februari 2016

Golvval kan vara knepigt.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig. / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Den här morgonen upptäckte jag något mystiskt i skogen. Någon hade bundit en massa små rosetter av snitselband i buskarna i ett litet snårigt område vid sjön. Jag grubblade länge på vad det där skulle vara bra för …. men nej, jag förstod inte vad det hela skulle tjäna till.
 
Vi har varit hos vår vän Ola och tittat på tänkbara golv till vårt hus. Det gäller att tänka länge och väl och verkligen välja rätt. Eftersom det inte bara är mig och Stefan som golvet ska passa, så har förstås djuren också fått vara med och prova och testa …. Vi är alla rörande överens om att ett tåligt och slitstarkt golv måste vi ha, och det nuvarande furugolvet vittnar om att mjuka träslag är inget för oss med hundar och katter.
”VeterinärAndréa”, som ju var hemma, kom med den skämtsamma idén att vi kunde operera bort klorna på djuren. ”De e nock ente så jättedyrt, sa hon” ….men då fick hon onda ögat av oss alla!!
 
 
Blääää Andréa, våra bebisar skojar man inte om!!!
 
 
 
 
Dagens tänkvärda ord:
Dansa som om ingen ser dig …
för det är det ändå ingen som gör – de tittar på sina telefoner.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 

Golvval kan vara knepigt. Läs mer »

Världens bästa Tina och världens bästa Andréa.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
För det mesta brukar jag ha en väldig tur med vädret när jag tar mina morgonvandringar. Så även den här morgonen. Underbart och skönt.
 
Strax innan middag kom underbara Tina hit. Med sig hade hon en uppsjö av påsar med olika gotter i. Först blev det bullar med pålägg och lite senare när vi pratat och grejat med saker som vi skulle fixa, då var det dags för sittning nummer två. Wienersemlor. Finns det något godare? Jag älskar när Tina tittar ut hit till mig. En som möjligen älskar det minst lika mycket som jag själv, är hunden Johnny. Han blir liksom helt fjollig när Tina kommer. Han gör sig till och ska visa henne allt som han vågar göra trots att det egentligen är förbjudet och trots att han aldrig brukar göra det i vanliga fall. Tex att stå i vägen under bordet när vi äter så vi inte får plats med benen någonstans. Tina brukar ha lite godis med till båda hundarna och det kan ha en viss betydelse.
Tack  älskade Tina för en mysig eftermiddag.
 
 
Renoveringen går framåt. Nu börjar uppbyggnaden i etapp 1. Klädkammaren ska färdigställas och en elektriker måste hit, innan väggen kan byggas färdigt. Nu får vi lägga lite tid på finplanering och materialval. Närmast på tur står att välja golv.
Johnny älskar att ligga i vägen. Ju rörigare och skitigare, ju bättre tycker han.
 
Så kom hon då tillslut hem. Min efterlängtade äldstadotter  Andréa. Jag fullkomligt älskar att plötsligt höra hennes pigga röst i dörren, när hon stormar in med en ryggsäck som är nästan lika stor som henne själv och kvittrar ”hejhej”.
Runt henne stod den här kvällen en stank av grisaskit, damm och ammoniak. Hon hade varit på besök på sin gamla kära arbetsplats för att bjuda på en kaka. Det slutade med 4 timmars arbete och kastrering av grisar.
Det fick bli en dusch och en bastu för hennes del. Katten Felix passade på att få lite kärlek och mys, han också.
… och så passade jag själv också på.
Älskade unge!
 
Dagens kloka ord:
Det finns många sätt att säga ”Jag älskar dig” på …
* Kör försiktigt
* Är du hungrig? Har du ätit?
* Fryser du? Ska jag värma dig?
* Jag kommer och hämtar dig så slipper du ta bussen.
 
Vi får bara komma ihåg att lyssna …
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 

Världens bästa Tina och världens bästa Andréa. Läs mer »

Min kusin Gunilla.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Så dyker jag med näsan ner i mitt gamla album igen.
Den här gången handlar det om min kusin Gunilla. Jag träffade henne ganska ofta när jag var barn. Vi brukade åka till varandra när det var jullov eller sommarlov och sova över hos varandra i någon vecka. Gunilla och jag var nästan på pricken lika gamla. Jag minns att jag tyckte väldigt mycket om hennes bror Torgny också. Torgny var något år yngre och jag minns honom som ständigt glad och lite busig.
Jag och Gunilla älskade båda katter. Jag hade ju min vildkatt som jag lyckats få tam och som varje år fick två kullar kattungar. Gunilla hade en honkatt som hette Missan och som var hennes stora kelgris.
Jag minns särskilt en händelse när Gunilla var hos mig ett sommarlov. Eftersom vi köpte mjölk av en bonde i trakten hade vi mjölken i en bringare i kylen. Oturligt nog när Gunilla skulle ta fram den ur kylen, råkade hela den stora bringaren slinta ur hennes grepp och all mjölken rann ut på golvet. Jag minns hur hon desperat kallade: ohhh, moster Ingrid, jag tappade mjölken!!
Vi brukade även vara i Alunbruket tillsammans och jag minns hur jag och Gunilla var dödligt förälskade i sångaren i Streaplers, något jag idag har väldigt svårt för att förstå. Vi plockade blommor och la under huvudkudden och jag drömde om skolans tjockaste kille. Oj vad vi skrattade åt det nästa morgon när vi vaknade.
Vi hade mycket roligt tillsammans när vi träffades, och när vi blev lite äldre åkte vi på språkresa ihop, till Isle of Wight i England…. men det är en helt annan historia.
 
Katten Helmer blir ompysslad och påklädd dockkläder efter ett av mina besök hos kusin Gunilla.
 
 
Gunilla skrev en liten berättelse, som publicerades i tidningen på en barnsida som fanns på den tiden.
 
 
Snipp snapp snut, så var den tillbakablicken slut.
 
 
 
 

Min kusin Gunilla. Läs mer »

Ett tunnt lager av byggdamm har lagt sig i hela huset.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig. / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Det var en vacker söndagsmorgon. Jag gick min runda och trots det underbart härliga vädret var det inte mer än jag och hundarna ute.
 
Projektet ”rivning” satte igång på allvar den här dagen och vips så fick precis allting i huset en grå dammig yta.
 
Jag bakade lite söndagskakor och hoppades på att en ”DANSK SKIDERØVSUNGE” skulle komma på besök, eftersom ryktet säger att Andréa är i hemma i Skåneland …. men hon lyste med sin frånvaro. Ja, Andréa hade förmodligen så mycket roligare saker för sig och det är jag glad för. Såklart ses vi en annan gång.
 
Dagens citat:
Om du aldrig strävar efter det du vill ha, får du det aldrig.
Om du aldrig frågar, är svaret alltid nej.
Om du aldrig tar ett steg framåt, förblir du stående på samma ställe.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 

Ett tunnt lager av byggdamm har lagt sig i hela huset. Läs mer »

Byggprojekt – del 1 – har börjat.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig. / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Så var det dags att dra igång med den första lilla biten av vårt stora byggprojekt här i Gyllebo.
Men först gjorde vi oss redo för en tur i skogen … för hundarna lurar man inte på det.
 
 
Jag har lärt mig att om man börjar drömma och planera om att bygga om något här hemma, då dröjer det inte länge förrän Stefan har satt igång med projektet. Det är därför viktigt att allt verkligen är noggrant planerat innan.
Varje kväll den senaste veckan har han nu undrat när jag tycker att vi ska sätta igång…. Det räcker med att jag lite ofrivilligt råkar göra något som han kan uppfatta som en huvudnickning, så vips far han på med släggan och börjar riva väggar och tak. Sådan är han den gode Stefan, det är det som gör honom så spännande.
Vi har iallafall en plan. Och den första lilla etappen är igång nu.
Det som ska ske i etapp nummer 1 av 8, är att väggen mellan de två små flickrummen ska rivas och det ska byggas ett mindre rum och ett lite större rum istället. I det mindre rummet ska klädkammaren sedan flytta in och i det större ska det bli ett gästrum tillsvidare.
 
 
På kvällen var vi i Tomelilla för att fira lite födelsedagar. Söta Frida och Monne var det som fyllt år. Världens ljuvligaste currygryta blev vi bjudna på och kvällen sprang alltför fort.
Tyvärr hamnade Monica inte på bild den här kvällen, men det är nog för att hon är en racingmamma och sådana är inte lätta att hinna fånga på bild…
Tack familjen Eriksson för en mysig kväll.
 
Dagens kloka ord:
Intellektet säger:
Så snart allting har fallit på plats uppnår du frid.
Hjärtat säger:
Uppnå inre frid och allt annat faller på plats.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 

Byggprojekt – del 1 – har börjat. Läs mer »

Frostig fredag.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Den här morgonen var det så bedårande vackert. Himlen var alldeles rosa och marken var vit av frost. Visserligen hade fåglarna gjort ett uppehåll och slutat sjunga sin sång om våren, men det ska ju faktiskt inte vara vår i februari.
 
Hemma vid huset matar vi de små fåglarna och de verkar trivas med sin matplats. Jag älskar att hänga där i mitt köksfönster och studera dem. Att träna på deras namn och bara glädjas över att få se dem. Men det är alltid de vanligaste som är lättast att fånga på bild. Igår hade jag en söt liten trädkrypare här. Den kilar på trädstammarna som en liten brun mus, upp och ner, men aldrig att den besöker fågelbordet. Tyvärr ville den inte vara med på bild.
 
Jag har läst och sett en film om en ung flicka med en muskelsjukdom. Den stackars tösen kunde knappt gå, men det konstiga var att hon kunde springa och hade vunnit många springtävlingar i USA. Jag känner mig lite som henne. Jag kan vara stel och värkbruten, men när jag kommer ut och springer känner jag mig alldeles vanlig igen.
Den här dagen sprang jag min vanliga runda på 6 kilometer, och jag njöt av varenda steg. Alldeles underbart.
 
Till fredagsmys bakade jag vaniljhjärtan. Jag unnade mig en bukett tulpaner, för det är de små tingen som egentligen är de stora.
 
Dagens citat:
Människor vars första instinkt är att le när de får ögonkontakt med dig är något mycket värdefullt och borde vara fridlysta.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 

Frostig fredag. Läs mer »

Lisbeth Dahl.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Den här dagen var det inte mycket som hände. Ni får helt enkelt bara följa med på en bildkavalkad på min älskade sjörunda.
Tänk er nu att det är vindstilla. Tänk er att några av de första vårfåglarna sjunger. Tänk er solens strålar på nästippen. Precis så var det den här morgonen.
 
I flera år har jag önskat mig en Lisbeth Dahl necessär. Första gången jag såg dem var när jag var i Köpenhamn för ca 3 år sedan. De där necessärerna var alldeles bedårande. Dyra men underbart vackra. Jag har sedan dess tänkt att jag någon gång skulle unna mig en sådan. Stor och rejäl skulle den vara.
Av en tillfällighet berättade min dotter Amanda att de nu inte längre fanns kvar på marknaden. Det berodde på att kineserna köpt upp företaget Lisbeth Dahl, och tagit bort deras varur från marknaden. Jag har sedan dess finkammat precis hela internätet efter dem. Tillslut hittade jag en enda i en liten webbutik. Den var i fel färg och när den kom var den väldigt, väldigt mycket förliten för mitt behov. Jag får ha den till ett lypsyl och mina kontaktlinser.
Men, om det nu finns någon av mina kära läsare som av en slump skulle snubbla över en Lisbeth Dahl necessär … snälla berätta det för mig.
 
Jag kan nu glädja alla som oroat sig över min dotters svält i Australien. Hon och Matilda har äntligen provianterat där ute på vischan och de har troligen slagit mitt rekord vad det gäller ”Ullaredslångt” kvitto.
 
Dagens tänkvärda citat:
Forskning visar att folk som äter bacon riskerar att drabbas av cancer.
Forskning visar också att folk som inte äter bacon har en ökad risk att spränga sig själv och andra i luften.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 

Lisbeth Dahl. Läs mer »

Semmelkladdkaka.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig. / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Den här dagen var det Emmys bästa kompis, Matildas födelsedag.
Jag börjar därför med att skicka den varmaste grattiskram till henne och såklart en jättekram till min dotter Emmy. Må väl där nere under, världens sötaste små mjölkerskor!
 
På vår skogsrunda var vägen full av nerfallna pinnar och grenar efter nattens storm. Johnny och Molly tycktes tro att de där pinnarna låg utlagda för deras skull. Själv var jag liksom i en dvala den här dagen. Jag hade bara sovit några få timmar på morgonkvisten, och i min ålder behövs ju den där skönhetssömnen extra mycket …. fast jag vaknar alltid upp som ett troll ändå, oavsett sömn eller inte.
 
Efter en lång grå vardag tycker jag att man förtjänar något gott till kvällskaffet. Den här dagen hade jag provat att baka något nytt. Semmelkladdkaka. Helt ok.
Stefan mumsade i sig och hummade mellan tuggerna, ja så han tycktes gilla nyheten.
 
Stefan såg mätt och belåten ut där han satt i sin soffa …. ända tills han förstod vems tur det var att ta disken ….
 
Dagens kloka ord:
Var närvarande i de stunder som är värda att minnas, de är över på ett ögonblick, men blir kvar i dig för evigt, om du är närvarande.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 

Semmelkladdkaka. Läs mer »

Personalfotografering och mamma Ingrids kokböcker.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Den här dagen hade jag mycket att stå i, som inte ingår i mitt vanliga arbete.
Ett kort möte i Simrishamn eftersom jag är revisor i en förening.
Så har det gnällts och klagats mer och mer på mig och mitt ansvarsområde, nämligen Hantverkar´ns hemsida. Jag har varit mycket väl medveten om att jag grovt försummat att uppdatera fotografierna på vår nuvarande personal. Men den här dagen gjorde jag bot och bättring.
Ledsen grabbar att ni inte fick chansen att lägga lockarna rätt …. det är så här jag vill ha er… (alltså på bild då menar jag!)
 
Stefan själv, i egen hög person, höll på med ett lite mer privat projekt såg det ut som … eller så ingår det i det där jag tror kallas ”skjutet & klart.
 
På eftermiddagen träffade jag min syster Görel och goe, fine Jesper hemma hos pappa Kurt i Brösarp. Vi hade en mysig eftermiddag med kaffe och småprat. Vi passade på att titta igenom alla mamma Ingrids gamla recept. En sysselsättning som gav oss många barndomsminnen och ”Flashbacks” tillbaka i tiden.
Tack för en mysig eftermiddag, och vilken härlig tröja du hade på dig, söstra min, (glömde säga det)
 
Dagens ord (de är till dig mamma Ingrid där uppe i himlen):
 
När dina steg har tystnat
Finns ändå ekot kvar
När dina ögon slocknat
vi alla minnen har
Vi spar dem i vårt hjärta
Tar fram dem då och då
Så kommer du för alltid
Att finnas här ändå.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 

Personalfotografering och mamma Ingrids kokböcker. Läs mer »

Nu vill jag spränga sjukhuset i luften.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
För nästan precis 3 månader sedan fick jag en tid till en specialistläkare. På torsdag skulle jag dit tidigt på morgonen. Lagen säger att du har rätt till specialistläkarvård inom 90 dagar. Det kallas så fint för vårdgarantin. Jag hade nu fått en tid på exakt den 89 dagen. Ok, det var väl bra tyckte jag …. tills jag nu fick ett brev från sjukhuset. Min tid var uppskjuten till slutet av februari!
Alltså …. jag skulle kunna spränga hela sjukhuset, bränna ner sjuksköterskornas fikarum. Jag skulle kunna spruta tårgas på sjukhusledningen och lägga handgranater i provtagningsrummet…. Men … det ska jag inte, såklart!
… blev bara … ledsen! 
 
Jag funderar … Garanti!? Skulle vi i byggbranschen kanske också ta så lätt på detta ord och liksom bara strunta i det. Såklart inte. Det handlar ju för helvete om hus och byggnader och inte om simpla människor. Så för oss måste lagen följas till punkt och prickar. Kunder är viktigare än patienter.
Punkt. Så där, mitt arga utbrott är över!
 
Som alltid var vi ute i skogen den här morgonen. Det var en strålande fin morgon. Lite frost på marken och på biltaken. Löven på marken var krispiga och det hördes så roligt när lilla Molly snusade runt i dem.
 
I trädgården börjar de första små lökarna titta upp genom jorden. Jag har en sorts små lila primulor som kommer från min gamla svärmor Signe på Henriksdahl (ja, jag har många gamla svärmödrar, man får liksom det genom livet). Dessa små söta blommor är otroliga, de kan blomma lite när som helst. Den här dagen kikade jag ner och upptäckte små knoppar och blommar som trotsigt kikade upp genom bladverken.
 
Den här dagen drog jag på mig springskorna och njöt av en kort joggingrunda. Det är som om den mjuka, rytmiska rörelsen lindrar min värk för stunden, kroppen känns inte längre så kall och stel. Jag älskar att springa!
 
I Australien råder det svält. Min stackars dotter som har väldigt långt till närmsta affär, har missat veckans tur till civilisationen, och nu lever hon på ren vilja. Nu tror jag förstås att hon har det ganska gott ändå.
Håll ut gumman, bättre tider skola komma!
 
 

 Dagens citat:

Försumma inte det lilla du förmår
för det stora du inte mäktar med.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 

Nu vill jag spränga sjukhuset i luften. Läs mer »

Rulla till toppen