Äntligen!
Hejsan.
Så hade vi äntligen, ÄNTLIGEN kommit fram till den där dagen då min dotter skulle komma hem till Sverige igen. Som vi längtat allihopa!!
Efter 2,5 år skulle hon just den kvällen landa på dansk mark igen och det kändes som om klockan sniglade sig fram.
Samtidigt som jag var ganska trött och sliten, så kände jag mig fullproppad av energi på ett egendomligt vis. När jag blickade upp mot himlen så tänkte jag på Andréa som varit på resande fot i nästan ett dygn redan.
Men till sist var det äntligen dags för oss att bege oss till flygplatsen. Utrustade med svenska flaggor följde vi hennes plan på flygplatsens skärmar och det gick som ett lyckorus i kroppen när texten ”landed” tillsist stod vid hennes flightnummer.
Och så kom hon ÄNTLIGEN!!! Skrattande kom hon där bland alla de andra resenärer. Älskade underbara unge!
Såklart blev det ett kramkalas som aldrig riktigt ville ta slut. Om och om igen var vi tvungna att krama om henne och liksom bara känna på henne. Såååå underbart när man varit åtskilda under en så lång tid att man knappt kan förstå det. 28 månader, det ÄR en lång tid!
Sedan begav vi oss över Öresundsbron och styrde kosan mot Emmys lilla mysiga lägenhet i Malmö. Där var det förberett för ett litet första välkomstskålande.
Dagens citat:
Ditt barn är den människan som du bär i din kropp i nio månader, håller i din famn i många år och som finns i ditt hjärta till dagen du dör.
Självklart är det inte bara jag som är glad över att ha min dotter hemma. Hennes pappa, bonuspappa, bonusmamma och hennes älskade systrar delar förstås min glädje och lycka.
Ha en fin dag. Här hemma hos oss så ska vi fortsätta fira lite grann även ikväll.
Kram Annika
