Allmänt

Grytjakt i min hembyggd.

Lämna en kommentar / Allmänt, Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej och gomorron.
I helgen fick jag följa med på jakt i min hembyggd. Mitt älskade Christinehof.
Det var maken min som blivit bjuden att följa med av sin käre jaktkompis. Så då kom jag också med på ett hörn.
Någon jägare är jag ju inte direkt. Jag kan egentligen bara skjuta med min Canon (och såklart med min pickadolla  – ”Glocken” i militärerna.)
 
Det var grytjakt som stod på kvällens agenda.
Christinehofs arrendatorer var inbjudna för jakt och efterföljande korvgrillning.
Vi samlades på ”Gården” vid Christinehofs slott.
 
 
Ute på gårdsplanen lekte jakthundarna och barnen, glatt och förväntansfullt.
Busiga hundar och ungar.
 
 

Alla blev tilldelade olika platser och gryt.

Jag skulle sitta i ett torn där chansen att fånga vildsvin och kronhjort på bild var ganska hög.
Såklart skulle det vara kul att fånga lite djur på bild, fast trevligast på hela kvällen var ändå att få träffa min ”gamle” skolkompis Håkan. Han var sig på pricken lik från förr. Och undrar någon om det finns några rävar på Christinehof – så är där i alla fall två bakom hans båda öron … Härlige Håkan.
 
Så måste det vara något av en trend där på Christinehof – det här med rutiga skjorter …
 
Väl ute i mitt torn gjorde jag mig beredd att fånga alla vilda djur på bild.
 
På långt håll såg jag ett litet rådjur strosa runt i skogsbrynet.
 
Sedan satte det igång att skråla ….. Det var i en stuga ett stenkast ifrån mitt jakttorn där det tydligen var ett rejält party. Jag kunde höra hur det sjöngs snapsvisor och hurrade och väsnades.
Såklart vågade inga djur komma ut ur skogen när där var ett sådant fasligt oväsen och tivoli. De enda två som trotsigt vågade sig ut ur buskarna var två kärlekskranka harar.
 
 
Tillsist när det nästan var beckmörkt och jag skulle till att packa ner min kamera så hörde jag dem …. nöff, nöff, nöff.
Där nedanför mitt torn bökade ett helt gäng grisar runt. Några bra bilder gick det såklart inte att ta, fast det gör inte så mycket. Vildsvin har jag faktiskt sett väldigt många gånger förr i mitt liv. Man kan ju nästan säga att jag är uppväxt tillsammans med sådana här vilda svin …
 
Sedan var det dags för korvgrillning.
Fem grävlingar och tre rävar hade blivit kvällens byte.
 
Tack Linus för att du bjöd med Stefan och tack för att även jag fick hänga med på ett hörn.
Och Håkan, tack för korven. Sååå kul att träffa dig.
 
Dagens citat:
 
Livet är att våga äventyret
eller ingenting alls!
 
Ha en härlig dag.
Kram Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Grytjakt i min hembyggd. Läs mer »

Lintottar i poolen.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hej på er.
 
Vår semester sjunger på sista versen och även om sommaren inte bjudit oss på sitt bästa väder så har vi en massa fina dagar att se tillbaka på.
För en ”dålig” svensk sommar är bättre än ingen sommar alls.
 
I veckan har vi haft besök av de sötaste små töser ni kan tänka er. Just den dagen var en strålande solskensdag och det blev såklart en massa bus i poolen.
 
Lilla hunden Lykke hittar ständig och jämnt på med bus. En dag när jag kom hem ifrån affären var hela golvet fullt med pärlor … Hon hade ”tittat” lite på ett par av mina sandaler …
 
Fast jag älskar min hundar oändligt.
Både den stora och de små!!
 
En dag blev jag sådär väldigt bortskämd av maken min. Han bjöd på middagen och fixat allting alldeles själv innan han stolt ropade ”maten är klar, älskling” ….
 
Dagens citat:
 
Ha en underbar lördagkväll och en stor kram.
Annika
 
 
Dela gärna
     

Lintottar i poolen. Läs mer »

Ikea är väl inget måste.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej på er.
När solen lyser med sin frånvaro så får man försöka hitta på lite småutflykter istället på sin semester.
Mellan regnskurarna passar jag såklart på att klippa gräs och pyssla i trädgården. För det växer så det knakar av allt regn nu.
En och annan liten groda räddar jag, för man vet ju aldrig om det gömmer sig en prins i någon av dem …
 
 
Så har vi varit på Ikea i Malmö. Asså, det här med Ikea är inte min melodi egentligen.
Efter en liten stund i varuhuset så stod vi åter på parkeringen och hade handlat klart. Det som låg i botten på vår stora pappkasse var några örngott och 6 stycken bordstabletter … Ganska onödiga inköp egentligen!
Och i min kropp spred sig en massa stresshormoner av alla intryck. Jag tycker inte ens om den där Ikeastilen.
Hahaha … vad gjorde vi här!?
 
 
Nej, det är nog bättre att jag håller mig hemma i Gylleboskogen istället.
Det är ju såååå mycket behagligare också.
Att vandra stilla i den regntunga morgonen är ljuvligt.
 
 
Eller att lunka fram sådär i ett alldeles lagom tempo, som känns nästan som meditation. Ja, det är tusen gånger bättre än att konka till Ikea egentligen.
 
Dagens tänkvärda:
 
Det finns inga måsten
i livet.
Allt du gör är
handlingar av dina
egna beslut.
Du måste inte ens äta
eller sova – det är val
du gör för att överleva.
Så tänk igen, vad
måste du egentligen
göra idag?
 
Ja, inte tusan måste jag åka till Ikea fler gånger…. i alla fall inte på ett bra tag.
Ha nu en skön dag hör ni och tänk efter vilka ”måsten” ni egentligen har just idag…. kanske är ditt ”måste”  att åka  till Ikea ….
Kram på er och tack för titten.
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Ikea är väl inget måste. Läs mer »

En idol och en förebild.

Lämna en kommentar / Allmänt, Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Ni som känner mig lite bättre, ni vet nog att jag inte är någon person med så stora kunskaper inom konstens värld.
Jag bedömer helt fräckt alla konstnärers verk utifrån mitt eget hjärta. Det jag tilltalas av, det tycker jag är bra helt enkelt.
En stor konstnär känner jag i alla fall till, och det är fotografen Lennart Nilsson.
I sommar finns hans utställning på Fabriken i Bästekille.
 
 
Lennart Nilsson, den största fotografen av dem alla.
Jag tror att alla människor vet vem han var. Såklart vet ni väl alla att det var han som bjöd in oss genom sina helt otroliga bilder att få se något fantastiskt. Vi fick se ”det osedda”. När ett barn blir till! Kanske det som gjorde honom mest känd.
Tyvärr avled Lennart Nilsson den 28 januari i år. Men vilken skatt han lämnat efter sig.
 
 
Men han har tagit så många fler bilder än de ”medicinska bilderna”.
Gamla underbara foton från Kiviksmarknad  finns det där på utställningen. Inte visste jag att man förr hade gyttjebrottning där …
 
Han var inte bara en mycket skicklig fotograf, han var alldeles säkert en underbar person och medmänniska.
Alla hans porträttbilder skvallrar om en avslappnad och förtrogen stämning, som bara kan ha uppstått av att modellerna var helt bekväma med sin fotograf.
Dessa underbara bilder på Ingrid Bergman …
 
 
Vissa tokiga bilder undrar man hur han egentligen fick ihop….  En massa människor som i rätt ögonblick skulle göra precis rätt saker. Med tanke på den teknik som han hade till sitt förfogande på den tiden blir hans konstnärskap så oändligt mycket större.
 
Såklart var där en hel avdelning med hans mest kända livsverk. Den om hur ett barn blir till och dess olika fosterstadier. Lika häpnadsveckande varje gång man ser dessa foto, tycker jag.
 
 
Några av mina favoritbilder var de vardagsbilder från 50-talet om en barnmorskars arbete.
Fantastiska ögonblicksbilder från en annan tid.
 
Jag kan verkligen rekommendera er att göra ett besök här på Fabriken för att ta del i alla de fantastiska bilder som den underbare Lennart Nilsson lämnat efter sig åt oss alla.
 
Och som varje stor fotograf, så tog han såklart några ”selfies”.
Själporträtt av Lennart Nilsson.
 
 
Enligt Lennart Nilsson närstående, så var han inte intresserad av att prata om vilka kameror han använde sig av. Kanske hade han lite samma tanke som jag själv med mitt fotograferande … ”den bästa kameran är den du har med dig” ….
Nu kan jag ju inte på långa vägar jämför mig med honom (en glad amatör som jag ju själv är) men lite av hans personlighet tilltalar mig väldigt mycket och han får fortsätta att vara min idol och min förebild.
Vilken fotograf!!!
 
 
 När vi åter steg ut i solen från den fantastiska utställningen stod byns smed ute vid sin smedja. Även han såg ut som ett stycke konstverk där mitt i vardagen.
 
Här hemma sysselsatte min dotter Andréa sig med allehanda saker. Efter att ha jobbat ibland ända upp till 120 timmar/vecka, så går det kanske inte helt lätt att bara gå omkring och lata sig.
Lite luftpistolskytte i trädgården kan alltid roa.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Insistera inte på att bli
välkänd; var istället
någon som är värd att
lära känna.
 
Det bästa är nog att bara vara sig själv tror jag – det kommer man alltid längst med.
Vem skulle man annars egentligen vara, alla andra är ju redan upptagna.
 
Ha en fin dag.
Kram Annika
 
… och likt Lennart Nilsson blir det ett självporträtt från mig också – fast med en helt annan teknik än hans …
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

En idol och en förebild. Läs mer »

”Kom å köp, kom å köp” …

Lämna en kommentar / Allmänt, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Hela förra veckan avlöste alla marknaderna varandra.
I slutet av veckan var det Sjöbomarknad som stod på tur och i veckoslutet har det varit loppisar lite överallt på Österlen.
En favoritloppis för mig och Stefan är såklart den som Kiviks IF anordnar.
Där på Kivik stod Stefans båda bröder och sålde tavlor för glatta livet.
 
Till Sjöbo åkte vi tillsammans med min dotter Andréa.
Eftersom vi alla var väldigt hungriga så startade vi kvällen med vars en langos. Mmmm … det är så gott tycker jag. Fast så äter jag det bara en gång om året så då hinner man ju aldrig tröttna.
 
Stefan fyndade lite nya fiskedrag. Sedan stötte vi på min syster Görel där på marknaden.
Samuel, Andréas kusin, blev överlycklig över att ha hittat en själsfrände vad det gällde karusellåkning. Den där karusellådran vet jag alldeles bestämt varifrån den kommer … för själv hängde jag alltid upp och ner i det värsta åkattraktionerna som fanns. Likadant varje år.
 
Så träffade vi på en av Andréas bästa vänner från sin gymnasietid, lilla söta Maria. Även hon tycktes vara född med den där karusellådran.
 
Såklart har vi varit på Kiviks loppis också.
Milda makter så mycket människor!! Och så mycket pinnaler.
 
Vid ståndet för tavlor och konst stod mina båda svågrar. Mats och Thomas. Alltså Stefans båda bröder.
Jag vet inte om de sålde någon Picasso där den här dagen, men jag hoppas att de fick in en rejäl hacka till sin idrottsverksamhet.
 
I vanlig ordning träffade Stefan på bekanta precis hela tiden.
Själv fyndade jag en vas. I grönt glas som jag älskar!
Efter att ha googlat har jag förstått att formgivaren är en man som heter Gunnar Ander Lindshammars glas.
Jag betalade 30 kronor, och det är jag såklart helt nöjd med.
 
 
Dagens citat:
 
Ibland försöker
människor att leta fel hos dig!
Kanske för att de inte kan
hantera allt som är rätt
med dig!
 
Visst borde vi alla försöka se varandras goda sidor mer.
Det får bli mitt lilla mål den närmaste tiden – att lägga märke till alla människors bästa sidor.
 
Ha en fin dag och tack för att ni tittade hit. Välkomna igen.
Kram på er.
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

”Kom å köp, kom å köp” … Läs mer »

Välgörande för både fötter och själ.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Åhhh, jag måste göra lite reklam igen…
Att gå till Lises fotvård det är minst sagt en ”lisa för både fötter och själ”.
Såklart är det fantastiskt skönt att få sina fötter ompysslade och redo för alla strapatser som väntar. Jag tänker på dessa stackars små fossingar som dag ut och dag in tar mig genom livet och bär upp hela mig och min tyngd.
Visst förtjänar de att vårdas lite extra någon gång!!
 
 
Där hos Lise blir inte bara fötterna glada. Jag kan lova att man blir glad i hela själen av underbara Lise.
Hon är en varm, mjuk och sprudlande glad fotterapeut. Ni hittar henne i Brösarp där hon har sin mottagning i samma lokaler som Brösarps spa.
Lika ofta som jag unnar mig ett besök hos frissan, lika ofta får mina fötter en rejäl dos kärlek där hos Lise i Brösarp.
Även Stefan har upptäckt hur välgörande det är och följer mer än gärna med mig dit.
 
 
 
Jag kan verkligen rekommendera att gå och få omvårdnad om sina fötter.
Lises fotvårds facebooksida med mer uppgifter hittar ni här.
 
Jag har varit otrogen …
Ja, efter alla år hos samma underbara hårfrisörska har jag varit hos en ny frissa i Tomelilla.
Först strulade jag själv till det med att dubbelboka mig, sedan gick min frisör så olyckligt och bröt foten i sommar.
Det blev alltså en akuttid hos en ung söt frisör på LUGG i Tomelilla. Hon tog sig ann mig när jag inte längre stod ut med mitt burr.
Men såklart ses vi igen till hösten min härliga frissa Marianne!!
 
 
 
I veckan har vi varit i Lund för ett återbesök hos Stefans doktor. Vi fick lite förklaring på vad som egentligen hände då när han blev så sjuk. Hur illa det egentligen var och hur dåliga värden han faktiskt hade då när vi kom in…
Nu är det bara att se framåt. Sjukdomen är kronisk, men förhoppningen är att det blir så pass bra att Stefan kan må bra och leva som vanligt ändå framöver. När man varit så sjuk så tar det en stund att repa sig, sa doktorn tröstande.
Han är brun som en pepparkaka och det gör nog att han ser ut att må bättre än han kanske egentligen gör.
Av medicinerna får han en rad biverkningar, bla är han darrig så han knappt kan knäppa en bild från sin telefon. Det där verkar inte störa honom, inte mer än när han tänker på den stundande jaktpremiären i augusti…
Jag vill passa på att tacka de vänner och bekanta som hela tiden hört av sig bara för att höra hur det står till, med både mig och Stefan. Er omtanke är guld värd för oss. Tack! 3♥
 
Lite hälsosam sallad på sjukhuset innan vi for hem till trygga Gyllebo igen.
 
Dagens citat:
 
Empati är som en muskel som växer sig starkare
för varje gång vi använder den.
 
Ha en fin dag alla ni.
Kram Annika
 
 
 
 
Dela gärna
     

Välgörande för både fötter och själ. Läs mer »

Högt upp i det blå.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
En kväll i veckan kom det en helikopter till vår lilla sommarby här på Österlen.
De som ville fick mot betalning åka en kort men intensiv tur över vårt älskade Gyllebo.
Vi samlades vid pumphuset för att invänta flygmaskinen.
 
Det var jag och min yngsta dotter Emmy som var sugna på en tur upp i det blå. Stefan hängde med mest för att titta på..
Så var det såklart en massa andra Gyllebobor som också ville vara med på kvällens evenemang.
 
Ett bra tag stod vi där i kvällssolen och väntade. En del började bli otåliga och undrade om det verkligen skulle bli någon helikopteråkning av… men så kom det plötsligt en ung kille…
Jag tyckte först att det såg ut som en hårdrockille eller kanske någon medlem ut Sex Pistols. Fast det var en grabb som utlovade att helkoptern minsann var på väg från Baskehållet och inom kort skulle anlända hit till oss.
Så vi fortsatte tålmodigt att vänta.
 
 
Det gick alls ingen nöd på oss där vi väntade i kvällssolen. Det var en underbar sommarkväll och egentligen tyckte jag att det var ganska mysigt att få småprata med mina grannar och lära känna dem lite bättre.
 
 
Det var gamla och unga, tvåbenta och fyrbenta som kom för att åka en sväng eller helt enkelt bara av nyfikenhet och för att titta…. ja de fyrbenta fick såklart inte åka med upp i luften.
Alla väntade vi ivrigt.
 
Till sist hördes det surr i skyn bort mot Baskemöllahållet. 
Där kom luftfarkosten vi alla väntade på.
 
Sedan fick vi dela in oss i lagom gäng på fem, sex personer.
Turen var över innan man hann blinka, men alla såg så glada och nöjda ut när de åter stod på marken.
 
Precis innan det var min och min dotters tur att flyga upp i luften var det dags för bränslepåfyllning.
I hemlighet var jag lite extra glad fördet … det hade varit lite trist att få soppatorsk och kanske behöva hoppa i Gyllebosjön för att rädda livhanken.
 
 
Så var stunden då inne. Betalning och hörselkåpor på.
Nu kör vi!!
 
Det var inte lätt att hinna fota så mycket på den korta lilla turen, men några bilder blev det…
 
 
Tiden går fort när man har roligt …
… ja, man hann liksom inte blinka förrän vi stod på marken igen.
 
Några sista bilder innan det var tid att ratta hemåt igen.
 
 
Jag tyckte att det var ett verkligt trevlig initiativ. Kanske var det inte själva helikopteråkningen som var det väsentliga, utan det faktum att vi alla samlades lite enkelt och fick träffas.
Jag hoppas att det kommer fler tillfälle att göra något ihop.
Kanske, kanske kan vi göra det till en tradition att samlas … inte för att flyga i luften, utan bara för att träffas i alla enkelhet med benen på jorden …
 
Dagens citat:
 
Ingen av oss kommer
ändå härifrån levande,
så sluta att hålla
tillbaka dig själv.
Njut av maten.
Promenera i solen.
Bada i havet.
Flyg helikopter.
Berätta vad du döljer
i ditt hjärta.
Var galen.
Var snäll.
Var levande.
Det finns inte tid
för någonting annat.
 
Kram på er alla
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Högt upp i det blå. Läs mer »

Rosor äro röda …

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
 
Såhär i mitten av juli får man väl säga att det är rosornas tid.
Älskade underbara rosor.
 
I helgen hamnade det en bukett klart röda rosor hemma hos mig.
Visst blir man glad av en bukett blommor!
 
På baksidan, eller framsidan … beroende på varifrån man ser det, så har vi satt lite rosor som vi fått av min svärmor Karin. Nu har vi utökat rosbeståndet där och satt ytterligare några sorter.
Allihopa i olika färger. För det är så jag vill ha det. Jag har valt så de kommer att bli ungefär lika höga allihop, men det ska vara en skön blandning av färger. Ungefär som en enda stor rosenkompott när de växt till sig lite.
 
Stefan hjälpte mig lite med grävningen, men han fick pausa ofta och ta det lite lugnt då sjukdomen gör honom svag och eländig fortfarande.
De rosor jag valde hade en alldeles fantastisk doft. Det är en egenskap som är nog så viktig för en ros.
 
I veckan har det varit ett stort scoutläger i Sjörröd. Jag och hundarna passade på att ta vår runda så tidigt som möjligt.
-Hur många hundar har du egentligen, frågade en morgonpigg dam mig i skogen, då hon fick syn på lilla Molly i ryggsäcken. Jag sträckte upp tre fingrar i luften och tänkte för mig själv ”inte en enda för mycket!”
 
 

Det har varit möte i vår samfällighetsförening. Efter fjorårets ganska höga toner var det så glädjande att det här årets beslut togs i bästa samförstånd.
Jag tycker att det är av största vikt att man står på god fot med sina grannar och inte hittar på en massa små tramsiga bagateller att bråka om.
Bra jobbat alla ”granna” grannar från Gyllebo.
 
På tal om något helt annat … de vackraste ögon …
 
…. ja, de har nog denna grabben!
Samuel, min systerson.
 
 
Dagens citat:
 
Du föddes för att
vara en äkta person,
inte en perfekt.
Du är här för att vara dig själv,
inte den andra
vill att du ska vara.
 
Man ska vara vänlig, omtänksam och visa vanligt hederligt bonnahyfs mot andra tycker jag. Sedan får man vara precis vem man vill.
 
Kram på er
Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Rosor äro röda … Läs mer »

Ingen koskräck här.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
För ett par dagar sedan hade vi vår sista kursdag i valpkursen som jag går med min lilla hund Lykke.
Den här gången var det en ren bonusgång, som fina, goa Jenny satt in lite extra som avslutning på kursen.
Det blev miljöträning och lydnadsträning vid kyrkan i Gladsax.
 
Vi hälsade på korna i Gladsax, för att träna bort allas vår koskräck. 
Kanske blev det omvänd träning för kor och kalvar också… kanske fick även kossorna lite övning för att bli av med sin valpskräck 
En härlig miljöträningsrunda med fina hundvänner i den sköna sommarkvällen.
 
Tack fina Jenny för denna gången.
Hos dig fokuserar vi alltid på det som gått bra, att hitta nya vägar att lösa problem. Alltid med glädje och en stor nypa humor. Att misslyckas är inte hela världen bara man lär sig något till nästa gång.
Varenda gång kör i alla fall jag hem från kursen med en nöjd känsla i kroppen, och det är det allra viktigaste när man tränar med en levande varelse som dessutom är en kär familjemedlem!
Tack Jenny!
♥
 
Det här med modern konst är egentligen inget som jag förstår mig på. 
Konst över huvudtaget är väl egentligen en högst personlig värdering och bedöms efter vars och ens känsla som den skapar.
Norr om Simrishamn fanns plötsligt dessa naturliga små konstverk ute på ett fält.
Alldeles bedårande var min spontana åsikt…
 
 
Så många har frågat hur han mår …
Min käre Stefan. Han mår bra mycket bättre nu. Även om han tvingas ta stora mängde medicin med bla en hel näve kortison, så är det ganska ok, säger han.
Han tar det lugnt. En och annan liten promenad och lite trädgårdspyssel är vad han orkar med.
(Stefan på hjärtintensiven kan ni läsa om här.)
 
 
…och det där med ambulansen vi blev nekade … det är nu Lex Maria anmält.
Inte för vår egen skull, utan för att ingen annan ska stå utan hjälp när den behövs.
 
 

Dagens klokskap:

 
Man kan inte välja hur man ska dö.
Det enda man kan bestämma är hur
man ska leva.
 
Jag försöker leva varje dag.
Ler alltid mot min spegelbild på morgonen, hur eländig den där bilden än ser ut.
För vet ni,  vår hjärna är ett ganska lättlurat organ. När munnen ler så tänker hjärnan …
-”hmmm … munnen ler, då är vi alltså glada idag …”
 
Glada kramar från Annika
 
 
 
 
 
 
 

 

 
Dela gärna
     

Ingen koskräck här. Läs mer »

Annikas hastverk

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej och gomorron
I veckan har jag svängt ihop en mumsig tårta med jordgubbar och hallon på. En vanlig enkel gräddtårta, som blev allt annat än vacker. Min mamma muttrar nog ifrån sin himmel att det där mest liknar ett hastverk.
Hon har förmodligen helt rätt. Ingen vacker skapelse för att tillhöra släktet bakverk.
Mmmmm …. men ljuvligt god blev den likaväl.
 
 

Japp, det är så jag kan vara ibland. Lite hastig av mig. Skynda, skynda för att hinna med allt jag vill i livet.

Nu är det inte alltid en dålig egenskap det där med att göra saker i en nafs …
 
I veckan sprang jag lite fortare än jag brukar. Sakta börjar formen komma tillbaka, och snart är jag tillbaka till min favoritmarsch … 6 minuter /kilometer är min gamla vanliga lunk innan min rygg kollapsade. En mil på en timme är målet. Jag vet att det går, jag har gjort det förut.
Japp, när man joggar då är det minsann en bra egenskap att vara hastig av sig.
 
Hastigt och lustigt blev jag hundvakt åt en liten Snowie-hund i veckan. Det är min dotters lilla pomeranian. Amanda och Jimmy skulle plötsligt åka på semester och då fick jag rycka in som hundpassare.
Det var såklart inga som helst problem. En hund mer eller mindre, har ingen betydelse.
 
Något som tagit en faslig tid däremot, det är att driva fram en ny saintpaulia.
Ett enda litet blad skulle räcka. Ner med bladet i jord, vattna och vänta. Och som jag har väntat!!
Men se, skam den som ger sig. Nu äntligen tittar det upp lite nya blad där i min tråkiga kruka.
 
Med lite tålamod så är den snart lika fin som den här:
 
Det är sällan jag gnäller över saker jag köpt och som inte håller måttet…
Men när jag köpte Niveas ansiktskräm för ett tag sedan, ja då kände jag mig lite förd bakom ljuset faktiskt.
Tycker inte ni att det är en onödigt stor förpackning till den lilla klick kräm man faktiskt köper!?
Det gör inget, för nu har jag blivit en lärdom rikare.
Vad värre var … när jag var på Rusta och köpte en helt vanlig 200 g chokladkaka visade det sig att den krympt och innehöll bara 150 gram. Det där borde räknas som rent kriminellt – att ändra på något sådant!! Är det inte lag på ett Marabou schweitzernöt ska innehålla precis 200 gram!!? Sådär viktiga produkter som choklad, de busar man inte med hur som helst!!
Livet rullar vidare, trots att innehållet vi köper bara krymper och förmodligen blir varorna en liten gnutta dyrare på kuppen. That is Life.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Vi får inte alltid
det vi vill, men förr
eller senare ger
livet oss det vi
förtjänar.
 
Åhhh vad jag älskar att tänka så, att det verkligen finns något som heter Karma.
Den här dagen gav livet oss en himmelskt god jordgubbstårta i form av ett hastverk och en extra liten hund som hastigt anlände hit..
Hoppas ni också fått något gott tillbaka av livet.
 
Kram Annika
 
 
Dela gärna
     

Annikas hastverk Läs mer »

Rulla till toppen