härlig bok färdigskriven. Författarinnan Karin Brunk Holmqvist förstås.
Ja, alltså … kör hit om ni har möjlighet!!
 
 
Vidare for vi till en annan av mina favoriter, Annika Österlind. Underbara kvinnorfigurer.
Högt upp på min önskelista står den läsande damen i hatt.
 
På hemvägen beskådade vi Österlens egen konst. Naturens.
Vi passerade Tommarpsåns dalgång och den vackra vyn.
 
Ja, det måste absolut vara något med den här delen av vårt land: Något som gör att alla konstnärer hamnar just här.
Kanske är det som de sjunger i visan – ”det är lite närmre till himlen från Österlen”.
Vår underbara plats på jorden.
Och jag – jag känner bara djup tacksamhet över att få ha mina rötter precis här.
#HappiChallenge
 
Hoppas ni gör något bra av dagen.
Kram Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna

Påsk betyder konst på Österlen Läs mer »

Ejderns dag i Kåseberga

Hejsan.
Jag älskar den här tiden på året när allting spritter av liv.
Alla djuren  i vår natur är liksom extra alerta och pigga.
Vår lilla blåmes är tillbaka i holken på väggen. Jag kan höra den när jag sitter på mitt kontor och jobbar.
 
Jag och hundarna smög på tå den här tidiga lördagsmorgonen. Det känns nästan som om hundarna förstår att man inte ska störa naturen just nu.
 
På ett av träborden låg skalet av en stor mussla. Jag vet att det finns musslor i Gyllebosjön, men tyvärr är jag inte mycket mer påläst om sorter och så. Men visst är den magiskt vacker och sååå stor.
 
Här hemma har jag påskat till det lite mer nu. Ett björkris har fått komma in och lite gula blommor i min klongvas.
Åhhhh, visst ger påsken en ljuvlig energikick.
 
Tvätten hängde jag ut för att torka i trädgården. Här på landet skapar det alltid lite extra spänning när man gör det. Vid denna tiden på året kan liksom vad som helst hända med den. Det kan börja regna. Har man riktig otur så passar någon bonde i närheten på att köra gödsel. Då luktar de nytvättade kalsongerna inte hallontårta vill jag lova…
 
Den här helgen har naturskyddsföreningen ett evenemang i Kåseberga.Det är alltid härligt att komma dit och extra intressant var det den här eftermiddagen. Kunniga människor föreläste och riktigt grymma naturfotografer tog bilder och visade live på stora TV-skärmar.
Jag lyckades också fånga lite fåglar med min kamera, som plötsligt såg väldigt liten ut.
 
 
Lite pratade man om grodor och andra kryp,  men mest handlade det som fåglar såklart.
 
På hemvägen for vi genom Österlens landskap och jag fångade ett par av våra kända blickfång,
bla. Glimmingehus.
Åhhh vad jag älskar naturen och vårt landskap.
 
Dagerns citat:
Naturen bär en visdom som formats under tusentals år.
 
Det är verkligen så, naturen vet bäst själv. Och vi människor borde lyssna mer på den.
Naturen är liksom alltid lycklig. Om det inte vore för oss människor så hade den alltid varit välmående på sitt eget vis. Vi har så oändligt mycket att lära av djur och natur.
Det får bli mitt bidrag till #happichallenge.
Ett tips om var man kan finna harmoni … i naturen såklart!
…. men gå försiktigt, moder jord är i full blom.
 
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna

Ejderns dag i Kåseberga Läs mer »

Morgonpromenad vid Haväng

Gomorron.
Igår tog vi vår morgontur vid en av de vackraste platser jag vet.
Vid Haväng, här på Österlen.
 
 
När vi körde från Gyllebo hade vi en nymornad sol som strålade över oss, men bara efter någon kilometer mötte vi dimman.
Det gjorde egentligen inte så mycket att det var lite dimma den här morgonen. Haväng är lika vackert i alla väder.
 
Jag, hundarna och Stefan njöt av havsluften och allt det vackra. Havet hade under vintern fört mängder med tång med sig upp på land. Jag undrade lite för mig själv hur det nu skulle bli att bada där med all denna tång på stranden. Kanske sköter moder natur om det på bästa vis. En rejäl storm och havet hämtar kanske tillbaka all tång igen.
 
Hundarna älskar att komma på nya platser. Känna nya dofter och få nya intryck. Lilla valpen Lykke vill förstås gå tätt intill Johnny hela tiden. Hon tror nog att han är hennes fostermamma.
 
Älskade Haväng – en pärla på Österlen.
 
Att baka världens godaste bröd till helgens lunch, det har egentligen bara en enda nackdel … det tar slut innan du hinner blinka. Den här söndagen var det bara för mig att baka nytt.
 
Min söndag lunkade på som vanligt. Lite småplock här och lite småplock där. Vips var det kväll. Jag laddade mina batterier med en härlig stund i badet. Väldoftande badskum och ljudboken i högtalaren.
Mmmmm ….
 
Dagens visdomsord:
Idag tänker jag bara leva i nuet,
om det inte känns obehagligt förstås …
För i så fall tar jag mig en kaka!
 
Ha en härlig måndag och kram från mig.
Annika
 
 
 
 
Dela gärna

Morgonpromenad vid Haväng Läs mer »

Vi går på tur vid Forsemölla och i Mandelmannens hagar.

Hejsan Bloggen.
Det var en grå men ganska mild söndag.
Jag och hunden Johnny gav oss iväg runt sjön tidigt i gryning.
Alldeles ensamma strövade vi fram genom skogen den här morgonen.
 
 
 Nästan all snö och is hade försvunnit, så vi passade på att plocka bort julgransbelysningar och fastfrusna tomtar.
Min ståtliga rumsgran som hängt med i många år, började se mer och mer krasslig ut. I ett sista försök att rädda livhanken på den, flyttade vi helt enkelt ut den i orangeriet. Luften där ute kan göra underverk för ledsna växter.
I ett hörn stod mitt lilla potatisträd och stoltserade med några små lila blommor.
 
 
 På eftermiddagen tog vi småhundarna med oss på en tur.
Lilla valpen Lykke blir lätt bilsjuk, så vi körde bara några kilometer bort.
Vid det bedårande vackra Forsemölla hamnade vi.
 
 
Såklart passade vi på att vandra i Mandelmanns vackra beteshagar.
De mest underbara vyer man kan tänka sig.
 
 
 Vi träffade på familjen Mandelmanns grisar. De där som Gustav älskar, men som Marie är lite rädd för och egentligen inte gillar.
Om jag ska födas till gris i mitt nästa liv, då vill jag bo hos Mandelmannen, för gladare och friskare grisar får man leta efter.
 
Så njöt vi av den fantastiska utsikten, det välkända ”ensamma trädet,” som man kan se från nästan alla platser i Rörum och det lilla söta elverket som nu blivit känt genom TV.
 
Så vände vi och vandrade tillbaka igen.
Jag hoppades för mig själv att denna magiska plats inte kommer få allt för stor uppmärksamhet framöver. Den känns liksom lite för ömtålig för det. Och alldeles särskilt dyster i sinnet blev jag när ett otal cigarettfimpar och påssnusar låg slängda där i vårt underbara landskap… snälla besökare, var rädda om vår moder jord.
 
Dagens tänkvärda:
Låt naturen ha sin gång – den vet bäst själv.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna

Vi går på tur vid Forsemölla och i Mandelmannens hagar. Läs mer »

Vi satte segel och styrde kosan mot årets Äppelmarknad.

Kära Blogg
Vi har haft en fantastisk lördag. Den bästa man kan tänka sig.
Att segla på marknad i strålande solsken, det är en lisa för själen.
 
Att försöka sätta ord på den här fantastiska dagen känns egentligen futtigt och alltför enkelt. Mina bilder får istället ge en bild av vår underbara dag.
Vi kastade loss från hamnen i Simrishamn tidigt på morgonen. Tillsammans med Hoppet och Klara Marie, (skutorna från Skillinge och Brantevik) seglade vi tyst och stilla mot Kiviks hamn.
Madde fixade världens godaste kaffe och frukost i byssan. Vinden kändes lite kylig ute på havet, men solen värmde våra ansikten skönt. Vi kunde inte önskat oss bättre väder.
 
 

Vi anlände till Kivik alldeles precis lagom tills det var tid för skynket att falla från årets äppeltavla.

 
 
Ordningsvakten ”Strutsen” fick såklart skrämselhicka då han fick syn på mig och Madde bakom sin rygg. Säkert gick hans tankar bakåt i tiden, till dansen i Stjärnan på 90-talet … den där kvällen då vi ”lånade” hans kläder och tog över hans jobb, jag och Madde… men allt det där är en helt annan historia ….
 
 

 På bästa försäljarstället stod ”Store-Johnsson” , Maddes far, och sålde lottor för Rotary. Vi vann flädervin och äppelsenap.

 
I några timmar strosade vi runt och njöt av markandsvimlet. Madde köpte kagor till kaffet, som vi skulle njuta på när vi seglade hem.
-”Femtio äppelmunkar tack”, sa Madde, till den något häpne försäljaren.
 
Vi kastade loss och styrde hemåt igen. På ett kick var vi åter i Simrishamns hamn. Troligtvis hade vi haft nerförbacke hem, för tiden rusade snabbt.
Jag vill tacka Madde, Micke och Amelie för att ni tog oss med i båten och gav oss en oförglömlig dag.
Ett varmt tack till våra fina vänner ♥
 
 
Såklart hann jag och hundarna med vår älskade morgonrunda. Dimman låg mystisk över ängen och mycket fanns att snusa på. Behagligt.
Jag vill tacka min fina dotter Emmy som sedan ställde upp som hundpassare den här dagen.
Tack Memsis ♥
 
Dagens tänkvärda ord:
Livet är som en berg och dalabana.
Det har upp och nedgångar.
Men det är ditt val om du skriker
eller njuter av åkturen.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
Dela gärna

Vi satte segel och styrde kosan mot årets Äppelmarknad. Läs mer »

Den 10:e september – sommarens underbaraste dag!

Kära Blogg
Den här dagen sjöng mitt hjärta lite extra. När jag vaknade upp fanns min älskade Amanda här.
Visserligen hade Stefan övergett oss för att jaga över Österlens plöjningar i jakt efter förskrämda harar, men Amanda och jag hade planer för en fullspäckad dag.
Det skulle komma att bli en underbar dag!
 
Morgonen började med hundbus och skogsvandring. Allt i ett lugnt och behagligt tempo. Livsandarna måste liksom också hinna med, och inga tider hade vi att förhålla oss till.
Småhundarna slogs om uppmärksamhet och jag njöt av det extra liv som åter fyllde vårt hem.
 
Vi njöt av morgonturen med alla hundar. Till och med lilla Snowie verkade glad och upplivad, särskilt när hon fick strosa utan koppel, helt i sin egen takt. Johnny och Molly däremot, fick vackert vara kopplade eftersom jag vet att det fanns risk för att de båda hade försvunnit som en avlöning tillsammans.
 
 
Efter en snabb visit på en lokal loppis var det dags för STRANDEN. Vi hade packat för några timmar vid havet.  Knäbäckshusen var vårt mål. Det var här som jag bytte namn till Olsson och platsen gör mig aldrig besviken. Här är alldeles underbart.
Vi fick några fantastiska timmar på den vackraste stranden i världen.
(loppisfynden får jag visa i nästa blogginlägg)
 
 

 

På eftermiddagen när stranden var smockfylld av badjävlar, begav vi oss hem till poolen och hundarna istället.
Vi planerade vår ”mamma-barn” resa i vinter, njöt, läste och när magen började knorra for vi till  Simrishamn och åt en god middag på en uteservering vid gågatan.
 
(roligt foto här ovan – ser ut som om jag klöks … vilket jag inte minns att jag gjorde förstås)
 

 
Kvällen avslutade vi i soffan på tralldäcket. Vi delade på en pytteliten flaska vin och bara njöt.
Min bästa dag på länge ♥
Tack livet!
 
 
 Dagens tänkvärda ord:
När du dansar till din egen takt
kommer människor kanske inte att förstå dig,
de kanske till och med kommer att hata dig.
… fast mest kommer de önska att de själv hade
styrkan att göra detsamma.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
Dela gärna

Den 10:e september – sommarens underbaraste dag! Läs mer »

Kiviks Marknad 2016

Kära Blogg
 
Vi har varit på Kiviks Marknad, som alltid. Men förändringens vindar blåser och det vill liksom inte bli den känslan som förr.
Själv älskade jag när porrtälten fanns och de utmattade porrstjärnorna stod på scenen och sjåpade sig. När raggarna, som tältade nedanför backarna, skrek och skrålade och satte lite färg på marknaden. Jag var bara liten, men jag minns det som igår.
Så här hade vi det i alla fall i år:
 
Den sista marknadsdagen bojkottade vi Kivik och for till Simrishamn och åt en middag som heter duga.
På ”en gaffel kort” har de den bästa maten i stan, så där åt vi en middag som gjorde oss mätta för flera dagar framöver.
Strax över gatan såg vi hur Sarpen gjorde sig redo för en kvällssegling. Det var bla Tommy som var en av kvällens gastar på båten.
 
 
I Gyllebo går allt sin gilla gång och svalorna är mitt uppe i sin babylycka.
 
 
Dagens citat:
 
Tystnad är något vackert.
Förutom om du har barn.
Då är den misstänksam.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Dela gärna

Kiviks Marknad 2016 Läs mer »

Blomsterbindning på Allé och Ullaredstur med töserna.

Kära Blogg
Jag har haft några dagar, fyllda med roliga aktiviteter.
Först var jag på en mysig kväll hos Eva på Allé. Där fick vi lära oss att binda en stor härlig vårbukett. Vi startade kvällen med en god soppa, och den lilla söta servitrisen var ingen mindre än Emmys skolkamrat, Louise.
En underbar kväll, och jag tackar Tina för initiativet.
 
 

Dagen därpå klev jag upp i ottan och begav mig med töserna Hurtig och Marita till Ullared.
Ingrid har blivit med två hundar, och först fick jag såklart stifta bekantskap med lilla hunden Signe. En underbar liten flatte.
Allt var precis alldeles som vanligt där på Ullared. Vi åt våra sillamackor. Vi handlade nästan ingenting. Men vi hade sådär mysigt och kul som vi alltid brukar ha. Vi avslutade dagen med att hälsa på i Lenas stall och se på de små fyrlingarna och suga in den friska och go doften av stall och lyssna på kornas lugna idisslande. 
Tack Ullaredstöser för en härlig dag, med goa skratt, allvarliga samtal och det bästa sällskapet.
 
Dagens kloka ord som inte har ett dugg med inläggets innehåll att göra, men tänkvärda ändå:
 
Bra killar finns bakom varje hörn sa Gud, medan han skrattade och gjorde jorden rund.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 

 

Dela gärna

Blomsterbindning på Allé och Ullaredstur med töserna. Läs mer »

Kiviks Musteri och en liten titt hos svärmor.

Kära Blogg
Den här morgonen låg det ett tunt, tunt skikt av is på delar av sjön. Det såg ut som det finaste kristallglas.
En vacker morgon.
 
 
Jag och Stefan körde en runda till Kivik för att köpa äppelmust på Musteriet. De har en uppsjö av olika produkter där, men vi gillar mest deras gamla, hederliga äppelmust.
Vi tittade också till svärmor Karin som varit lite sjuk den senaste tiden. Alltid när jag kommer till svärmor Karin, så går jag därifrån med någon liten sak som jag fått. Den här gången fick jag hennes gamla rävmössa. Åhhh, den blev jag så glad för. Jag minns att även min egen mamma Ingrid hade en sådan när jag var liten. För ett tag sedan fick jag hennes underbara gamla handväska från 50-60 talet. Ja, nu är jag snart en riktigt liten tant!
 
 
Dagens ord:
Vi vet alla att spegeln inte kan ljuga …
Vi ska bara vara glada över att den inte skrattar …
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
Dela gärna

Kiviks Musteri och en liten titt hos svärmor. Läs mer »

Hockeyderby. Brösarp – Maglehem.

Kära Blogg
I min barndomsby, där jag gått i skolan i många år, har det varit hockeyderby mellan Maglehem och Brösarp. Såklart var vi där och hejade!
 
 
Men först började dagen med en väldigt kall promenad. Det var så kallt så jag tyckte att till och med klockornas visare frös fast. Vi gick ner till sjön, men jag förstod att båda hundarna led av kylan, så vi vandrade hemåt igen.
 
Molly och Johnny såg att tycka att nu kunde det vara nog med kylan.
 
 
I julas fick jag av våra anställda den vackraste blomsteruppsättningen man kan tänka sig. Nu tyckte jag att det var dags att sätta om de underbara blommorna i andra krukor. Det fick bli eftermiddagens bestyr.
 
 
Så var det då derby i Brösarp. Det var sådär jättekallt så man nästan inte kunde andas. Trots det hade många Brösarpsbor samlats vid den gamla hockeyrinken för att heja på alla tappra spelare. Jag kan ännu minnas när vi i skolan fick åka skridskor i samma gamla vackra trärink. På den tiden var jag en riktig prinsessa. En isprinsessa. Jag tyckte i alla fall själv att jag var rysligt duktig på alla iskonster som jag övat in på en frusen liten mosse i vår kohage i Christinehof…
Många kända ansikte träffade jag på den här kvällen. Amanda kom också med lilla hunden Snow. Vi åt grillade korv och njöt av kvällen. När det stod klart att Brösarp skulle gå segrande ur derbyt, valde vi att köra till pappa Kurt för att värma upp våra frusna fingrar och tår.
 
När vi åter var hemma i Gyllebo blev det en stunds mys med alla fyrbenta vänner.
 
I Australien verkar allt gå sin gilla gång. Emmy har berättat att hon nu har funnit kärleken, och egentligen bara har ett enda problem…. Kärleken är en ko och problemet är att de inte vet var hon ska göra av sina sopor.
 
 
Dagens kloka ord:
Om vi någonsin ska kunna njuta av livet, så är tiden nu. Inte i morgon eller nästa år.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
Dela gärna

Hockeyderby. Brösarp – Maglehem. Läs mer »

Rulla till toppen